<p>Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna.</p><p>I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte.</p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn.</p><p>Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar.</p><p>Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till.</p><p>Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.</p>

<p>The purpose with this essay is to study the public support givers view of the concept innovation and to study how the public support givers discuss and act around the division of public support to entrepreneurs innovations. The purpose is further to describe if the division of public support favour or not favour environmental innovations and to examine if the public support givers consider the industry for environmental innovations is profitable for the society’s economy.</p><p>We have done several case studies where we have interviewed eight public support. Support givers in this essay are defined as public authorities and other organisations on local, national and/or international level that gives public support to innovations. The public support givers that take part of the essay is VINNOVA, ALMI Stockholm, Innovationsbron, Energimyndigheten, SU Holding AB, KTH Holding, Västra Götalandsregionen and MISTRA.</p><p>Our theoretical starting point is Silverman and Baums theory ”Picking Winners or Building Them”. They discuss if external support givers act like scouts, who are experts on finding winning companies, or if the external support givers act like coaches and have a more advisory roll and help the companies to become winners.</p><p>Our conclusions are that an innovation is an idea that is possible to comers and that it also has taken the step towards commercial. When you look at the support givers support processes they take in consideration different characteristics that the entrepreneur should possess, like the team behind the innovation and the innovation itself, when they decide who to give support to. At the same time they help entrepreneurs with guidance and coaching. Therefore they act both as scouts and coaches. The majority of the support givers don’t focus on a specific industry. Three support givers focus though more or less on environmental innovations. Public support is very important for the Swedish industry. It is important for the possibility for innovations to succeed since other external support givers like venture capitalists and banks don’t give support in the early innovation face. An important factor with public support givers is that they don’t focus on getting refund on invested capital. They public support givers want their actions to favour the society. Finally our essay shows that the public support givers neither favour nor not favour environmental innovations. They consider environmental innovations to be an industry that is profitable from an economic point of view but it should not be the only industry Sweden ought to invest in.</p>

<p>Managers operating within the dynamic society of today are said to rely on intuition when effective and quick decisions are to be made. This skill or phenomenon has aroused an interest within the academic world of management whom has explored intuition, its relation to decision making and its influencing factors, especially in the private sector. Intuitive decision making is however not isolated solely to this sector but also involved in decision making associated to the public sector. Therefore, the aim of the thesis is to investigate whether managers at the hospital Akademiska in Uppsala involve intuition in decision making and to what extent the factors time, amount of information, individual experience and decision complexity influence the intuition.</p><p>The theoretical framework includes academic research regarding how intuition and rationality affect decisions, the concept of intuition and factors influencing the intuitiveness of decision making. Furthermore the theoretical discussion explores intuition connected to leadership, negative aspects of intuitive decisions and a comparison between different factors that separates public and private sector in terms of decision making. The study was conducted using a quantitative research method. Information was collected through a web based survey sent to 225 managers at the hospital Akademiska in Uppsala and the response rate was 56 %. The results from the survey indicated that intuition is involved in the majority of decisions taken by the managers at the hospital. The conclusions were that the managers at Akademiska tend to take more intuitive decisions when they are under time pressure and when facing complex decision situations. The results also revealed that larger amounts of information and different experience levels did not influence how intuitive managers are in their decision making. Research regarding the human intuition, connected to decision making, can be associated with difficulties concerning the measurement of intuition. However, the results of this study show that situational factors can influence to what extent managers use intuition in decision making, even in the public sector.</p>

<p>Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.</p>

<p>Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor.</p><p>Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor.</p><p>Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven.</p>

Problem: På 1990-talet började man att använda nya sätt att organisera och styra kommunala verksamheter på. Dessa nya lösningar bygger på marknadsidéer och förebilderna är hämtade från den privata företagsvärlden. Det är idéer som ska generera produktivitet, effektivitet och kreativa organisationer. Det centrala begreppet är företagisering. Konkurrens och kunder har därmed blivit nya ord för kommunenheterna. I dagens marknadssamhälle har marknadsföring en nyckelroll. Marknadsföring har tidigare främst varit ett verktyg för företagssektorn, där företagen anstränger sig för att synas då de vet att det är av avgörande betydelse för deras konkurrenskraft och lönsamhet. I och med att kommunal verksamhet inte har som mål att vare sig öka försäljning eller ens gå med vinst får marknadsföringen därför här ett något annorlunda syfte. Syfte: Syftet med denna uppsats är att försöka nå insikt i hur kommunalt marknadsföringsarbete fungerar. Förutom detta ämnar vi även ta reda på huruvida den nya relationsmarknadsföringens grundläggande egenskaper och metoder är anammade i detta arbete och i så fall med vilket syfte samt vad de anser att detta arbete genererar för den kommunala sektorn. Metod: Denna uppsats är en fallstudie baserad på ett material innehållande primär information i form av intervjuer samt sekundär information i form av forskningsrapporter, litteratur och artiklar. Teori: Det teoretiska resonemanget utvecklas med avstamp utifrån relationsmarknadsföringen vilket är ett relativ nytt begrepp inom marknadsföringens sfär. Detta i sin tur leder vidare till marknadsföringsverktyget sponsring och vad dess användande kan leda till. Slutsats: Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att syftet med kommunalt marknadsföringsarbete främst handlar om att öka intäkterna och minska utgifterna. Anledningen till att kommunal sektor arbetar med relationsmarknadsföring är främst för att trygga den kommunala arbetskraftsförsörjningen i framtiden samt att frambringa fler arbetstillfällen.

In recent decades, public relations and news management have become increasingly important in organizations’ communication efforts. This thesis aims to show how the Kalmar municipality works with this type of strategic communication to build the Kalmar brand and how their communication efforts can be improved. The thesis is mainly based on theories concerning Public relations and News Management but also the medias impact on forming opinion. An important issue throughout the thesis is that all theories must be related to the fact that the study concerns an organization in the public sector and the obligations that comes with that fact. To get insight into how the Kalmar municipality works, a number of qualitative interviews have been used. The interviews were conducted with representatives from both Kalmar municipality, and from the local press in order to create a comprehensive picture of the problem area. The results have shown that there are flaws in the way Kalmar municipality work with PR and News Management. Changes that would improve their situation are such as a closer relations to the press, focus more energy on understanding how the media organization work and how they value news and a more structured internal communication in order to give a common outward picture of the city of Kalmar.

Denna uppsats handlar om hur Shared service (SS) inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management (NPM). SS har beskrivits som ett verktyg för att uppnå de egenskaper som karaktäriserats som NPM, och denna uppsats syftar till att se ifall användandet av Shared Service inom den offentliga sektorn kan ses som en del av New Public Management. Genom en fallstudie på Kammarkollegiets Enhet för Administrativ Service har detta genomförts. Sekundärdata i form av rapporter har studerats samt intervjuer med direktören för Enheten för Administrativ Service Håkan Viberg har genomförts. Analysen visar på att detta fall i hög grad uppfyller kriterierna för NPM och motiven för SS, även om vissa skillnader har kunnat identifieras. Detta ger ett bidrag till att SS inom den offentliga sektorn kan ses som en del av NPM.

Bakgrund: Målstyrning är en styrform som används i stor utsträckning inom den offentliga sektorn och därigenom av landsting. Problem med målstyrning inom offentlig verksamhet har påvisats av en mängd olika forskare med fokus mot mål, och den beställare- utförarestruktur som råder. Hur chefer uppfattar styrsystemet inom hälso- och sjukvården är dock inte studerad i samma utsträckning. Trots ett krav från landstingsledningens sida om minskat antal anställda inom hälso- och sjukvården i Östergötland har en ökning skett, något som fångade uppsatsförfattarnas uppmärksamhet gentemot styrningen i organisationen. Syfte: Genom att utgå från centrum- och verksamhetschefers uppfattningar om mål och styrning undersöka målstyrningen som styrmetod inom en decentraliserad hälso- och sjukvårdsorganisation. Metod: Studien grundar sig i ett deduktivt synsätt och har genomförts i form av en fallstudie på ett centrum inom Hälso- och sjukvården i Östergötland. Empiriskt material har insamlats i huvudsak genom semistrukturerade intervjuer med två centrumchefer, samt e-postintervjuer med fyra verksamhetschefer. Resultat: Målstyrning som styrmetod inom hälso- och sjukvården har brister. Mål är otydliga samt oförenliga och kräver prioriteringar, vilket skapar problem vid måluppfyllelse . Problemen påvisas huvudsakligen på verksamhetsnivå, där ett behov av ökad tydlighet och klargörande gällande prioriteringar efterfrågas, detta då styrmodellen inte är anpassad efter verksamhetschefernas behov.

Uppsatsens syfte är att studera inköp av informationssystem i offentlig sektor och iden-tifiera sådana egenskaper hos dessa inköp som kommer sig av att de görs inom offentlig sektor. Egenskaperna har identifierats genom att ställa fyra fallstudier i relation till en referens-ram bestående av teorier om hur inköp av informationssystem bör genomföras, om hur en organisation ska hantera effekterna av ett inköp av informationssystem samt om in-köp i allmänhet inom offentlig sektor. Lagen om offentlig upphandling reglerar offentliga enheters arbetsmetoder och ansvar, vilket ger en strukturerad men oflexibel inköpsprocess. Speciellt får det konsekvenser för leverantörskontakterna innan och under upphandling. Vi tror att rutinerna som föl-jer av lagstiftningen ofta kan vara positiva då de tvingar enheterna att utvärdera de egna behoven.