Det finns antaganden om att offentlig sektor har sämre ledare och färre utbildningsmöjligheter än den privata sektorn. Syftet med studien var att undersöka hur kommunala chefer upplever chefsstödet från personalavdelningen samt hur detta kan utveckla deras ledarskap utifrån uppsatta mål. Tidigare forskning visar att chefsstödet kan fungera bra men samtidigt vara komplext. De senare årens reformarbete inom offentlig sektor har genererat krav på chefer att leverera kvalité och utnyttja resurser på bästa sätt. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta chefer inom en kommun. Av resultatet framgår det att cheferna upplever brist på administrativt stöd, främst cheferna med stort antal underställda. De upplever även begränsade resurser men anser att personalavdelningen levererar bra stöd i de handfasta hårda personalfrågorna som cheferna vill ha hjälp med. Vidare framkommer det att stöd i mjuka personalfrågor snarare sker inom den egna verksamheten och att personalavdelningen endast kan bistå med utbildningar för utveckling av ledarskapet. Personalavdelningen bör även tydliggöra sin roll och definiera hur ett gott ledarskap ska tolkas, då resultatet visar många olika definitioner. Genom avlastning i administrativa uppgifter kan personalavdelningen skapa förutsättningar för cheferna att utöva ett gott ledarskap utifrån målsättningen.

I denna studie har den offentliga sektorns påverkan på tillväxt i OECD-länderna undersökts. Studiens frågeställning är: Hur påverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillväxt i OECD-länder? Undersökningen är gjord för åren 2007-2010 i en så kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvård, varor och tjänster, sociala avgifter samt övriga utgifter. I undersökningen har sex modeller används för att få fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken på den offentliga sektorn och ekonomisk tillväxt. Inte heller strukturen på den offentliga sektorn visade något klart samband med tillväxt. Den enda variabeln som visade tydlig signifikant korrelation med tillväxt var investeringars andel av BNP.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvalitetsprocesser utformas i verkligheten. Det ska också undersökas om det går att förbättra kvalitetsprocesser genom att titta på kvalitetssäkringen hos två verksamheter i den offentliga sektorn, samt om dessa kan ha nytta och lära sig av varandra.

Äldreomsorgen har fått kritik i massmedia under den senaste tiden vilket har bidragit till flera omorganisationer som skett sedan 1990-talet. Omorganisationerna har vuxit fram ur ett nytt styrningssätt som går under begreppet New public management (NPM), som fokuserar på styrning, uppföljning och redovisning. NPM har många influenser från det privata näringslivet och förändringar som skett har bland annat inneburit att verksamheterna arbetar för en ökad effektivisering av organisationen, mål- och resultatstyrning samt ökad kvalitet. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur styrningen som är i linje med NPM beskrivs av chefer på olika organisatoriska nivåer inom äldreomsorgen i Stockholms stad. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är hur verksamhetscheferna respektive enhetscheferna beskriver att styrningen som är i linje med NPM har påverkat verksamheterna samt deras arbetssituation. Teorier om byråkrati, postbyråkrati samt NPM används som referensram i uppsatsen. I tidigare forskning presenteras hur NPM påverkar olika delar i den offentliga sektorn, både i Sverige och internationellt. Studien har en kvalitativ ansats och insamlandet av det empiriska materialet har utförts genom åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de intervjuade cheferna upplever att NPM påverkar verksamheterna samt arbetssituationen för enhetscheferna och verksamhetscheferna. Resultatet indikerar att svaren från informanterna är liknande kring hur NPM påverkar verksamheterna men att arbetssituationerna påverkas med vissa skillnader mellan verksamhetscheferna och enhetscheferna. Verksamheterna har påverkats genom att det blivit en uppdelning av organisationen i en så kallad beställar- samt utförardel och en större konkurrensutsättning på grund av privatiseringar. Gällande arbetssituationerna upplever enhetscheferna ett ökat ekonomiskt ansvar och fler arbetsuppgifter. Verksamhetscheferna upplever bland annat ett ökat arbete med mål- och resultatstyrning samt fler uppföljningar.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Den offentliga förvaltningen i Sverige genomgår idag en digital transformation parallellt med samhället i stort. Ett centralt tema i det rådande New Public Management-paradigmet (NPM) har varit effektivitet. Det råder idag en spekulativ diskussion kring hur framtidens offentliga förvaltning kommer att se ut i en digitalt post-NPM era. Syftet med denna studie är att bidra med empirisk grund för vilka digitala aktiviteter som kan komma att påverka effektiviteten i offentlig sektor Undersökningen är en kvalitativ fallstudie av Trafikverket med semistrukturerade intervjuer och dokumentundersökning, där resursomvandlingskedjan ur ett effektivitetsperspektiv används i syfte att identifiera de digitala aktiviteter som leder till ökad inre- och yttre effektivitet. Resultatet identifierade att sex digitala aktiviteter: automatisering, digitala kommunikationsverktyg, e-readiness, kompetensförsörjning, informationsstruktur och IT-system. Dessa relaterades till tre förbrukandet av 3 resurser: information, tid och kompetens. Studien fann att samtliga digitala aktiviteter låg i linje med regeringens digitaliseringsstrategi. Dessa digitala aktiviteter kan appliceras främst med syftet att tillgängliggöra de givna resurserna och således gynna de transportpolitiska målen.

<p>The Norwegian public sector, in particular local Councils as the principal supplier of welfare services, face great challenges in the coming years. Expectations and demands upon public services are increasing in proportion with the increase in private wealth. Among the consequences are higher demands on the distribution of welfare services, and the need for a more effective use of resources.</p><p>Inspired by New Public Management theories, Norwegian local Councils have made considerable changes in management over the last 10-20 years. To meet the demands for increased activity, public sector has undergone a transition towards a less hierarchal organisational structure, their delegation to appropriate performance units has increased, and systems to monitor aims and results have been introduced. With respect to the latter, it has become crucial that data concerning resource utilisation and economy are made easily available and can be related to management issues.</p><p>In 2001 the national government introduced the so-called KOSTRA public reporting system (Kommune-ST-at-Rapportering) The overall aim of KOSTRA is to produce relevant, reliable, current and comparable management information. In addition, the KOSTRA reporting system will provide an improved database as an aid to service provision, as well as providing a foundation for improved Council management.</p><p>Our aim with this assignment has been to take a closer look at KOSTRA as a suitable tool for resource management within local Councils, and to see whether Councils do in fact use it actively in their own administrational priorities and activities. We have illustrated this by taking a closer look at possible connections between active use of KOSTRA and the Councils` economic situation, priorities and effectiveness.</p><p>We have found no grounds in our studies to indicate that there is any difference in the allocation of priorities between those local Councils using KOSTRA in management-related activities and those who do not. On the other hand, we have discovered links between active use of KOSTRA and the Councils`economic situation.</p><p>This connection is very interesting. It is the Councils under financial stress which appear to be using KOSTRA actively.</p><p>Our major conclusion is that KOSTRA alone does not produce all necessary and relevant management information. KOSTRA is more applicable when seen in context with the complexity of public sector, and with a firm knowledge of the system's underlying indicators.</p>

The Norwegian public sector, in particular local Councils as the principal supplier of welfare services, face great challenges in the coming years. Expectations and demands upon public services are increasing in proportion with the increase in private wealth. Among the consequences are higher demands on the distribution of welfare services, and the need for a more effective use of resources. Inspired by New Public Management theories, Norwegian local Councils have made considerable changes in management over the last 10-20 years. To meet the demands for increased activity, public sector has undergone a transition towards a less hierarchal organisational structure, their delegation to appropriate performance units has increased, and systems to monitor aims and results have been introduced. With respect to the latter, it has become crucial that data concerning resource utilisation and economy are made easily available and can be related to management issues. In 2001 the national government introduced the so-called KOSTRA public reporting system (Kommune-ST-at-Rapportering) The overall aim of KOSTRA is to produce relevant, reliable, current and comparable management information. In addition, the KOSTRA reporting system will provide an improved database as an aid to service provision, as well as providing a foundation for improved Council management. Our aim with this assignment has been to take a closer look at KOSTRA as a suitable tool for resource management within local Councils, and to see whether Councils do in fact use it actively in their own administrational priorities and activities. We have illustrated this by taking a closer look at possible connections between active use of KOSTRA and the Councils` economic situation, priorities and effectiveness. We have found no grounds in our studies to indicate that there is any difference in the allocation of priorities between those local Councils using KOSTRA in management-related activities and those who do not. On the other hand, we have discovered links between active use of KOSTRA and the Councils`economic situation. This connection is very interesting. It is the Councils under financial stress which appear to be using KOSTRA actively. Our major conclusion is that KOSTRA alone does not produce all necessary and relevant management information. KOSTRA is more applicable when seen in context with the complexity of public sector, and with a firm knowledge of the system's underlying indicators.

Polismyndigheten har under 2015 påbörjat och ska under 2016 fortsätta undergå en omorganisering. En del av omorganiseringen innefattar att Polismyndigheten skrivit ett fyraårigt kontrakt värderat till 35 miljoner kronor med Prime Public Relations AB med avseende upphandling av strategiska kommunikationstjänster. Studien syftar till att undersöka vad skälen är till att Polismyndigheten har valt att en PR-byrå ska sköta delar av deras kommunikation och vad det hittills fått för konsekvenser. Totalt analyseras 50 artiklar som publicerats under upphandlingstiden i en innehållsanalys för att få en överblick kring olika teman som framkommit. Innehållsanalysen fungerar som ett kvantitativt komplement till två semi-strukturerade intervjuer samt en mailkorrespondens med projektansvarig för samarbetet med Polismyndigheten på Prime. En av intervjuerna hölls med en tidigare presstalesperson för Polismyndigheten som nu är kommunikationskonsult med uppdrag inom bland annat kriskommunikation. Den andra intervjun hölls med ansvarig handläggare för upphandlingen hos Polismyndigheten. En enkät kompletterar materialet med utomstående åsikter kring förändring av förtroendet för polisen i samband med upphandlingen. Tillsammans bidrar metoderna till ett gediget material för fallstudien som blir belyst från olika håll både med hjälp av kvalitativ samt kvantitativ data. Resultaten leder fram till en diskussion kring organisationskommunikation och intern kritik från anställda poliser som en produkt av upphandlingen. Analysen tar även upp de anställdas meningsskapande av den nya kontexten inom myndigheten samt en diskussion om förtroende och huruvida situationen kring upphandlingen skulle kunna ha sköts på ett annat sätt för att undvika negativa konsekvenser.

Mellan 2002 och 2003 efter ett politiskt beslut genomför Norrköpings kommun önskad sysselsättningsgrad till sina medarbetare inom kommunens vårdenheter. I den här studien beskrivs och analyseras strukturförändringen och dess konsekvenser samt ifall hypotesen om komplexiteten kring att genomföra organisationsförändringar är sann. Vid genomförandet ställde kommunen kravet att förändringen till önskad sysselsättningsgrad inte fick kosta något utöver enheternas ordinarie budget. För att få en förståelse av strategin och förändringen samt hur det påverkar medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö genomfördes en fallstudie. Sammanlagt genomfördes 5 intervjuer med både personalansvarig, enhetschefer och medarbetare för att få perspektiv från olika delar av organisationen. Följande frågor studerades: Vilken eller vilka strategier har kommunen använt sig av i förändringsarbetet och varför? Hur såg arbetsprocessen ut under förändringen och hur har det påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö? Hur har resultatet av förändringen påverkat medarbetarnas psykosociala arbetsmiljö. Det framkom att Norrköping skapat ett poolsystem där den extratid som skapats när medarbetare väljer att gå upp i arbetstid kunde fördelas ut på flera enheter. Den lösningen uppfyllde organisationens krav på ekonomi och flexibilitet men var inte populär bland personalen. Resultatet visade att den strategiska lösningen till önskad sysselsättningsgrad påverkade hur villig personalen var att öka sin arbetstid.