Denna rapport fokuserar på vilka skillnader och likheter det finns mellan ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Rapporten använder sig av ett statistiskt underlag som tagits fram med hjälp av beteendeprofileringsverktyget Interpersonal Dynamics Inventory (IDI). Dessutom har ett flertal intervjuer genomförts med utvalda ledare inom privat och offentlig sektor. Rapporten undersöker vilka ledarskapstilar som finns och vilka som är vanligast förekommande. Rapporten tar även upp viktiga faktorer som skiljer den privata sektorn från den offentliga. Syftet med denna rapport är att identifiera skillnader och likheter vad gäller ledarskapsstilar inom privat och offentlig sektor. Dessutom redogör rapporten för ett antal orsaker som bidrar att det finns skillnader och likheter mellan de båda sektorerna. Den teoretiska referensramen utgår från teorier som fokuserar på traditionella ledarskapsstilar och vad som omfattas av privat respektive offentlig sektor, dessa jämförs i sin tur med statistik och intervjuer. Undersökningen visade att skillnaderna mellan privat och offentlig sektor inte var stora vad gäller ledarskapsstilar. Samma typ av ledarstil var vanligast bland chefer oavsett vilken sektor som granskades.

Denna studie undersöker hur offentliganställda servicearbetare ser på sin arbetssituation i tider av nedskärningar. Fyra receptionister och telefonister har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer, varefter det empiriska materialet har analyserats med koppling till fyra teoretiska avsnitt som även inkorporerar närbesläktad tidigare forskning. De viktigaste slutsatserna som kan dras i denna studie är att de anställda påverkas av nedskärningar i sin arbetssituation och att de tillämpar kollektiva strategier för att påverka situationen. Genom diskussioner har de format gemensamma mål och stärkt solidariteten i gruppen för att värja sig mot nedskärningarnas effekter. De upplever sina kollektiva ansatser som framgångsrika och värdefulla men upplever en otrygghet inför framtiden, där rädslan för fortsatta nedskärningar är ett framträdande inslag.

Abstract: Facebook in the Public Sector - qualitative interviewstudy with The Swedish maritime Administration, the Swedish Meteorological and Hydrological Institute, the Swedish prison and Probation services and the municipality of Katrineholm about their precense on Facebook. In my bachelor’s thesis I have studied how three government authority and one municipality uses or don’t use Facebook in their communication towards the citizens. I have chosen to study four different cases, to see if there are any significant similarities or differences between how the different services are working with their communication. I have chosen to explore my cases through semi-structured qualitative interviews, where I met communications officers of every organisation face to face. I have found out that there is not one right way to communicate through Facebook, every organisations decisions must be based on their own mission, aims and objectives. And I have seen that both the transmitter and the receiver need to mature into the new acting of this new channel - Facebook.

Frågeställningar: Hur ser processen ut när Gnesta Kommun implementerar näringslivsprogrammet? Vilka barriärer kan uppstå vid implementeringen av näringslivsprogrammet? Syfte: Syftet är att beskriva strategiimplementering i kommunal verksamhet på lokal nivå för att urskilja förbättringspotential. Metod: Via en kvalitativ forskningsmetodik genomfördes sex semistrukturerade intervjuer utifrån tre olika perspektiv; lednings, verkställande- och företagsperspektiv. Slutsats: Resultatet påvisade en systematisk process med iterativa inslag, som förhöll sig till ett flertal olika nyckelsteg som den tidigare forskningen presenterat. Ett flertal barriärer återfanns som härrörde från en bristfälligt formulerad strategi, som i sin tur medförde en svårbegriplig vision, negativa attityder, bristfälligt engagemang, förtroende och involvering av aktörer. Gnesta kommun bör säkerställa att strategin uppfyller samtliga aktörers behov och därefter upprätta och kommunicera en gemensam vision och målbild i det fortsatta implementeringsarbetet.

No description available.

Problembakgrund: Innovationer är ofta svårhanterliga för organisationer på grund av den höga osäkerhet de medför, tjänsteinnovationer betraktas vara än mer svårhanterliga då tjäns­ters abstraktionsgrad medför ytterligare komplexitet. För att undersöka denna problematik studeras här en nationell implementering av en teknikbaserad tjänsteinnovation, i form av den pågående implementeringen av ordinationssystemet Pascal.  Implementeringen av Pascal genom­förs som en direkt åtgärd för att möjliggöra omregleringen av den svenska dosapoteks­marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka en pågående implementering av den teknik­baserade tjänsteinnovationen Pascal i svensk offentlig sektor. Metod: För att få en förståelse för det studerade ämnet genomfördes först en litteraturstudie och därefter tre observationer där betydande områden i implementeringsprocessen upp­märksammades. Områdena kategoriserades tematiskt och undersöktes vidare genom fyra inter­vjuer och en webbaserad enkätundersökning. Resultatet sammanställdes och analyserades för att sedan mynna ut i karaktärsdrag för denna typ av implementeringsprocess. Slutsatser: Utifrån den studerade implementeringsprocessen har ett antal karaktärsdrag varit utmärkande. Processen karaktäriserades av teknisk komplexitet, individuella drivkrafter, pa­rallella processer och aktiviteter, en stegvis och interaktiv utvecklingsprocess, flertalet in­blandade individer och aktörer, snabba och löpande förändringar samt tidspress. Ett antal faktorer har även visat sig ha en tendens att inverka på mottagarnas acceptansnivå och in­ställning till ordinationssystemet Pascal. Förslag till fortsatta studier: En kompletterande studie, efter det att implementeringen är slutförd, kan vara intressant för att se om de karaktärsdrag som visat sig vara utmärkande under implementeringen även inverkar på framgången för projektet på lång sikt. Med fram­gång menas i detta fall att systemet används och accepteras när det väl har implementerats. En annan intressant aspekt är att undersöka om de karaktärsdrag som framkommit genom denna studie går att identifiera i liknande processer i andra branscher. / Problem statement: Innovations are often difficult for organizations to manage due to the high uncertainty that they bring. Service innovations are considered to be even more difficult to handle because of the high level of abstraction in services that adds further complication. To investigate the problem a national implementation of a new technology-based service inno­vation is studied, in terms of the ongoing implementation of the prescription system Pas­cal. The implementation of Pascal is conducted as a direct action to enable reregulation of the Swedish dos-pharmacy-market. Objective: The purpose of this study is to investigate an ongoing implementation of the tech­nology-based service innovation Pascal in the Swedish public sector. Method: A literature review was made on previous research on the field, in order to form an understanding of the studied substance. This was followed by three observations where signifi­cant areas of the implementation process were highlighted. The areas were then themati­cally categorized for further research, which was made through four interviews and a web-based questionnaire. The results were compiled and analyzed to form the basis for the characteristics of this type of implementation process. Conclusions: Based on the studied implementation process a number of characteristics have been prominent. The process was characterized by technical complexity, individual motiva­tions, parallel processes and activities, incremental and interactive development, several in­volved individuals and actors, rapid and continuous change and time pressure. A few factors have also had an impact on adopters’ attitude and acceptance of Pascal. Proposal for further studies: It would be interesting to do a complementary study on the same project, after the implementation is completed, in order to see if the characteristics which proved to be essential during the implementation process will affect the success of the project in the long run. In this case success means that the system is used and accepted once it has been implemented. Another interesting aspect is to investigate whether the characteristics that emerged from this study can be identified in similar processes in other industries.

Syfte: Syftet med studien är att ta reda på hur Lean passar i vården genom att studera framgångsfaktorer och kartlägga eventuella utmaningar samt att ge en ökad förståelse för vårdens Leanarbete. Metod: För att uppnå syftet med studien lämpar sig en kvalitativ metodinriktning bäst. För att öka förståelsen för hur Lean passar i vården har en fallstudie genomförts, där tio verksamheter inom Landstinget i Värmland har studerats. Ett sätt att samla in data för denna studie har varit att genomföra semistrukturerade intervjuer med respondenter inom varje verksamhet och detta ligger till grund för empirin. Referensramen har arbetats fram med hjälp av vetenskapliga artiklar och böcker. Slutsats: Studien visar, att Lean som ursprungligen konstruerades för den japanska bilindustrin, mycket väl kan användas i vården, men måste anpassas till vårdens behov. Gammal ledningsstruktur, invanda roller och oförutsägbarhet är hinder som måste överbryggas för att Leanarbetet ska fungera optimalt. Genom att ta ett steg i taget kan helheten till slut förändras.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka specifika konsekvenser företagisering har haft på vården samt få en nyanserad bild av företagisering. För att undersöka detta valde vi Akademiska sjukhuset i Uppsala som studieobjekt. Kvalitativ metod användes för att samla in empirisk data. Ostrukturerade intervjuer med personal från olika delar av en sjukhus organisation har utförts. Empirin som vi har fått fram har analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen vilket bestod bland annat av olika former av företagisering samt kritik mot New Public Management. Antaganden om idéer från den privata sektorn kan implementeras på organisationer som sjukhus vars syfte inte är att gå med vinst skapar en viss obalans i strukturen på verksamheten.

Ett arbetgivarvarumärke syftar till att organisationen bygger upp ett varumärke som arbetsgivare för att lättare kunna attrahera och behålla rätt kompetens. Det är viktigt att organisationen anpassar sitt arbetsgivarvarumärke för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare då den yngre generationen kommer in på arbetsmarknaden i allt större utsträckning de kommande åren. Studien syftar till att öka förståelsen för hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn kan arbeta med arbetsgivarvarumärken gentemot generation Y för att bli attraktiv som arbetsgivare. Utifrån studiens teoretiska referensram, som utgår från teori om generation Y och arbetsgivarmärken, har kvalitativa intervjuer genomförts. I studien diskuteras vilka strategier och utmaningar som finns inom den offentliga sektorn för att attrahera och behålla generation Y som medarbetare. Studiens resultat visar att meningsfullhet, utveckling, trygghet samt kommunikation är fyra olika områden som den offentliga sektorn kan arbeta utifrån i sitt arbetsgivarvarumärket gentemot generation Y.

Denna uppsats berör tillit till offentlig sektor i Sverige och dess specifika institutioner. Dessutom undersöks ifall det föreligger skillnader i tillitsnivån, beroende av människors klasstillhörighet. Tillvägagångssättet för att kunna studera detta har varit logistiska regressionsanalyser samt en linjär regressionsanalys. Detta på ett material utfört av SIFO, nämligen välfärdstatsundersökningen från år 2010. Resultaten i denna studie visar att det återfinns klasskillnader i individers sannolikhet för att hysa en hög tillit till offentlig sektor. Detta har varit främst gällande för offentlig sektors kapacitet att tillhandahålla en hygglig levnadsstandard för arbetslösa, sjuka och ålderspensionärer. I analysen visas att klasskillnaderna kan grunda sig i de olika resurser som individerna besitter, vilket i sin tur inverkar på deras förutsättningar för att hysa tillit till offentlig sektor.