Job satisfaction among jail correctional officers is important because it ensures the continuity of officers who can promote and maintain a safe environment inside the jail for all staff and inmates. Most job satisfaction studies on correctional officers, however, are focused on prison officers and not county jail officers. The purpose of this correlational study was to test and extend Herzberg's Motivation-Hygiene theory by exploring job satisfaction and motivation among jail correctional officers in Miami-Dade Florida. Survey data were collected from 149 correctional officers using Specter's (1994) Job Satisfaction Survey. Data were analyzed through correlational and multiple regression analyses. Findings of the correlation results indicated positive relationships at the .05 level between the motivators and hygiene predictors with job satisfaction. Regression results indicated a statistically significant relationship between the motivators and hygiene predictors with job satisfaction (p = 0.00). The implications for social change include recommendations to jail administrators to provide channels through which their employees can inform them of prevalent issues to aid in increasing job satisfaction. Implementation of this recommendation may improve job satisfaction among jail correctional officers, thereby improving perceptions that the jail correctional officers are appreciated and trusted, increase their sense of self-sufficiency, improve morale problems, and help jail administrators invest in the well-being of current and future jail correctional officers that are needed to maintain the safety and security of correctional facilities.

There is no doubt that police and correctional officers face an extraordinary amount of work related stress. The current study hopes to shed additional light on what stressors each profession perceives as being particularly stressful, establish how each profession copes with these stressors, and conclude with what similarities or dissimilarities exist between the two. Officers working for various police and correctional facilities in East Tennessee were surveyed for this study. Independent samples t-test determined that police and correctional officers are similar in many ways. However, correctional officers did reported statistically higher rates of stress associated with organizational aspects of the job (p=.029). Correctional officers and police officers reported identical rates of operational stress, overall stress, and use of coping strategies.

Försvarsmakten beslutade i maj 2021 om att ett slutligt införande av trebefälssystem ska ske i och med årsskiftet 2022–2023. Beslutet grundar sig på ett tidigare beslut från 2008 avseende införande av ett flerbefälssystem. I och med beslutet i maj 2021 ska alla officerare upp till och med kaptensgrad ur tidigare en- och flerbefälssystem som inte har anpassat sig till det nya trebefälssystemet byta personalkategori till specialistofficer eller vidareutbildas mot majorsgrad i det nya befälssystemet. Detta ska vara genomfört vid årsskiftet 2022–2023 (vissa tidsreglerade undantag finns).   Vår forskning har undersökt vilka faktorer som NBO-officerarna uppfattar har störst påverkan för dem vid den beslutade karriärväxlingen från officer till specialistofficerare i och med det slutgiltiga införandet av trebefälssystemet. Insamling av data för forskningen har skett genom intervjuer av sju respondenter med olika bakgrund vid Livregementets husarer (K3) i Karlsborg och deras syn samt uppfattning avseende deras nya yrkesprofession. Vår forskning har tagit stöd av perspektiv som stödjer profession, sensemaking, organisation och ledarskap för att tolka och förstå hur beslutet påverkar individen i form av NBO-officeren.   Vårt forskningsresultat påvisar att det är kärnkategorin profession som tillsammans med kategorierna; yrkesstolthet, känslor, ledarskap, utbildning och organisation som NBO-officerare ingående i forskningen uppfattar är de beståndsdelar som påverkar individen vid genomförandet av karriärväxlingen.   Vår forskning har kommit fram till en ökad förståelse för vilka faktorer som NBO-officerarna ingående i forskningen uppfattar har störst påverkan vid genomförandet av den beslutade karriärväxlingen till specialistofficer.   De framkomna faktorerna som respondenterna upplever är att: -          expertisen i deras militära profession har förringats och de upplever att de blir degraderade samt att det är ett stort svek mot deras profession som officer, -          det inte finns ett tydligt motiv och syfte, -          det inte är någon rimlighet i värderingen av befintlig utbildning och erfarenhet i transformeringen till specialistofficer.

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare.</p> / <p>The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.</p>

<p>Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.</p><p> Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda.</p> / <p>A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified.</p><p>The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.</p>

Syftet med denna uppsats är att analysera det nuvarande samt föregående befälssystem medavsikten att utröna vad i tillämpningen av det nya som skall bli annorlunda ifrån det föregående. Avsikten är även att kritiskt granska hur de båda systemen skiljer sig åt och vilka för ochnackdelar de kan tänkas föra med sig. 1983 införeds Ny Befälsordning, NBO, i Sverige vilket var ett befälssystem utan en motsvarighet i övriga världen. Detta befälssystem har blivit omdiskuterat och kritiserat vilket lett fram till att det i januari 2006 fattades ett beslut om återinförande av ettflerbefälssystem, Tvåbefälssystemet. Detta arbete vill visa vilka förändringar som gjorts så välsom att undersöka vilka fördelar respektive nackdelar detta byte kan tänkas föra med sig. Denna del har genomförts med en kvalitativ metod och med i huvudsak officiella dokument och utredningar. Resultaten har visat på att fördelarna och nackdelarna för de båda systemen är flera. Samt att Försvarsmakten med återinförandet av ett flerbefälssystem försökt att dels råda bot på de brister som uppstått efter införandet av NBO såväl som att förvalta arvet ifrån tidigare system ochta fasta på de lärdomar och erfarenheter som dragits tidigare. / The main purpose of this thesis is to analyse the present and the previous officer systems. Thefocus of the study is to discern what in the application of the new officer system will differfrom the old one, namely what its new features will be. The author intends to critically revisehow the two systems differ from each other and what pros and cons they each have.In 1983 the One-level Command System was introduced in Sweden. It did not have anyequivalent in other armed forces around the world. This system has been debated andcriticized immensely and in January 2006 the decision was made to reintroduce a consolidatedofficer system in the shape of an “all rank system”. This thesis intends to show the alterationswhich have been made as well as to examine the pros and cons of the two systems.This study has been carried out with the help and use of a qualitative method and mainly theuse of official documents and inquiries.The study shows that there are several benefits and disadvantages in both systems. Byintroducing the “all rank system” the Swedish National Defence has made an attempt toremedy the shortcomings of the one-level command system as well as to keep a portion of thelegacy from the earlier systems.

Militär och polis har vid en hastig överblick en gemensam nämnare, nämligen legal våldsanvändning som en väg att lösa sina respektive uppgifter. Vad ställer detta för krav i fråga om etik och moral på respektive yrkesgrupp? Finns det fler likheter och vad finns det för skillnader, ur ett etiskt och moraliskt perspektiv? Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka likheter och skillnader i krav på etik och moral det finns mellan officerare och poliser. Detta sker genom att beskriva vilka krav som ställs på en officer för att sedan beskriva vilka krav som ställs på en polis. Därefter sker en jämförelse och en analys i syfte att tydliggöra de likheter och skillnader som identifierats.  Uppsatsen visar att likheter förekommer i fråga om krav på att behålla sin etik i perioder då den inte sätts på prov och efter långa tider av passivitet i verksamheten. Likheter har även identifierats i respektive myndighets värdegrund då dessa ställer tydliga krav på sina anställda i fråga om människosyn och normer. Skillnaderna som har identifierats handlar bland annat om agerandet innan vapenanvändning. En officer har i uppgift att leda underställda i strid och blir tagen i anspråk när inga andra metoder har fungerat. En polis däremot, förväntas kunna ta till mindre våldsamma metoder för att lösa sin uppgift, innan han använder sitt vapen. Detta ställer högre krav på en polis. Ytterligare en skillnad som identifierats är förhållandet mellan befäl och underställd personal. Resultatet i detta fall visar att det ställs högre krav på en officer då dennes underställda har en lägre ålder, kortare utbildning och mindre livserfarenhet än polisbefälets underställda. / A quick overview tells us that legal use of force is the lowest common denominator between military officers and police officers. Which demands does this legal use of force make on the two categories, in terms of ethics and moral? Are there more similarities and what differences in an ethical perspective are there? The purpose of this essay is to identify the similarities and differences between military officers and police officers in terms of demands in an ethical and moral perspective. This is made by describing the demands on a military officer followed by a description of the demands on a police officer. Thereafter, a comparison and an analysis is made in purpose to clarify the similarities and differences which have been identified. The essay shows that similarities occur in question of keeping your ethics in times when it is not tested and after long periods of passivity in the daily activities. Similarities have also been identified in each authority’s declaration of values. The declarations of values are making demands in terms of human value and norms. The differences that have been identified are mainly about the behavior before use of violence. A police officer is expected to use other methods, in order to solve his assignment, before he uses his weapon. A military officer, on the other hand, is trained to lead subordinates in combat and is assigned when all other methods has failed. The demands on a police officer are therefore considered higher, in that very case. Another difference that has been identified is the relation between the commander and his subordinates. The result in this case shows that the demands on a military officer are higher due to the subordinates’ younger age, shorter training and lesser life experience, compared to the police officers subordinates.

Den här studien handlar om hur kvinnliga sjöbefäl själva ser på möjligheten att kombinera familjelivet med sjömansyrket. Det finns många sjömän som tvivlar på möjligheten att kombinera familjelivet och sjömansyrket. Vissa hinder finns för kvinnorna, som är de som är gravida. Ett av de stora hindren är transportstyrelsens föreskrifter om fartygsbefäls behörigheter. Ett annat hinder kan vara personliga orsaker, som gör det svårt för de kvinnliga sjöbefälen att lämna sina barn och gå ut till sjöss igen. Syftet är att se hur de kvinnliga sjöbefälen själva ser på möjligheten att bilda familj och kombinera det med sjömansyrket. Metoden som användes för att besvara syftet var att ta del av grundad teori och genomföra kvalitativa intervjuer. Intervjuer har gjorts med kvinnliga befäl med och utan barn. Vidare gjordes intervjuer med en personalpurser som arbetar med personalfrågor och en kvinna som arbetar som restaurangchef ombord och har barn. Studiens slutsats är att det är möjligt att kombinera familjelivet med sjömansyrket, men risken är att man har svårt att klättra på karriärstegen och kanske får stå tillbaka i karriären. Det behövs en stabil grund hemma för att kunna åka ut på sjön och jobba. / This study is about female officers view at the possibility of combining family life with the seafaring profession. There are many sea officers who doubt the possibility to combine family life and the seafaring profession. One of the major obstacles is the Swedish Transport Agency regulation for vessel. Another obstacle can be personal obstructer who gives the female sea officers problem to leave their children home and go out working at sea again. The aim of the study was to research the female officers´ views at the possibility of starting a family and if that impedes their career opportunities. Interviews were carried out with female officers with and without children. Interviews were carried out with a staff purser who works with personnel issues and a woman who works as a restaurant manager on board. The method used to answer was to partake of grounded theory and conduct qualitative interviews. The study led to the conclusion that it is possible to combine family life with the seafaring profession, but the risk exist that one has difficulty climbing the career ladder and might have to stand back. Obviously you need to have a solid foundation at home to be able to go out and work at sea.

Research involving correctional officer stress has increased over the past several decades due to the overall concern of the consequences of stress within the field. When comparing the body of research for police officers versus correctional officers, it is clear that there is abundance of research for the former than the latter. Further, advanced stress management programs have yet to be evaluated in a correctional setting, specifically the cognitive-behavioral interventions supplied in medical and athletic settings. The present investigation studied the effects of an adaptive cognitive-behavioral stress management for correctional officers during their academy training and its effect on self-reported stress levels pre-field training, 3-month and 6-month field training time. Officers were placed into two groups, one of which received the 1-hour CBSM program (focusing on cognitive restructuring, assertion and problem-solving training) and the other that received the standard protocol in academy training. The officers completed a series of self-reported measures including the Job Stress Survey, Symptom Checklist-90-Revised, the Balanced Inventory of Desirable Responding and an assessment to determine their knowledge retention of the skills presented in the program. Results indicated that those in the experimental group's self-reported job stress severity increased over six months, compared to the control group. It was suggested that participants tended to present themselves in an overly confident and inaccurate manner, which may have contributed to the subclinical scores on the scales. Additionally, the experimental group demonstrated decreases on several job stress measures, and increases in phobic anxiety and depression.

Approved for public release; distribution is unlimited / The role of the contracting officer has evolved through our nation's history from one of simply an intermediary between supplier and consumer to that of a sophisticated manager of requirements and resources. In the execution of his many and varied duties and responsibilities, the present-day contracting officer must interact with a variety of individuals and organizations. This report attempts to identify these various relationships, to analyze their characteristics, and to determine how each affects the contracting officer' s accomplishment of his primary tasks and responsibilities. The researcher proposes a model of the contracting officer's environment and identifies ten relationships involving the contracting officer which appear to predominate in this environment. The 169 procurement tasks compiled by Fowler from previous research are analyzed in the context of these relationships . The researcher concludes by revising the proposed model and suggesting that it be further refined by subsequent field validation. / http://archive.org/details/characteristicse00lawl / Captain, United States Army