I denna uppsats undersöks hur begreppet ”vi och dem” manifesteras i tre romaner med utgångspunkt i en samhällskontext. I studien används Franco Morettis (Elektronisk källa: 8.10.2012) analysmetod, ”distant reading”, vilket innebär att man bortser från detaljer och istället fokuserar på helheten. Syftet har således varit att belysa begreppet ”vi och dem” i romanerna Om jag kunde drömma (Meyer, 2005), Hungerspelen (Collins, 2008) samt Ett öga rött (Khemiri, 2003). I samspel med metoden ”distant reading” har även Illman och Nynäs (2005) tanke om att texter alltid läses och tolkas utifrån individers tidigare erfarenheter samt den omgivande kontexten varit till hjälp. Illman och Nynäs (2005) beskriver begreppen ”grupperingar”, ”fördom” och ”gränsöverskridande möten” som används i analyskapitlet. Dessa begrepp belyses sedan ur ett samhällsperspektiv med utgångspunkt i begreppet ”vi och dem” där en diskussion förs kopplat till tidigare forskning, romananalyserna och egna reflektioner. Resultatet åskådliggör att delar ur dessa romaner kan gestalta olika förhållanden där förutfattade meningar samt grupperingar av olika slag kan leda till fördom och hur dessa kan motverkas genom gränsöverskridande möten.

I kursplanen för Svenska B står att läsa att eleven ska ”ha tillägnat sig och ha kunskap om centrala svenska, nordiska och internationella verk och ha stiftat bekantskap med författarskap från olika tider och epoker” (Skolverket.se). Harold Bloom, författaren till Den västerländska kanon beskrev 1994 sin oro över vårt litterära förfall med orden ”Skuggorna blir allt längre i vårt aftonland och vi närmar oss det tredje årtusendet beredda på ytterligare mörker” (1994:28) Det finns med andra ord idag en motsättning mellan vad man som elev bör läsa och vad man som elev kanske vill läsa. Dilemmat tycks vara att många elevers uppfattning om en klassiker idag är ”tråkiga, svårlästa och föga inspirerande” (Bäcklund & Eriksson 2008:4).  I och med det senaste decenniets vampyrvåg har dock serier som Twilight och True Blood brutit ny mark hos ungdomar som tidigare inte hyst läsintresse. Lena Kjersén Edman startade en livlig debatt på DNs kultursidor hösten 2008 där hon anklagade Meyer för att vara bakåtsträvande i sin beskrivning av kärlekshistorien mellan de båda ungdomarna (DN, 080902). Däremot bode man kunna använda dagens populärlitteratur som ingångsport till äldre litteratur, även kallade klassiker. Idén med denna uppsats är således att avgöra hur Om jag kunde drömma förhåller sig till Dracula ur en litterär synpunkt, samt om man skulle kunna läsa Om jag kunde drömma med utgångspunkt i Dracula, för att på detta vis gå de elever som väljer Meyer framför Stoker till mötes. Som blivande lärare i grundskolans senare år och på gymnasiet, ämnar jag undersöka hur de båda verken förhåller sig till varandra ur tematisk synpunkt, för att möjligen kunna använda mig av detta material i min kommande undervisning.

Detta är en studie om det går att använda vampyrer som inspirationskälla i undervisningen på högstadiet. Syftet är att besvara följande frågeställningar: Hur kan vampyrtemat motiveras och användas i klassrummet med skräcklitteratur som Dracula (1897) och Om jag kunde drömma (2005), som är första delen i Twilight serien, som utgångspunkt? Vilka modeller inom litteraturundervisning finns att tillämpa för vampyrtemat? För att besvara frågeställningarna har närläsning använts som metod. Resultatet visar att vampyren med all rätt kan användas som inspirationskälla i undervisningssyfte. Studien visar att man måste introducera skräcklitteratur med försiktighet och användandet av olika modeller är viktigt för att nå fram till samtliga elever. I studien presenteras valda modeller för läsundervisning som är applicerbara. Eftersom ämnet bjuder på många infallsvinklar torde man kunna fånga många elevers intresse och entusiasmera till fortsatt läsning. / This is a study on whether you can use vampires as a source of inspiration when teaching at upper secondary school level. Two questions form the basis for the study: How can the vampire theme be used in the classroom with horror literature as Dracula (1897) and Twilight (2005) as a foundation? Which models for teaching literature are available for the vampire theme? In order to answer the questions of the study close reading has been used as method. The result shows that the vampire by all means can be used as a source of inspiration for an   educational purpose. The study shows that you have to be cautious when you introduce   horror literature in class and the use of different models is important due to the fact that you want to reach all students. In the study a few selected models for teaching literature are presented that are applicable. Since the subject invites to a wide range of approaches one should be able to catch most of the student’s interest and inspire with enthusiasm.