• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 18470
  • 507
  • 4
  • 2
  • 1
  • Tagged with
  • 18986
  • 17298
  • 3631
  • 2983
  • 2646
  • 2459
  • 2401
  • 2279
  • 2169
  • 2089
  • 2028
  • 1925
  • 1632
  • 1271
  • 1251
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Sjuksköterskor upplevelse av arbetet med munhälsa och munvård på äldre patienter på en geriatrisk klinik

Dimitrova, Tsvetoslava January 2017 (has links)
Introduktion: Antalet äldre personer i samhället ökar och därmed också antalet äldre i behov av omvårdnad. Idag behåller äldre människor sina naturliga tänder längre än tidigare, och därför kan en ökande efterfrågan på munhälsovård i framtiden förväntas. Det ökande antalet naturliga tänder i de äldre åldersgrupperna är ett tecken på bättre allmän hälsa, men det är också en potentiell riskfaktor om inte munhälsan vårdas på ett adekvat sätt. På grund av dessa potentiella risker och vikten av mun-och tandkomfort för äldre personer, är det viktigt att all vårdpersonal främjar munhälsan hos äldre personer.Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av arbetet med munvård på äldre patienter som vårdas på en geriatrisk klinik.Metod : En kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Deltagarna var tretton sjuksköterskor på en geriatrisk klinik i Stockholm.Resultat : Bearbetning av data mynnade i fyra slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser om arbetet med munvård. Sjuksköterskor uppfattade att det är de som hade största ansvaret för äldres munvård, men att det även är undersköterskor, läkare och arbetsterapeuter som hade ansvar om äldres patienter munvård. Sjuksköterskor uppfattade att munvården brister och hade låg prioritet i jämförelse med övrig omvårdnad. Som hinder och svårigheter vid utförandet av munvård uttrycktes vara: tidsbrist, hög arbetsbelastning, personalens engagemang, glömska och slarv samt personalen okunskap inom munhälsa och munvård och inte minst patienter med demenssjukdom som inte ville samarbeta. Sjuksköterskor uttryckte både positiva och negativa känslor gällande samarbete med andra yrkeskategori, dock uppfattades samarbetet med tandvården som mycket positiv. Sjuksköterskor skattade sin kunskap gällande munhälsa och munvård som relativ låg, även svårigheter vid utförandet av munhälsobedöm-ning enligt ROAG uppkom.Slutsats: Sjuksköterskor i studien ansåg att de har huvudansvaret för äldres munvård, dock utförs munvården praktiskt av undersköterskan. Munvården brister mycket och prioriterades låg på kliniken. Som orsak för bristande eller utebliven munvård nämndes: tidsbrist, underbemanning, hög arbetsbelastning samt personalens okunskap och engagemang. Sjuksköterskor ansåg att mer kunskap och utbildning inom munhälsa och munvård behövdes.
72

Föräldrars erfarenheter av gruppträffar på barnavårdscentralEn tvärsnittsudie med mixad metod : Parent´s experiences of group meetings at child health centerA cross-sectional study with mixed method

Ejerås, Anne January 2017 (has links)
No description available.
73

Tillämpningen av SBAR vid överrapportering från ambulanspersonal till vårdpersonal på akutmottagning

Jansson, Anna, Johannesdal, Anna January 2016 (has links)
No description available.
74

Specialistsjuksköterskans upplevelser i samband med onkologisk omvårdnad till unga vuxna

Belfrage, Joneta January 2015 (has links)
No description available.
75

The quality of the physical environment and its association with activities and well-being among older people in residential care facilities

Nordin, Susanna January 2016 (has links)
The physical environment can influence older people’s health and well-being, and is often mentioned as being an important factor for person-centred care. Due to high levels of frail health, many older people spend a majority of their time within care facilities and depend on the physical environment for support in their daily life. However, the quality of the physical environment is rarely evaluated, and knowledge is sparse in terms of how well the environment meets the needs of older people. This is partly due to the lack of valid and reliable instruments that could provide important information on environmental quality. Aim: The aim of this thesis was to study the quality of the physical environment in Swedish care facilities for older people, and how it relates to residents’ activities and well-being. Methods: The thesis comprises four papers where both qualitative and quantitative methods were used. Study I involved the translation and adaptation of the Sheffield Care Environment Assessment Matrix (SCEAM) into a Swedish version (S-SCEAM). Several methods were used including forward and backward translation, test of validity via expert consultation and reliability tests. In Study II, S-SCEAM was used to assess the quality of the environment, and descriptive data were collected from 20 purposively sampled residential care facilities (RCFs). Study III was a comparative case study conducted at two RCFs using observations, interviews and S-SCEAM to examine how the physical environment relates to older people’s activities and interactions. In study IV, multilevel modeling was used to determine the association between the quality of the physical environment and the psychological and social well-being of older people living in RCFs. The data in the thesis were analysed using qualitative content analysis, and descriptive, bivariate and multilevel statistics. Results: A specific result was the production of the Swedish version of SCEAM. The instrument contains 210 items structured into eight domains reflecting the needs of older people. When using S-SCEAM, the results showed a substantial variation in the quality of the physical environment between and within RCFs. In general, private apartments and dining areas had high quality, whereas overall building layout and outdoor areas had lower quality. Also, older people’s safety was supported in the majority of facilities, whereas cognitive support and privacy had lower quality. Further, the results showed that environmental quality in terms of cognitive support was associated with residents’ social well-being. Specific environmental features, such as building design and space size, were also noted, through observation, as influencing residents’ activities, and several barriers were found that seemed to restrict residents’ full use of the environment. Conclusions: This thesis contributes to the growing evidence-based design field. The S-SCEAM can be used in future research on the association between the environment and people’s health and well-being. The instrument could also serve as a guide in the planning and design process of new RCFs.
76

Personers erfarenheter efter att ha överlevt hjärtstopp - En litteraturstudie

Martinsson, Matilda, Dackerud, Viktoria January 2017 (has links)
No description available.
77

Sjuksköterskan och övrig vårdpersonals erfarenheter i mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relationer

Karlsson Borup, Linda, Stenström, Emelie January 2017 (has links)
No description available.
78

Hur individens dagliga liv påverkas efter ett plötsligt hjärtstopp - En litteraturstudie

Sjöholm, Johanna, Goth, Karolina January 2017 (has links)
No description available.
79

Personers upplevelser av att leva med stomiEn litteraturstudie

Bryngelson, Josefin January 2017 (has links)
No description available.
80

Sjuksköterskans hälsofrämjande metoder vid rökavvänjning bland vuxna individer.

Söderlund, Stina, Molin, Jennifer January 2017 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1663 seconds