No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

ABSTRAKT Riskfaktorer för kontrastmedelsreaktioner vid användningen av icke-joniska kontrastmedel Bakgrund: Risken för att utveckla kontrastmedelsreaktioner är låg. Frekvensen av kontrastmedelsreaktioner är olika för kön, åldersgrupper, patienter med tidigare kontrastmedelsreaktion, astma/allergi och andra sjukdomar. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva riskfaktorer för och förekomst av akuta kontrastmedelsreaktioner vid administrering av icke-joniska kontrastmedel. Metod: Sammanställning av åtta kvantitativa studiers resultat avseende kön, ålder och tidigare kontrastmedelsreaktioner, allergi/astma och andra sjukdomar. Analysprocessen utgick från Fribergs trestegsmodell. Resultat: Kvinnligt kön hade ett statistiskt signifikant samband med högre frekvens av kontrastmedelsreaktioner kontra manligt kön. Högre ålder kan i vissa fall innebära lägre frekvenser av kontrastmedelsreaktioner hos patientgrupper. Tidigare kontrastmedelsreaktioner, astma/allergier och andra sjukdomar kan innebära högre risk för att utveckla en kontrastmedelsreaktion. Konklusion: Kontrastmedelsreaktioner av icke-joniska kontrastmedel är ovanliga. Denna litteraturstudie bidrar med att ge röntgensjuksköterskor en övergripande bild av frekvensen i de tre kategorier av riskfaktorer. Förhoppningsvis bidrar denna litteraturstudie till en ökad handlingsberedskap. Vidare forskning behövs för att öka förståelsen för orsakerna till kontrastmedelsreaktioner.

Bakgrund: Hjärtsvikt är idag en vanlig folksjukdom i hela världen. Inom sjukvården ligger fokus ofta på den som diagnostiserats med sjukdomen. När någon fått diagnosen hjärtsvikt påverkas även de anhöriga. Information efterfrågades av anhöriga för att de skulle kunna stödja och hjälpa sin närstående. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas behov av information när en närstående diagnostiserats med hjärtsvikt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Artiklar från tre olika databaser valdes ut och kvalitetsgranskades innan de inkluderades i uppsatsen. Totalt var det 9 artiklar som inkluderades och analyserades genom en innehållsanalys. Utsagor från de olika artiklarna samlades in och kondenserades, kodades och kategoriserades. Resultat: Det slutgiltiga resultatet delades in i tre kategorier; behov av bekräftelse, behov av kunskap om sjukdomen och information relaterat till oro i vardagen. Resultatet visade att anhöriga upplevde brist på information om sjukdomen, vilket bidrog till en otrygghet och oro i vardagen. Vidare beskrevs det att tillräcklig information och kontinuerligt stöd förstärkte relationen mellan de anhöriga och närstående och bidrog till att de lättare kunde hantera sjukdomen. Den slutgiltiga resultatdiskussionen baserades på familjerelaterad omvårdnad. Slutsats: Att inte bara inkludera den som fått diagnosen hjärtsvikt i informationen, utan även de anhöriga, visade sig vara av vikt. Att ge informationen till de anhöriga på ett begripligt sätt bidrog till att de kände sig delaktiga i vården. Vid utebliven information till de anhöriga kände de att de inte kunde hantera sin vardag och stötta sin närstående. Det var därför avgörande att sjuksköterskan även delgav anhöriga information.

No description available.

Background: Zikavirus was discovered in the 1950’s in the Zikaforest in Uganda, it is a vector borne flavivirus and its main carrier is the Aedes Aegyptimosquito. In 2015 ZIKV reached Brazil and from Brazil it has spread to 26 countries in the Americas. ZIKV is most known for its ties with Microcephaly, but the ZIKV has been linked to several neurological conditions including Guillian-Barré Syndrome. Very limited treatment is currently available for the complications and prevention is the most used method to combat the infection. Aim: The aim of this study is to describe the experience of Brazilian registered nurses in regards to Zika virus and its complications. Method: An Empirical qualitative approach was used, and the data was retrieved through semi-structured interviews. The method used for analysing was a Qualitative content analysis. Results: The findings resulted in two categories: 1. The many faces of uncertainty and, 2. Spreading and attaining knowledge. In addition 10 sub-categories were identified. Conclusion: The suffering that was expressed was related to the uncertainty of the disease. By providing information and educating patients, the health literacy may strengthen. Increasing health literacy can empower the people and lead to sound health decisions. / Bakgrund: Zika viruset upptäcktes i Zika-skogen i Uganda på 50-talet, det är ett vektorburet flavivirusoch smittar huvudsakligen via myggan Aedes Aegypti. År 2015 nådde ZIKV Brasilien och från Brasilien har det spridit sig till 26 länder i Syd-Nord-och Centralamerika. ZIKV är mest känt för dess kopplingar till Mikrocefali, men viruset är också sammankopplat till flera neurologiska komplikationer, Guillian-Barré Syndrome inkluderat. För tillfället är den tillgängliga behandlingen väldigt begränsad för dessa komplikationer och prevention är den främsta metoden för att stävja infektionen. Syfte: Studiens syfte är att beskriva brasilianska sjuksköterskors upplevelser av ZIKV och dess komplikationer. Metod: Data samlades genom semi-strukturerade intervjuer med fem aktiva sjuksköterskor i Brasilien. En kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera all data. Resultat: Fynden resulterade i två kategorier: 1. The many faces of uncertainty och, 2. Spreading and attaining knowledge. Dessutom identifierades 10 subkategorier. Konklusion: Lidandet som uttrycktes var kopplat till ovisshet om sjukdomen. Genom att tillhandahålla information och utbildning till patienterna, kan hälsolitteraciteten styrkas. Att öka hälsolitteracitet kan styrka folket och leda till sunda val gällande deras hälsa.

No description available.