<p>I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan.</p> / <p>In this report I have tried to answer two different questions: What do senior level teachers think about the ability of schools work to promote equal opportunities between the sexes ? Do teachers use any methods to promote equal opportunities between the sexes? And if so, which methods do they use?            To answer these questions a questionnaire was distributed to 91 senior level teachers in Karlstad and Trollhättan.  Of these 91 questionnaires 30 answers came in, and these 30 answers underlie the results of this report.  The results of the questionnaires showed that 83% of the senior level teachers consider themselves to promote equality between the sexes every day or several times a week and 80% of the teachers think that senior level teachers in general consider the work to promote equality between the sexes important. But the results also showed that 85% the senior level teachers think that schools only partly fulfil the schools goal to promote equality between the sexes and 77.7% thinks that they have had too little education in how to work with this problem. 70% of the senior level teachers could give example of method they use to work with equality between the sexes.</p>

Le microcrédit est aujourd'hui un terme qui revient souvent quand on entend parler de développement. Les bailleurs de fond se dirigent de plus en plus vers cette « nouvelle » forme de financement du développement qui semble prometteuse à bien des égards. Cet outil peut, selon certains, avoir des effets positifs à plusieurs niveaux: économique, social et politique. Ce mémoire tente d'explorer ces aspects en portant une attention particulière à l'empowerment des femmes au Bangladesh. Il est question d'étudier la Grameen Bank, première banque spécialisée pour les pauvres qui émet des microcrédits à des femmes (97%) pour que celles-ci l'investissent dans une activité rémunératrice et qu'elles se hissent au-dessus du seuil de la pauvreté. Cette recherche dresse un portrait socio-économique et culturel du Bangladesh; présente l'institution étudiée, la Grameen Bank; et aborde les enjeux reliés à l'empowerment des femmes et à l'élimination de la pauvreté à travers des entrevues effectuées durant le printemps 2007, dans trois régions du pays: Rajshahi, Chittagong et Netrokona. Ce mémoire s'appuie aussi sur diverses études et recherches traitant de la question. L'hypothèse de départ est que grâce à ces prêts, les femmes acquièrent un pouvoir économique qui leur permet de sortir leur famille de la pauvreté et les mène sur le chemin de l'empowerment. Les principaux résultats obtenus suite aux entretiens semblent indiquer que les femmes ont encore un chemin à parcourir avant d'atteindre ce qui pourrait ressembler à l'égalité entre les hommes et les femmes. Toutefois, des transformations ont déjà pris formes et ces dernières ont vu leur position au sein du foyer s'élever. Elles ont gagné beaucoup en respect et en confiance, sans compter que plusieurs ont vu leur liberté de mouvement grandir et souhaitent une meilleure éducation pour leurs enfants. Par conséquent, cette étude semble montrer que lorsque les prêts sont bien investis, les femmes réussissent à augmenter leur niveau de vie et les changements au niveau social apparaissent peu à peu.

I detta examensarbete har jag främst försökt besvara två olika frågeställningar: Vad anser lärare på högstadiet om jämställdhet och jämställdhetsarbete i skolan? Och används några metoder för att jobba med jämställdhet och i så fall vilka?        För att besvara dessa frågor valde jag att skicka ut enkäter till 91 yrkesverksamma högstadielärare i Karlstads och Trollhättans kommun. Av dessa 91 enkäter fick jag in 30 svar vilka i sin tur utgör grunden för denna undersökning.  Av svaren framkom bland annat att 83% av pedagogerna ansåg sig dagligen eller flera gånger i veckan jobba medvetet med att främja jämställdheten i skolan och att 80% av lärarna har uppfattningen om att pedagoger på högstadiet i allmänhet tycker att jämställdhetsarbetet är viktigt. Men det framkom också att 85 % av pedagogerna tycker att skolan endast delvis uppfyller läroplanernas mål om jämställdhet och att 77.7 % anser att de har fått för lite utbildning inom området. 70% av pedagogerna i undersökningen kunde ge exempel på olika metoder som de använde sig av för att främja jämställdheten i skolan. / In this report I have tried to answer two different questions: What do senior level teachers think about the ability of schools work to promote equal opportunities between the sexes ? Do teachers use any methods to promote equal opportunities between the sexes? And if so, which methods do they use?            To answer these questions a questionnaire was distributed to 91 senior level teachers in Karlstad and Trollhättan.  Of these 91 questionnaires 30 answers came in, and these 30 answers underlie the results of this report.  The results of the questionnaires showed that 83% of the senior level teachers consider themselves to promote equality between the sexes every day or several times a week and 80% of the teachers think that senior level teachers in general consider the work to promote equality between the sexes important. But the results also showed that 85% the senior level teachers think that schools only partly fulfil the schools goal to promote equality between the sexes and 77.7% thinks that they have had too little education in how to work with this problem. 70% of the senior level teachers could give example of method they use to work with equality between the sexes.

Diss.--Lett.--München--Ludwig-Maximilians-Universität, 1994-1995. / Bibliogr. p. 235-256. Notes bibliogr.

Thèse de doctorat : Sciences de gestion : Strasbourg 3 : 2008. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. p. 438-461.

Thèse de doctorat : Psychologie : Nancy 2 : 2005. / Bibliographie.

Thèse de doctorat : Psychologie : Rennes 2 : 2007. / Bibliogr. f. 294-317. Glossaire. Annexes.

Thèse de 3e cycle : Sciences de l'éducation : Lyon 2 : 1985. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr.

Aim: Culture exists in every organization, whether you actively work with it or not. Old cultures often carry traditions and are hard to change. The purpose of this thesis is to describe Gävle Galvan from an organizational point of view and also to investigate the culture from a gender point of view. Method: The thesis is written with a qualitative and narrative approach. I have taken part in three person’s stories through interviews and thereby created picture of their everyday work on Gävle Galvan. It’s hard to describe a company’s culture and I have, with help from the stories and my own observations, tried to give an as balanced picture as possible. The interviews and my observations, together with organizational theoretical concepts, create my story of the company. Conclusions: This study is confirmed by Schein’s theory; it’s difficult to change old behaviours and traditions, what Schein calls assumptions. Gävle Galvan characterizes by its history and how it’s always been. What once was created has been well kept and led to an assumption. The culture has a couple of culture carrier who have been in the organization for many decades. These persons are often respected because they have a long experience of the profession and they will not accept new co-workers that don’t share their norms and values. The forced habits make it hard for Gävle Galvan to adjust their activities in terms of equality between the sexes. Traditions contribute to generalize the female sex and the profit of having both women and men in an organization doesn’t come thru. / Syfte: Kultur är något som finns i organisationer, oavsett om ett aktivt kulturarbete sker eller inte. Äldre kulturer bär ofta med sig traditioner och har en djupt rotad kultur som är svår att förändra. Syftet med uppsatsen är att beskriva Gävle Galvan ur organisationsteoretiska begrepp samt se på organisationen och dess kultur ur ett genusperspektiv. Metod: Uppsatsen är skriven ur en kvalitativ, berättande ansats. Jag har tagit del av tre personers berättelser genom att ställa intervjufrågor och därmed fått en bild av deras vardag på Gävle Galvan. Det är svårt att beskriva ett företags kultur och jag har med hjälp av dessa tre personer och mina egna iakttagelser på plats försökt få en nyanserad bild av Gävle Galvan. Intervjuberättelserna och iakttagelser blir med hjälp organisationsteoretiska begrepp min berättelse om företaget. Slutsats: Studien bekräftas av Scheins teori, det är svårt att ändra djupt rotade beteende och traditioner alltså det Schein kallar antaganden. Gävle Galvan präglas av dess historia och hur det alltid har varit. Det som en gång skapats har vårdats och sjunkit in till förgivet-tagna-antagande. Kulturen har några kulturbärare som arbetat i organisationen i många decennier, dessa personer är ofta respekterade eftersom de har lång erfarenhet av yrket och stöter bort människor som inte delar samma normer och värderingar. Dessa vana mönster gör de även svårt för Gävle Galvan att anpassa verksamheten ur ett jämställt perspektiv. Traditionerna bidrar till en generalisering av kvinnor och vinsterna med en jämställd arbetsplats lyfts inte fram.

No description available.