Bakgrund: Var sjätte barn föds idag med hjälp av kejsarsnitt i Sverige. Ett urakut kejsarsnitt genomförs när situationen är mycket kritisk och barnet måste ut så fort som möjligt för att rädda barnets eller mammans hälsa och liv. Det finns många risker med kejsarsnitt, men vid ett urakut kejsarsnitt övervägs dess fördelar. Patientsäkerhet såsom sterilitet är operationssjuksköterskans främsta kompetensområde under ett operativt ingrepp. Det höga arbetstempot som förekommer under mycket akuta operationer gör att omständigheter och prioriteringar ändras vilket påverkar rutinerna och patientsäkerheten. Att arbeta under dessa förhållanden påverkar även operationspersonalen. Motiv: Få studier tar upp operationssjuksköterskans perspektiv av ett urakut kejsarsnitt. Operationssjuksköterskans upplevelser, tankar och känslor är viktiga då dessa faktorer kan drabba patientsäkerheten under operation. Kunskap om faktorerna kan hjälpa till att utveckla strategier för att förebygga och hantera komplikationer som dessa kan medföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva operationssjuksköterskans erfarenhet vid urakut kejsarsnitt.   Metod: Semistrukturerade individuella intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor (n=12) som har erfarenhet av urakut kejsarsnitt. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Majoriteten av de intervjuade operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter i relation till urakut kejsarsnitt. Fyra kategorier identifierades: tidspress, teamarbete, egen erfarenhet och förbättringsarbete. Kategorierna hade ett gemensamt övergripande tema där livet prioriteras. Konklusion: Studien ger ökad kunskap om operationssjuksköterskans erfarenheter vid ett urakut kejsarsnitt där både svårigheter och möjligheter lyfts. Tid, teamarbete och kompetens identifieras som faktorer som påverkar upplevelsen. Utbildning och postoperativt stöd lyftes som möjliga förbättringar men vidare forskning inom ämnet är nödvändigt för att hitta fungerande strategier. / Background: Every sixth child is born with a caesarean section today in Sweden. An emergency caesarean section is performed as the situation is very critical and the child has to be born as soon as possible to save the child’s or the mother’s health and life. There are many risks with a caesarean section, but in care of an emergency caesarean section, the benefits are greater. During an operation, patient security such as sterility is the operating room nurse’s main area of competence. The high pace of work that occurs during an emergency surgery means that the circumstances and the priorities change, which affect the routines and the patient safety. Working during these conditions also affect the surgical team.  Motive: There are few studies that address the operating room nurse’s perspective of an emergency caesarean section. The operating room nurse’s experiences, thoughts and feelings are important as these factors can affect the patient safety during surgery. This knowledge can help to develop strategies to prevent and manage complications that these can cause. Aim: The aim of this study is to describe the operating room nurse’s experience in emergency caesarean section.  Methods: Semi-structured individual interviews have been conducted with operating room nurses (n=12) with experience in emergency caesarean section. The interviews were analyzed with qualitative content analysis. Result: The majority of the interviewed operating room nurses had similar experiences and opinions in relation to emergency caesarean section.  Four categories were identified: time pressure, teamwork, individual experience and improvements. The categories had a theme in common: life is a priority. Conclusion: The study provides increased knowledge about the operating room nurse’s experiences in an emergency caesarean section where both difficulties and opportunities are highlighted. Time, teamwork and competence are identified as factors that affect the experience. Education and postoperative support were highlighted as possible improvements but futher reseach in the subject is necessary to find useful strategies.

Regionerna står inför ett stort problem med brist av specialistsjuksköterskor och svårighet att behålla kompetens för att klara framtidens utmaningar. Bristen på specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård kan bli kostsamt och ett stort problem då många planerade operationer ställs in och patienter drabbas. Det tycks finnas ett gap mellan den högre styrningen inom regionerna och den verksamhetsnära styrningen i hur kompetensförsörjningen ska lösas i det korta och långa perspektivet. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som kan påverka specialistsjuksköterskor att välja att stanna kvar inom anestesi och operationssjukvården. Därigenom öka kunskapen om vad som behöver göras för att förbättra förutsättningarna att klara kompetensförsörjningen i framtiden. Utifrån syfte och frågeställningar genomfördes kvalitativa fokusgruppsintervjuer med induktiv ansats. Resultatet visade på ett antal olika faktorer som delades in i fem kategorier ledarskap, medarbetarskap, hållbarhet, stämning och organisation. Resultaten pekade på att den närvarande chefen är viktig och att denne också får förutsättningar till att möta medarbetarna där de är och ge utrymme för utveckling utifrån individens behov och önskemål har en stor påverkan. Författarnas slutsats var att det inte är en faktor som påverkar utan det finns många faktorer som påverkar och samverkar varför specialistsjuksköterskor inom anestesi- och operationssjukvård väljer att stanna kvar i sitt yrke. / The regions are facing a major problem with the risk of a shortage of specialist nurses and need to be able to maintain competence to meet future challenges. The lack of specialist nurses in anesthesia and surgical care can be costly and a major problem as many planned operations are canceled and patients suffer. There seems to be a gap between the higher management within the regions and the operational management in how the supply of skills should be solved in the short and long term. The purpose of the study was to investigate which factors can influence specialist nurses to choose to remain in anesthesia and surgical care and thereby increase knowledge about what needs to be done to improve the conditions to cope with the supply of skills in the future. Based on the purpose and questions, a qualitative focus group interview was conducted with an inductive approach. The result showed several factors which were divided into leadership, employees, sustainability, atmosphere and organization. The results indicated that the present manager is important and that the manager also gets room to meet the employees where they are and give room for development based on the individual's conditions and wishes has a big impact. The authors' conclusion was that it is not one factor that influences, but there are many factors that influence and work together why specialist nurses in anesthesia and surgical care choose to remain in their profession.

Tesis por compendio / [ES] La digitalización en la sanidad sigue poco desarrollada en comparación con muchos otros sectores, pero ofrece la posibilidad de hacer frente a retos cada vez mayores. A partir del caso de un sistema digital de gestión del flujo de trabajo implantado en el quirófano, esta tesis examina cuál podría ser el impacto de la digitalización en la calidad, la eficiencia y la economía de la gestión hospitalaria. La metodología de investigación se basa en un enfoque cuantitativo. En primer lugar, se ha desarrollado una visión general y un análisis del mercado sanitario europeo, así como una amplia y sistemática revisión bibliográfica. Esta se ha enfocado en la eficiencia y el impacto económico de la estandarización y digitalización de los procesos intraoperatorios en el quirófano. Los resultados proporcionaron la base para derivar las preguntas de investigación en torno a los sistemas digitales de gestión del flujo de trabajo. Para cubrir las lagunas de investigación identificadas, se han obtenido y analizado de forma retrospectiva datos de un hospital, como estudio de caso, sobre un sistema digital de gestión del flujo de trabajo, Surgical Process Manager (SPM), en ortopedia y cirugía general. Los datos adicionales proporcionados por los pacientes, se han utilizado de forma retrospectiva para realizar cálculos económicos con el fin de responder a la pregunta principal de la investigación en cirugía general, centrándose en la cirugía de la obesidad. Las principales conclusiones de la tesis muestran que la implantación de sistemas digitales de gestión del flujo de trabajo, como el SPM, mejora la eficiencia y la economía en la cirugía de la obesidad. El análisis de odds ratio (razón de oportunidades/probabilidades) para evaluar el impacto en la calidad no permitió extraer conclusiones ni en ortopedia ni en cirugía de la obesidad. El cálculo coste-beneficio en cirugía de la obesidad mostró un ahorro de costes de 318 euros por paciente, lo que supuso un total de 10.073 euros. Este beneficio económico se consiguió gracias a la disminución de la duración de la estancia (-1,2 días). Por primera vez, esta investigación aporta pruebas sobre el valor económico de los procesos digitalizados y estandarizados en el quirófano en cirugía general y ambulatoria. Los resultados facilitarán las decisiones de inversión en digitalización de la gestión hospitalaria y ofrecerán opciones para superar la carga económica en el mercado sanitario actual. Además, los resultados proporcionan detalles en profundidad sobre estructuras de costes específicas, cálculos, así como reembolsos y cómo medir eficazmente el impacto financiero en los sistemas digitales en el quirófano. / [CA] La digitalització de l'assistència sanitària encara està endarrerida en comparació amb moltes altres indústries, però ofereix el potencial per fer front als reptes creixents. Aquesta tesi examina sobre l'exemple d'un sistema de gestió de flux de treball digital, implementat al quiròfan quirúrgic (OR), quin podria ser l'impacte de la digitalització en la qualitat, l'eficiència i l'economia per a la gestió hospitalària. La metodologia d'aquesta investigació es basa en un enfocament quantitatiu. En primer lloc, es va fer una visió general i anàlisi del mercat sanitari i una extensa revisió sistemàtica de la literatura. Es va centrar en l'eficiència i l'impacte econòmic de l'estandardització i la digitalització dels processos intraoperatoris al quiròfan. Les troballes van proporcionar la base per derivar les preguntes de recerca al voltant dels sistemes de gestió de flux de treball digitals. Per cobrir els buits de recerca identificats, s'han extret i analitzat retrospectivament dades d'hospitals d'un sol centre en un sistema de gestió de flux de treball digital, Surgical Process Manager (SPM), en ortopèdia i cirurgia general i visceral (G&V). S'han utilitzat retrospectivament dades addicionals dels pacients per a càlculs econòmics per concloure la pregunta principal de recerca en G&V amb un enfocament en la cirurgia de l'obesitat. Les principals conclusions de la tesi mostren que la implementació de sistemes digitals de gestió de flux de treball, a partir de l'exemple de l'SPM, millora l'eficiència i l'economia en la cirurgia de l'obesitat. L'anàlisi d'odds ratio per avaluar l'impacte en la qualitat no va permetre treure conclusions ni en ortopèdia ni en cirurgia de l'obesitat. El càlcul cost-benefici en cirurgia de l'obesitat va mostrar un estalvi de costos de 318 € per pacient, que va ascendir a 10.073 €. Aquest benefici econòmic es va aconseguir mitjançant la disminució de la durada de l'estada (-1,2 dies). Per primera vegada la investigació proporciona evidència sobre el valor econòmic dels processos digitalitzats i estandarditzats a la sala d'operacions en G&V. Els resultats facilitaran les decisions d'inversió en la digitalització de la gestió hospitalària i oferiran opcions per superar la càrrega econòmica del mercat sanitari actual. A més, les troballes proporcionen detalls detallats sobre estructures de costos específiques, càlculs, així com el reemborsament i com mesurar eficaçment l'impacte financer en els sistemes digitals de l'OR. / [EN] Digitalization in healthcare still lags compared to many other industries but offers the potential to cope with increasing challenges. This thesis examines the example of digital workflow management implemented in the surgical Operating Room (OR) and what the impact of digitalization on quality, efficiency and economics for hospital management could be. The methodology for this research is based on a quantitative approach. First, an overview and analysis of the healthcare market and an extensive systematic literature review were carried out. It was focused on the efficiency and economic impact of standardization and digitalization of intraoperative processes in the OR. The findings provided the basis for the research questions around digital workflow-management-systems. Single-center hospital data on a digital workflow-management-system, Surgical Process Manager (SPM), has been retrospectively extracted and analyzed in orthopedics and general & visceral surgery (G&V) to fill identified research gaps. Additionally, provided patient data has been retrospectively used for economic calculations to conclude the main research question in G&V, focusing on obesity surgery. The main findings of the thesis show that implementing digital workflow management systems, in the example of the SPM, improves efficiency and economics in obesity surgery. The odds ratio analysis to assess the impact on quality did not allow conclusions in orthopedics or obesity surgery. The cost-benefit calculation in obesity surgery showed cost savings of 318 € per patient, totaling 10,073€. This economic benefit was achieved by decreasing the length of stay (-1.2 days). For the first time, research provides evidence of the economic value of digitized and standardized processes in the OR in G&V. The results will facilitate investment decisions in digitization of hospital management and offer options to overcome the financial burden in the current healthcare market. Also, the findings provide in-depth details on specific cost structures, calculations, reimbursement, and how to effectively measure the financial impact on digital systems in the OR. / Von Schudnat, C. (2024). An economic analysis of digitalized and standardized workflows within the operating room [Tesis doctoral]. Universitat Politècnica de València. https://doi.org/10.4995/Thesis/10251/203008 / Compendio

Bakgrund: Till operationssjuksköterskors ansvarsområden hör hygien och infektionsprevention. Vårdrelaterade infektioner (VRI) drabbar drygt 55 000 patienter i Sverige varje år. Av dessa VRI är runt 12 000 postoperativa sårinfektioner (SSI), varav hälften beräknas vara möjliga att undvika. En vanlig orsak till SSI är att bakteriebärande partiklar i luften, colony forming units (CFU), hamnar i operationssåret. Antalet personer i salen, personalens klädsel och antalet dörröppningar är några faktorer som antas påverka CFU-halten i operationssalens luft. Det råder osäkerhet kring vilka infektions-förebyggande åtgärder som bör prioriteras för att hålla CFU-halten nere och säkerställa en säker vård. Syfte: Att undersöka sambandet mellan CFU-halten i operationssalens sterila område och miljöfaktorer i salen.  Metod: En prospektiv icke-experimentell korrelationsstudie med kvantitativ ansats genomfördes. CFU-halten mättes med en aktiv luftprovtagare under 113 mätperioder fördelade på 17 operationer i en operationssal utrustad med LAF-ventilation. Samtidigt observerades antalet personer, antalet personer utan dok och antalet dörröppningar. Med hjälp av SPSS beräknades korrelationerna mellan de studerade variablerna. Resultat: Inget signifikant samband kunde påvisas mellan CFU-halten i operationsområdet och antalet personer i salen, antalet personer utan dok eller antalet dörröppningar. Slutsats: Luften i operationsområdet höll genomgående en ultraren nivå och CFU-halten påverkades inte av de studerade miljöfaktorerna. Detta är positivt ur perspektivet säker vård då det tyder på att risken för att drabbas av en postoperativ sårinfektion på grund av bakterier i luften är liten i salar med LAF-ventilation. Därigenom undviks onödigt lidande för patienter och kostnaderna för samhället hålls nere. Risken att drabbas av SSI påverkas av fler faktorer. Mer forskning behövs innan nuvarande rutiner kan ändras. / Background: Hygiene and infection prevention are two of the responsibilities of the operating room nurse. In Sweden, roughly 12,000 patients suffer from surgical site infections (SSI) each year, many of which could be avoided. A common cause of SSI is bacteria-laden particles (CFU) in the air of the operating room. The number of people in the room, the attire of the surgical staff and the number of door openings are thought to affect the CFU count. It remains unclear what preventive measures are most effective in reducing the CFU count to provide the safest care possible. Aim: To investigate the relationship between the CFU count in the sterile area of the operating room and various environmental factors. Method: A prospective, non-experimental correlational study was conducted. The CFU count was measured through active air sampling during 113 ten-minute periods, distributed over 17 operations, in an operating room equipped with a laminar air flow ventilation system. Simultaneously, observations were made of the number of people in the room, the number of people wearing a specific type of surgical cap called “dok” and the number of door openings. Correlations between variables were calculated using SPSS software. Results: No correlations between the CFU count within the sterile area and the studied variables were found. Conclusion: The air in the sterile area remained ultra-clean throughout the study, and the CFU count was not affected by the studied variables. This indicates that the risk of suffering from SSI caused by airborne bacteria is low, which benefits both patients and society. However, there is still a significant risk of suffering from SSI because of other risk factors. More research is needed before any new recommendations regarding hygiene routines in the operating room can be given.

Bakgrund: Kirurgisk rök förekommer dagligen i operationsmiljön och utgör hälsorisker för alla i rummet. Skyddsaspekter innefattar specialbyggda ventilationssystem, rökevakueringssystem, personlig skyddsutrustning, riktlinjer, utbildning och rutiner. Operationssjuksköterskors medvetenhet samt attityder kring risker samt skyddsaspekter är bristande. Studier med svenska operationssjuksköterskors perspektiv är begränsade. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskors medvetenhet och attityder kring hälsorisker samt riskhantering i samband med arbete som involverar kirurgisk rök. Metod: Studien genomfördes som en explorativ kvalitativ studie med en induktiv ansats. Fyra semistrukturerade fokusgruppsintervjuer genomfördes med totalt 12 deltagare från fyra olika sjukhus i södra Sverige. Resultat: Hos operationssjuksköterskorna fanns det en medvetenhet om hälsorisker samt riskhantering men med uttryckta kunskapsluckor. Detta speglades av attityder såsom förnekelse, likgiltighet, oro och ambivalens hos operationssjuksköterskorna. Kunskapsluckor innefattade bland annat saknad kännedom om skriftliga rutiner, risker för patienten, munskyddens ineffektivitet och sambandet mellan lukt och kirurgisk rök. Det uttrycktes då behov om ett större ansvarstagande och initiativ från nyckelpersoner hos operationssjuksköterskorna, andra professioner i operationssalen, arbetsgivare, produktleverantörer samt utbildningssamordnare på universiteten. Slutsats: En symbiosliknande relation mellan operationssjuksköterskornas medvetenhet, attityd och kunskap identifierades. Operationssjuksköterskornas medvetenhet och uttryckta kunskaper inom ämnet var beroende av deras attityd i vissa avseenden och vice versa. Det fanns en tydlig lucka i deras kunskaper och brist i motivation samtidigt som det fanns en vilja och intresse om att kunskaperna ska säkerställas och utvecklas genom kollektivt arbete. Studien visar att rutiner bär mycket vikt för hur väl riskhanteringar följs. Mer forskning och samarbete mellan olika parter behövs för säkerställandet av hälsa för alla i operationsrummet. / Background: Surgical smoke occurs daily in the operating theatre and poses health risks for everyone involved. Safety aspects include ventilation systems, smoke evacuation systems, personal protective equipment, guidelines, and education. Studies with the perspective of Swedish operating theatre nurses’ awareness and attitudes regarding risks and protection aspects are limited. Aim: To examine operating theatre nurses' awareness and attitudes towards health risks and risk management related to work involving surgical smoke. Method: The study was conducted as an exploratory qualitative study with an inductive approach. This was done through four semi-structured focus group interviews with a total of 12 participants from four different hospitals in southern Sweden. Results: There was an awareness of health risks and risk management, but with expressed gaps in knowledge. This was reflected by attitudes such as denial, indifference, concern, and ambivalence. Knowledge gaps included written routines, risks for the patient, the ineffectiveness of surgical masks and the connection between odor and surgical smoke. There was a need for responsibility from key personnel in the surgical nursing profession, other professions in the operating theatre, employers, product suppliers and coordinators at the universities. Conclusion: A relationship between surgical nurses' awareness, attitude and knowledge was identified. The surgical nurses' awareness and expressed knowledge was dependent on their attitudes in certain aspects and vice versa. The study shows that routines carry a lot of weight for how well risk management is followed. Further studies and collaboration between different parties is needed to ensure the health of everyone in the operating theatre.

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)

Améliorer la gestion et l’organisation des blocs opératoires est une tâche critique dans les hôpitaux modernes, principalement à cause de la diversité et l’urgence des activités impliquées. Contrairement à l’aviation civile, qui a su optimiser organisation et sécurité, le management de bloc opératoire est plus délicat. Le travail ici présenté abouti au développement et à l’installation de nouvelles technologies assistées par ordinateur résolvant les problèmes quotidiens des blocs opératoires. La plupart des systèmes existants modélisent le flux chirurgical et sont utilisés seulement pour planifier. Ils sont basés sur des procédés stochastiques, n’ayant pas accès à des données sûres. Nous proposons une structure utilisant un modèle multi-agent qui comprend tous les éléments indispensables à une gestion efficace et au maintien de la sécurité dans les blocs opératoires, allant des compétences communicationnelles du staff, au temps nécessaire à la mise en place du service de nettoyage. Nous pensons que la multiplicité des ressources humaines engagées dans cette structure cause des difficultés dans les blocs opératoires et doit être prise en compte dans le modèle. En parallèle, nous avons construit un modèle mathématique de flux d’air entre les blocs opératoires pour suivre et simuler la qualité de l’environnement de travail. Trois points sont nécessaires pour la construction et le bon fonctionnement d’un ensemble de bloc opératoire : 1) avoir accès au statut du système en temps réel grâce au placement de capteurs 2) la construction de modèles multi-échelles qui lient tous les éléments impliqués et leurs infrastructures 3) une analyse minutieuse de la population de patients, du comportement des employés et des conditions environnementales. Nous avons développé un système robuste et invisible qui permet le suivi et la détection automatique d’événements dans les blocs. Avec ce système nous pouvons suivre l’activité à la porte d’entrée des blocs, puis l’avancement en temps réel de la chirurgie et enfin l’état général du bloc. Un modèle de simulation numérique de mécanique des fluides de plusieurs blocs opératoires est utilisé pour suivre la dispersion de fumée chirurgicale toxique, ainsi qu’un modèle multi-domaine qui évalue les risques de propagation de maladie nosocomiale entre les blocs. La combinaison de ces trois aspects amène une nouvelle dimension de sensibilisation à l’environnent des blocs opératoires et donne au staff un système cyber-physique capable de prédire des événements rares impactant la qualité, l’efficacité, la rentabilité et la sécurité dans l’hôpital. / Improving operating room management is a constant issue for modern large hospital systems who have to deal with the reality of day to day clinical activity. As opposed to other industrial sectors such as air civil aviation that have mastered the topic of industry organization and safety, progress in surgical flow management has been slower. The goal of the work presented here is to develop and implement technologies that leverage the principles of computational science to the application of OR suite problems. Most of the currently available models of surgical flow are used for planning purposes and are essentially stochastic processes due to uncertainties in the available data. We propose an agent-based model framework that can incorporate all the elements, from communication skills of the staff to the time it takes for the janitorial team to go clean an OR. We believe that human factor is at the center of the difficulty of OR suite management and should be incorporated in the model. In parallel, we use a numerical model of airflow at the OR suite level to monitor and simulate environment conditions inside the OR. We hypothesize that the following three key ingredients will provide the level of accuracy needed to improve OR management : 1) Real time updates of the model with ad hoc sensors of tasks/stages 2) Construction of a multi-scale model that links all key elements of the complex surgical infrastructure 3) Careful analysis of patient population factors, staff behavior, and environment conditions. We have developed a robust and non-obtrusive automatic event tracking system to make our model realistic to clinical conditions. Not only we track traffic through the door and the air quality inside the OR, we can also detect standard events in the surgical process. We propose a computational fluid dynamics model of a part of an OR suite to track dispersion of toxic surgical smoke and build in parallel a multidomain model of potential nosocomial contaminant particles flow in an OR suite. Combining the three models will raise the awareness of the OR suite by bringing to the surgical staff a cyber-physical system capable of prediction of rare events in the workflow and the safety conditions.

A quantitative, descriptive and contextual research study was conducted to establish the impact of the South African Nursing Council regulation number 212 on the training of theatre nurses in the Northern are of the Eastern Cape Province. A survey was conducted, using a questionnaire as research instrument. Convenience sampling was used to select the required sample of registered theatre nurses employed in the area. The data analysis revealed that the way theatre nurses are utilized in the area does not yet show an impact in terms of the aim of this course namely to develop their knowledge, skills and attitudes in order to be effective practitioners. However, the respondents felt positive about the curriculum. / Health Studies / MA (Health Studies)

Background: Beta blockers are recommended by the American College of Cardiology/American Heart Association Guidelines for high and intermediate-risk cardiac patients undergoing non-cardiac surgery. Beta blockers are a class of drugs that moderate the effects of increased catecholamine levels on the heart by selectively blocking beta receptors in the heart and blood vessels, resulting in a lower heart rate and blood pressure. Beta blocker use perioperatively has been shown to reduce the risk of ischemia and infarction. Purpose: The purpose of this project is to address beta blocker use in a group of anesthesia providers who routinely attend to high-risk and intermediate-risk cardiac patients undergoing non-cardiac surgery in a medium-sized private hospital in suburban South Florida. There are barriers to the implementation of the published guidelines for beta blocker administration, including lack of awareness of the best current practice and a lack of a formal beta blocker protocol at the institutional level. Methods: A simple and inexpensive beta blocker protocol was implemented and evaluated by various means. Beta blocker administration practices were examined and documented prior to and after protocol implementation. Beta blocker usage was examined prior to and after protocol implementation Findings/Implications: It was hypothesized that increased anesthesia provider awareness would lead to increased administration of perioperative beta blockers to high-risk and intermediate-risk cardiac patients undergoing non-cardiac procedures. Although there was a knowledge increase related to the new beta blocker protocol, no change in practice was observed.

Bakgrund: Postoperativa sårinfektioner orsakar lidande för den drabbade patienten och kostnader för patienten, vården och samhället. Intraoperativ kontamination av operationsinstrumenten är en av källorna till dessa infektioner. Operationssjuksköterskan är ansvarig för aseptiken och operationsinstrumenten.   Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att mäta graden av bakteriell kontamination över tid på operationsinstrument som används vid öppen neurokirurgi samt observera utvalda källor till kontamination under samma tid. Metod: Denna studie designades som en kvantitativ icke-experimentell observationsstudie. Datainsamlingen skedde under hösten 2015 och bestod av omhändertagandet av specifika instrument som använts av operatören under operationen efter förutbestämd åtgången knivtid. Bakterieodlingar på dessa instrument skedde sedan på laboratorium enligt en förutbestämd metod och graden av kontamination mättes genom observation av mängden colony forming units (CFU). Resultaten presenteras i form av förändringar av mängden CFU. Resultat: Fem operationer observerades och tio odlingar utfördes på tio instrument. Totalt tio CFU registrerades under samtliga observationer. Ingen signifikant ökning av antal CFU kunde observeras från en till två timmars knivtid (P=0,156). Antal dörröppningar ökade från 3,4 till 9,0 och antal personer på operationssalen ökade från 5,4 till 5,8. Slutsats: Trots det ringa antal observationer som ingick i denna studie tyder resultaten på god aseptik och minimal bakteriell kontamination på operationsinstrumenten under operationens två första timmar. Ytterligare forskning med längre observationer, fler observationer och observationer kring annan typ av kirurgi behövs. / Background: Post-operative surgical site infections (SSI) cause suffering for the afflicted patient and is a great cost for the patient, the health care system and society. Intra-operative contamination of surgical instruments is one of the sources of these infections. The operating room nurse is responsible for preventing infections. Purpose: The purpose of this pilot-study was to measure the degree of bacterial contamination over time on surgical instruments used in open neurosurgery as well as to observe specific sources of contamination during this time. Method: The design was a quantitative nonexperimental observational study. The data collection took place during autumn 2015 and consisted of the sampling of specific instruments used by the surgeon during surgery after preset elapsed operating times. Bacterial culturing on these instruments was then carried out at a laboratory according to a preset routine and the degree of contamination was measured by observing the amount of colony forming units (CFU). The results are presented as changes in CFU. Results: Five operations were observed and ten bacterial culturings were conducted on ten instruments. A total of ten CFU was registered during all observations. No significant increase in the number of CFU could be observed from one to two hours of elapsed surgery (P=0,156). The amount of door openings increased from 3,4 to 9,0 and the number of personnel in the operating room increased from 5,4 to 5,8. Conclusion: Despite the small number of observations included in this study the results indicate good aseptics and minimal bacterial contamination on the surgical instruments during the first two hours of surgery. Further research with longer observations, more observations and observations on other forms of surgery is needed.