Improved utilization of scarce resources such as health care personnel is necessary to address well-known problem of long waiting times within the health care. Implementing mathematically modeled scheduling in the operating theatre has the potential to result in more efficient allocation of resources and financial gains. Despite the promising results, the adoption rate of such models is low. This thesis examines the impact of a mixed-integer linear programming model using an overlapping strategy. We perform a computational experiment where both sequential and parallel schedules are produced with real surgery data from an orthopedic department at a Swedish university hospital. The generated schedules are compared against each other in measurements of cost productivity. Statistical analysis shows that there is a statistical significant difference between the two schedules, favoring the optimized schedule. The results further suggest that three operating rooms and four surgery teams is the most optimal combination of the 18 combinations analyzed, where operating rooms and surgery teams varies between 1-4 and 1-6, respectively.

Kommunikationskunskaper kan ses likvärdiga till tekniska kunskaper i en högteknologisk vårdmiljö, såsom en operationssal. Många avvikelser i operationssjukvård handlar om brister i kommunikationen. Det finns en begränsad mängd av kvalitativ forskning kring operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet och därför var det viktigt att utföra denna studie. Studiens syfte var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av intraoperativ kommunikation relaterad till patientsäkerhet. För att beskriva och analysera deras upplevelser användes en kvalitativ metod i form av av semistruktuerade intervjuer med följfrågor. Studie genomfördes i ett mellanstort sjukhus i södra Sverige i februari 2022 på centraloperationsavdelning och det var tio stycken informater som deltog i studien. Vid analys av intervjuerna framkom tre olika huvudteman: olika sätt att kommunicera, faktorer som främjar intraoperativ kommunikation och faktorer som hindrar intraoperativ kommunikation.

La photocatalyse est une technologie d’oxydation avancée qui peut être utilisée pour améliorer la qualité de l'air dans les environnements intérieurs et pourrait être mise en œuvre dans les milieux médicaux. Dans les hôpitaux, les salles d'opération sont très exigeantes en matière de qualité de l'air intérieur et nécessitent des systèmes qui minimisent les concentrations des polluants générés par les différentes activités. Dans ce travail, le devenir de deux polluants spécifiques des blocs opératoires, l’acrylonitrile (produit chimique trouvé dans la fumée chirurgicale) et l'isoflurane (gaz anesthésique) lorsqu'ils passent dans un dispositif de traitement d’air photocatalytique est étudié. Tout d'abord, une évaluation paramétrique de la dégradation de l'isoflurane et de l'acrylonitrile en étudiant l'influence de la vitesse de l'air, de l'intensité lumineuse, de la géométrie du média photocatalytique, de la concentration initiale en polluants, de la présence de co-polluants chimiques, de la présence de particules et l’humidité relative sur leur efficacité de dégradation est réalisée. En second lieu, l’innocuité de l’utilisation de ce procédé pour la dégradation de l’isoflurane et de l’acrylonitrile par l’identification des éventuels intermédiaires formés au cours de leur dégradation est étudiée. Les expériences sont menées dans un réacteur dynamique en boucle fermée conçu pour étudier les polluants à faibles concentrations. Enfin, pour mieux comprendre comment le changement de géométrie du média photocatalytique influence l'efficacité de la dégradation, des simulations avec ANSYS14.5 sont effectuées et discutées au regard des résultats expérimentaux. / Photocatalytic oxidation (PCO) is an advanced air cleaning technology that is used asa means to improve air quality in indoor environments and could potentially be used inthe operating rooms (OR). In hospitals, operating rooms (ORs) are very demanding interms of the indoor air quality (IAQ) and require systems that minimize the concentrations of pollutants. In this work, the fate of two OR pollutants acrylonitrile (chemical found insurgical smoke) and isoflurane (anesthetic gas) when they go through a PCO device was investigated. Firstly, a parametric evaluation on the degradation of isoflurane and acrylonitrile by studying the influence of air velocity, light intensity, the change in media geometry, initial pollutant concentration, presence of chemical co-pollutants, presence of particles (bioaerosols) and relative humidity on their degradation efficiencies is performed. Secondly the safety of the use of PCO for the degradation of isoflurane and acrylonitrile through the identification of possible intermediates formed during their degradation is evaluated. The experiments were conducted in a closed loop reactor which has been designed to study low concentration air pollutants and has also been recently modeled. Finally, to better understand how the change in media geometry influenced the degradation efficiency, simulations with ANSYS 14.5 were performed and discussed.

No description available.

Dieser Beitrag gibt, basierend auf einem BMBF-Verbundvorhaben, Einblicke in die umfassende Bewertung von OPTextilien. Ziel des Vorhabens ist es, Entscheidern in Krankenhäusern Anregungen und Know-how für ihren Berufsalltag und Produzenten von OP-Textilien Impulse für die Gestaltung ihrer Produkte zu geben. Es werden die hygienischen Anforderungen zur Vermeidung nosokomialer Infektionen, die die Schutzwirkung der Textilien garantierenden textiltechnologischen Voraussetzungen sowie die zur Erfüllung der Wirtschaftlichkeit und Umweltfreundlichkeit notwendigen Anforderungen an OP-Textilien dargestellt. Der Beitrag verdeutlicht, dass die Beachtung all dieser Kriterien und deren Zusammenführung für eine bewusste Entscheidung zum Einsatz von OP-Textilien notwendig ist. / This article describes a holistic assessment approach for operating room (OR) textiles, based on a joint research project funded by the German Ministry of Education and Research. The objective of the project is to ease decision processes for decision makers in hospitals and OR textile manufacturers. The hygienic demands for protection against nosocominal infections, the technological requirements to guarantee textiles their protective properties, as well as the bases for an economically and environmentally optimum decision, are discussed. To permit a holistic procurement decision regarding OR textiles, it is necessary to consider all these criteria and their integration, as proposed in this article.

Bakgrund: På operationssalar samarbetar flera olika kompetenser mot ett gemensamt mål, att ge patienten god och säker vård och omvårdnad. Forskning har visat att det krävs ett gott teamarbete bland personalen för att patientsäkerheten ska kunna säkerställas.  Syfte: Syftet var att beskriva operationsteamets erfarenheter av vilka faktorer som påverkar teamarbetet på operationssal. Metod: Studien har genomförts med kvalitativ metod och induktiv ansats. Ett strategiskt urval användes som urvalsmetod. Två personer från varje yrkeskategori i teamet; anestesisjuksköterskor, anestesiologer, operationssjuksköterskor, operationsundersköterskor och operatörer handplockades till kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Studien resulterade i sex huvudkategorier: Att samarbeta och ha en personlig relation till kompetenta kollegor, Att ha en god stämning där alla är inkluderade och känner sig trygga, Att vara väl förberedd, ha ett gemensamt mål och uttalade roller, Att vara fokuserad, engagerad och visa respekt även under stress, Att lyssna på varandra och kommunicera högt och tydligt med closed loop och Att arbeta strukturerat och använda de hjälpmedel och verktyg som finns.  Slutsats: Teamarbetet är viktigt för patientsäkerheten och för en god omvårdnad. Faktorer som samarbete, personliga relationer, en god stämning, gemensamma mål, respekt och kommunikation upplever operationsteamet påverkar teamarbetet. Faktorerna kan kännas självklara, samtidigt påtalar deltagarna den förbättringspotential som finns, vilket belyser det komplexa med teamarbetet.

Operationssjuksköterskan utför en mängd åtgärder för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta, och alla övriga åtgärder som vidtas i vårdkedjan, fortsätter patienter att drabbas av vårdskador och så mycket som 10 procent av de patienter som genomgår en operation beräknas drabbas. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och innefattar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Vårdskador medför ett stort lidande för patienten samt höga kostnader för samhället och hälso- och sjukvården. / Operationssjuksköterskor utför en mängd olika uppgifter för att resultatet av patientens operation eller behandling ska bli så bra som möjligt. Trots detta fortsätter patienterna att lida skada av vården och hela 10 procent av alla patienter som opereras beräknas vara drabbade. Den vanligaste vårdskadan är vårdrelaterade infektioner och inkluderar postoperativa sårinfektioner, som också är den vanligaste komplikationen efter ett kirurgiskt ingrepp. Sjukvårdsskador leder till stort lidande för patienten och höga kostnader för sjukvården och samhället.

Bakgrund: Anestesisjuksköterskan ska kunna vårda akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oberoende av vårdmiljön. Akuta larm utlöses när en patient försämras och är i behov av akut vård och då krävs det att anestesisjuksköterskan kan ta snabba beslut. Vid akuta larm utanför operationsavdelningen kan anestesisjuksköterskan möta okända teammedlemmar som hen måste samarbeta och kommunicera med för att uppnå kravet om trygg och säker vård. Syfte: Syftet var att beskriva anestesisjuksköterskans upplevelser av att delta vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och tio anestesisjuksköterskor från ett mellanstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en intervjuguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i ett förändrat sammanhang. Anestesisjuksköterskorna beskrev att larmets plats och typ påverkade upplevelserna. Att inte hinna förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på yrkesrollen innebära press. Det var viktigt med ett välfungerande samarbete vid larmen, vilket kunde försvåras av okända teammedlemmar. Det fanns behov av att reflektera över sina upplevelser både enskilt och med andra. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försätts i ett förändrat sammanhang när de deltar vid akuta larm utanför operationsavdelningen. Det är avgörande att känna till platsen och vilken utrustning samt teammedlemmar som finns där för att uppleva trygghet. Reflektion är nödvändigt för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att dra lärdom av larmen. / Bakgrund: Narkossjuksköterskan behöver kunna ta hand om akut sjuka patienter med anestesiologiska behov oavsett var det sker. Ett nödlarm aktiveras när en patient försämras och är i akut behov av vård och för att kunna hantera den situationen måste narkossjuksköterskan kunna fatta snabba beslut. Vid nödlarm utanför operationssalen kan narkossjuksköterskan träffa okända medarbetare som han eller hon behöver samarbeta och kommunicera med för att få en trygg och säker vård. Sikta: Syftet med studien var att beskriva anestesisjuksköterskors upplevelser av att delta i nödlarm utanför operationssalen. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Tio anestesisjuksköterskor från ett medelstort akutsjukhus i södra Sverige intervjuades enligt en frågeguide med semistrukturerade frågor. Datamaterialet analyserades till en latent nivå i enlighet med Erlingsson och Brysiewicz (2017) innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat var Arbete i en förändrad kontext. Narkossjuksköterskorna beskrev att larmets placering och typ påverkade deras upplevelser. Att inte ha tid att förbereda sig var utmanande men också spännande och ibland kunde förväntningarna på deras yrke leda till en känsla av press. Ett välfungerande samarbete var viktigt men kunde försvåras genom att arbeta med okända teammedlemmar. Det fanns ett behov av att reflektera över deras erfarenheter både individuellt och med teammedlemmar. Slutsats: Vid deltagande vid nödlarm utanför operationssalen placeras anestesisjuksköterskan i ett förändrat sammanhang. För att känna sig trygg är det viktigt att känna till platsen och utrustningen och teammedlemmarna där. Reflektion är nödvändig för anestesisjuksköterskans möjlighet att utveckla hållbar hälsa och för att få kunskap om larmen.

Inom hälso- och sjukvårdsområdet såväl som inom många andra yrkesområden förs idag en diskussion om säkerhet och hur denna kan upprätthållas. Anestesisjukvården är inget undantag. Den största delen av debatten ligger på en lednings eller chefsnivå, där man pratar om hela system som måste omarbetas för att finna en säkrare miljö för patienter och yrkesverksamma. Syftet med denna studie var att belysa och beskriva de metoder som de kliniskt verksamma inom anestesisjukvården kan använda sig av för att ge en så säker vård som möjligt till patienten i samband med anestesi. Metoden var en litteraturstudie som bygger på tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att de fem metoder som används är incidensrapportering, checklistor, teamträning, fortbildning med och utan simulatorer samt utökat användande av videoteknik. Det visade sig att dessa metoder inte är nya. Samma metoder finns beskrivna i litteraturen sedan 1970-talet men de har vidareutvecklats. / In health care as well as in many other professions today there are a debate going on about safety management and preventive safety work. The anaesthesia department is no exception.The main discussion is on the level of leadership, and it is about how to change whole systems so the environment around the patient and the professional work will be safer. The purpose of this literature review was to elucidate and describe the methods the anaesthetisa workers can use to give the patient as safe anaetsthesia care as possible. Our method was a literature review based on ten scientific articles. The result showed five different methods, incident reporting, checklists, theoretical as well as practical education with and without simulators and more use of video technique. The methods described were not new, they had been discussed in the literature sins 1970, but they have been developed.

Introduktion: Covid-19 pandemin har i Sverige inneburit förändringar på samhällelig nivå såsom restriktioner och allmänna råd i syfte att minska smittspridningen. Omställningar inom den svenska hälso- och sjukvården innebar att operationssjukvården påverkades i form av att antalet elektiva operationer minskade. Studier angående operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin saknas. Syfte: Syftet var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter av kliniskt arbete under covid-19 pandemin. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes och data samlades in genom nio semistrukturerade intervjuer med operationssjuksköterskor på ett sjukhus i de norra delarna av Sverige. Transkriberade intervjuer analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analys av insamlade data resulterade i tre kategorier, -Samma arbete, nya förutsättningar, -Att ställa om till en ny arbetsplats, och -Tankar om framtiden. Slutsats: Operationsarbetet har inte påverkats i den uträckning som operationssjuksköterskorna först befarat. Tydliga rutiner vid operationer av covid-19 patienter underlättar för operationssjuksköterskorna. Bristande förberedelse och inskolning vid förflyttning till IVA medförde osäkerhet kring arbetsuppgifter.