Thesis (MPhil)--Stellenbosch University, 2014. / ENGLISH ABSTRACT: Students undertake their clinical placement in various clinical settings for the exposure to and acquisition of skills related to that particular context. The operating room, for example, is a context that offers the opportunity to develop critical skills related to the perioperative care of the patient. Despite the numerous studies that have been undertaken in this field, few studies that have investigated the operating room as a clinical learning environment in the South African healthcare system have been published. The aim of this study was to determine students’ perceptions of the operating room as a clinical learning environment in a private hospital context. An exploratory, interpretive and descriptive design generating qualitative data was utilized. Data was collected from nursing students undertaking their training at a private nursing education institution. Ten nursing students participated in an open-ended questionnaire (N=10), and twelve students participated in the focus group discussion (N=12). From the results, four themes emerged, namely, ‘interpersonal factors’, ‘educational factors’, ‘private operating room context’, and ‘recommendations’. This study has highlighted some of the challenges experienced by students in the private sector operating room context. Despite the potential learning opportunities, the key findings reveal negative perceptions of students regarding learning experiences. However, the opinion that the operating room offers an opportunity to gain skills unique to this context, as well as facilitates the integration of theory and practice, was also expressed. Some students reported that the emphasis on profitability and cost to patient, and the lack of a mentoring process in this context posed a constraint to learning. Exploration into the specific preparatory needs of students specific to learning outcomes before operating room placement should be considered. It would also be necessary to improve collaboration between lecturers, mentors and theatre managers so that a structured teaching programme may be developed for students entering the perioperative environment. / AFRIKAANSE OPSOMMING: Studente onderneem hul kliniese plasing in verskeie kliniese omgewings vir die blootstelling aan en aanleer van vaardighede wat verband hou met daardie spesifieke konteks. Die operasiesaal, byvoorbeeld, is ’n kliniese omgewing wat die geleentheid bied om kritiese vaardighede te ontwikkel wat verband hou met die perioperatiewe versorging van die pasiënt. Ten spyte van die talle studies wat in die operasiesaal onderneem was, het slegs ’n paar studies uit ’n Suid-Afrikaanse gesondheidsorg oogpunt, die operasiesaal as ’n kliniese opleidings omgewing ondersoek. Die doel van hierdie studie was om studente se persepsies van die operasiesaal as ’n kliniese omgewing in ’n privaat hospitaal konteks te bepaal. ’n Ondersoekende, verklarende en beskrywende ontwerp wat kwalitatiewe data genereer, is gebruik. Data is ingesamel van verpleegstudente wat hul opleiding by ’n privaat verpleegonderrig instelling ontvang. Tien verpleegstudente (N=10) was genooi om ’n onbepaalde vraelys te voltooi en twaalf student (N=12) het aan die fokusgroep bespreking deelgeneem. Vier temas het na vore gekom, naamlik ‘interpersoonlike faktore’, ‘opvoedkundige faktore’, ‘privaat-operasiesaal konteks’, en ‘aanbevelings’. Hierdie studie het ’n paar van die uitdagings uitgelig wat die studente in ’n privaat sektor operasiesaal ondervind. Ten spyte van die potensiële leergeleenthede teenwoordig in die privaat sektor operasiesaal, toon die belangrikste bevindings egter die negatiewe persepsies van studente jeens hierdie kliniese omgewing. Die opinie is egter ook uitgespreek dat hierdie omgewing ook ’n geleentheid aanbied om unieke vaardighede aan te leer. Dit bied ook ’n geleentheid om teorie en praktiese kundigheid te integreer. Sommige studente rapporteer dat die klem op winsgewendheid en koste vir die pasiënt, asoók die gebrek aan mentorskap in hierdie kliniese omgewing ’n beperking plaas op die leerproses. Die spesifieke voorbereidings behoeftes van studente insake leeruitkomste voordat plasing in die operasiesaal omgewing geskied, moet eers deeglik ondersoek word. Dit is ook nodig om die nodige samewerking tussen dosente, mentors en operasiesaal bestuurders te verbeter sodat ’n gestruktureerde onderrig program ontwikkel kan word vir studente wat die perioperatiewe omgewing betree.

Hensikt: Hensikten med studien var å få en dypere forståelse av hva operasjonssykepleierne opplever som positivt, og dermed helsefremmende, i arbeidsmiljøet i operasjonsavdelingen, og som bidrar til at de fortsetter å utøve sin profesjon. Metode: En modifisert Grounded theory har blitt benyttet som analysemetode av ti åpne intervjuerResultat: I analysen fremkom kjernekategorien: Samarbeider utfyllende og inkluderende med fokus på pasienten,tre vilkårskategorier: Blir sett og hørt som medarbeider, Har kontinuerlig faglig oppdatering,Har forutsigbarhet i arbeidetog tre konsekvenskategorier: Fyller arbeidstiden og rekker det meste, Opplever at arbeidet er meningsfullt og Opplever samhold og fellesskap med kollegene.Kjernekategorien belyser et samarbeid i operasjonsteamet basert på støtte, gjensidig respekt, tillit, klar kommunikasjon og koordinering samt et tydelig pasientfokus. Vilkår for et slikt samarbeid er mulighet for medvirkning, fokus på operasjonssykepleiefaget og forutsigbarhet gjennom god planlegging og koordinering. Konsekvensene av et godt samarbeid er økt jobbtilfredshet med effektivitet i arbeidet, opplevelse av å gjøre noe av betydning for andre og samhørighet med kolleger. Konklusjon: Et positivt interprofesjonelt samarbeid slik operasjonssykepleierne opplever det, kan bidra til et helsefremmende arbeidsmiljø med positiv effekt på jobbtilfredshet ved god kontroll over kravene i arbeidet, noe som gir økt pasientsikkerhet. Vilkårene for et godt samarbeid som har fremkommet i studien, kan iverksettes i praksis umiddelbart. Det er imidlertid behov for mer forskning på området når det gjelder alle profesjonene i det interprofesjonelle teamet. / Purpose: This qualitative study aimed to gain deeper knowledge of what operating room nurses consider positive in their work environment, thereby promoting employee health and making them stay working in the operating theatre. Method: A modified grounded theory was used to analyze ten open interviews. Result: Analysisof the interviews yielded a core category: inter-professional teamwork that focuses on patient safety. It also identified three subcategories that generate positive teamwork (employee validation, increased opportunities for continuing education, work predictability) and three subcategories that show the consequences of positive teamwork (effective work patterns, experiencing work as meaningful and positive relationships with colleagues). The core category illustrates teamwork that is based on support, mutual respect, trust, clear communication, and coordination. Such teamwork demands the possibility of participating in the decision-making process, focusing on professional work, and making work highly predictable. The consequences of such teamwork include increased jobsatisfaction, an effective and meaningful work experience, and supportive relationships with colleges. Conclusion: From the perspective of operating room nurses interviewed during this study, positive inter-professional teamwork can create a work environment that promotes health, enhances jobsatisfaction, exerts control over work demands,and increases patient safety. The conditions mentioned in this study can be implemented immediately in the workplace. Future research should focus on the different aspects of the inter-professional team / <p>ISBN 987-91-85721-99-3</p>

Att gå från att vara en person till att bli en patient innebär att livet kan förändras. Sårbarhet, utsatthet, förlust av kontroll, rädsla för det okända och stress är vanligt förekommande känslor i samband med operation. Patienter har beskrivit att de upplever operation som att balansera mellan att vara delaktig och osynlig, inte vilja störa men samtidigt bli sedd, samt att känna sig ensam, övergiven och exponerad. Som blivande operationssjuksköterskor är det viktigt att ha kunskap om patientens upplevelse, samt reflektera över det egna arbetet. Flertalet studier har fokuserat på patientens upplevelse och visar att personalens bemötande och kommunikation är avgörande för patientens upplevelse. Studies syfte var att kartlägga operationssjuksköterskors uppfattningar av operation med vaken patient. Studien var en tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats, och tillämpade enkätformulär som datainsamlingsmetod med bekvämlighetsurval. Analysen genomfördes med deskriptiv analys, samt hypotesprövning för att stärka resultatet. Resultatet presenterades med tabeller, grafer och text. Den öppna kvalitativa frågan sammanställdes i kategorier och presenterades med citat. Resultatet visade att operationssjuksköterskor uppfattade att vid en operation med vaken patient skedde förändringar av kommunikationen och bemötandet, samt att operationssalen uppfattades lugnare och mer harmonisk när musik spelades. Författarna rekommenderar fortsatta studier för djupare förståelse av operationssjuksköterskors uppfattningar av förändringar av kommunikationen och bemötandet vid operation med vaken patient, samt musikens påverkan. Resultatet från denna studie kan användas som reflektionsstöd dels hos arbetsgivaren och dels hos den enskilda operationspersonalen, samt som stöd vid handledning av studenter och nyutbildade operationssjuksköterskor.

Bakgrund: Operationssalens kommunikation är komplex och kommunikationsproblem är den mest rapporterade orsaken för operativa misstag. Ljudnivå och munskydd är faktorer som försvårar kommunikationen. Teamarbete i operationssalen är nödvändigt för att vården ska vara patientsäker. Operationsteamet utgörs av olika professioner som har ansvaret för patientens säkerhet intraoperativt. Kravet från samhället är att operationssjuksköterskan ska besitta kompetensen att skydda patienter från vårdskador. World Health Organization har utformat en checklista för att förbättra patientsäkerheten på operation. Syfte: Att undersöka operationssjuksköterskans upplevelse av intraoperativ kommunikation. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor utfördes på två sjukhus i södra Sverige. Sju intervjuer hölls med operationssjuksköterskor som spelades in och transkriberades. Datan analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2004) latenta innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under fyra teman. Temat Vikten av att kommunicera belyser att kommunikationen måste fortlöpa under operationen för att inte riskera patientsäkerheten. Temat Intraoperativa Teamgrupperingar beskriver att operationsteamet arbetar i separata team tills den peroperativa fasen där de är ett gemensamt operationsteam. Professionerna är kopplade till varandra vilket ger stort ansvar i kommunikationen. I temat Ledarens Inverkan på Teamkommunikation framkommer att auktoritära ledare kan medföra en nervös stämning och upplevd minskad patientsäkerhet. Operatören har betydelse för användningen av WHO:s checklista och följsamheten till den. I temat olika uttryck för Intraoperativ Kommunikation framträder olika typer av kommunikation ha påverkan intraoperativt. Slutsats: Operationsteamet sammanhålls av respekt och gemensamt ansvar. Kvaliteten av den intraoperativa kommunikationen är beroende av ett ansvarstagande från varje teammedlem och kräver en långsiktig plan för utveckling från verksamhetens ledning. / Background: Communication in the operating room (OR) is complex. Communication failures is the most reported cause of operative misstakes. Sound levels and operating masks are some factors that complicates the communication. Teamwork in the OR is necessary for patient safe care. The operating team consists of various professionals who are responsible for patient safety intraoperatively. The society’s requirement is that the operating room nurse must possess competence to protect patients from medical harm. The World Health Organization designed a checklist to improve patient safety in the OR. Aim: To investigate the operating room nurse's experience of intraoperative communication. Method: A qualitative interview study with semi-structured questions was conducted at two hospitals in southern Sweden. Seven interviews were held with surgical nurses which were recorded and transcribed. The data were analyzed according to Graneheim and Lundman's (2004) latent content analysis. Results: The result is presented under four themes. The theme The Importance of Communicating highlights that communication must continue throughout the surgery in order not to risk patient safety. The theme of Intraoperative Team Groupings describes that the operating team works in separate teams until the peroperative phase where they are a joint operation team. The professions are linked to each other, which gives great responsibility in communication. The theme The Leader’s Impact on Team Communication reveals that hierarchical leaders can cause a nervous mood and cause reduced patient safety. The surgeon is important for the use of WHO's checklist and its compliance. In the theme Different Expressions for Intraoperative Communication, different types of communication have an impact intraoperatively. Conclusion: The operating team is united by respect and shared responsibility. The quality of intraoperative communication depends on the responsibility of each team member and requires a long term plan for development from the management.

Surgical site infection is responsible for 38 percent of reported infections after surgery. This infection increases mortality and treatment costs, and prolongs the hospitalization of patients. Bacteria-carrying particles are the main cause of surgical site infection and one of the main sources of these particles is skin fragments released from the surgical personnel during an ongoing surgery. Ventilation systems reduce the concentration of bacteria-carrying particles by supplying clean air in the operating room. The performance of operating room ventilation systems is affected by internal disruptions such as medical equipment, surgical lamps, number of staff and their behaviour during the surgery. Using computational fluid dynamics, this thesis investigates the airflow behaviour and distribution of the contamination in the operating room under the presence of various internal disruptions. In this regard, three common ventilation systems are considered: laminar airflow, turbulent mixing and temperature-controlled airflow ventilations. This study tries to overcome the weaknesses of the ventilation systems by providing sustainable solutions and continuously being in contact with design companies. It is common to use warming blankets to prevent reduction in the core body temperature of the patient during major surgeries. However, there is a major concern that these blankets disrupt the supplied airflow, which results in rising contaminant concentration. Most of the studies about warming blankets are clinical works and it is still not clear whether or not these blankets should be used. The results of the present study show that using warming blankets had no impact on increase of contamination level at the surgical zone. However, one common type of warming blanket – a forced-air warming blanket – can considerably increase the concentration of bacteria-carrying particles at the wound area if it becomes contaminated. The simulated results of the airflow field and particle tracking showed that the laminar airflow ventilation system was disturbed more easily by the local heat loads than overall heat loads in the operating room. Surgical lamps are considered as an obstacle in the supplied airflow path. These lamps create a stagnant area above the operating table and increase the contamination level. In this regard, a novel design of surgical lamp, a fan-mounted surgical lamp, was introduced to operating rooms.This device was used in the operating rooms equipped with laminar airflow and mixing ventilation system. The simulated results revealed that this lamp significantly reduced the contamination level at the operating table. Visualization techniques were adopted to teach and improve the understanding of surgical personnel about transmission of contaminated particles in operating rooms. Here, a virtual and augmented reality interface was used to visualize the impact of differences in ventilation principle, surgical staff constellation and work practice. / Infektioner relaterade till kirurgiskt ingrepp utgör 38 % av rapporterade infektioner efter operation. Dessa infektioner ökar dödligheten och behandlingskostnaderna samt förlänger patienternas sjukhusvistelse. Bakteriebärande partiklar är den främsta orsaken till infektion vid kirurgi. Huvudkällan till dessa partiklar är hudfragment som frigörs från kirurgisk personal under en pågående operation. Genom att tillföra ren luft via ventilationssystemet kan koncentrationen av baktebärande partiklar i operationssalen minskas. Ventilationssystemets förmåga att ventilera salen påverkas av föremål som stör luftströmmen, som exempel medicinsk utrustning, kirurgiska lampor samt av närvarande personal och deras beteende under operationen. Med avancerade numeriska strömningsberäkningar undersöks i denna avhandling luftflöden och fördelningen av föroreningar i operationssalen under inverkan av sådana störningar. Tre olika ventilationssystem inkluderas. Ett för laminärt luftflöde, ett för turbulent omblandning och ett för temperaturreglerad luftströmning. I studien kartläggs ventilationssystemens funktion och relevansen prövas i ett kontinuerligt samarbete med tillverkande industri. Användning av värmefiltar förekommer under större operationer för att hålla patientens kroppstemperatur stabil. Det finns emellertid en stor oro för att dessa filtar stör det tillförda luftflödet och därmed ökar föroreningsnivån. En vanlig typ av värmefilt med forcerad varmluft kan om den är förorenad avsevärt öka koncentrationen av bakteriebärande partiklar i sårområdet. De flesta undersökningar om värmande filtar är kliniska studier och det är fortfarande inte helt klarlagt i vilken mån och hur dessa filtar skall användas. Denna studie visar emellertid att användning av värmefiltar inte påverkar föroreningsnivån i den kirurgiska zonen. Gjorda datorsimuleringar av luftflödesfältet och partikelspårning visar att det laminära ventilationsflödet lättare störs av lokala värmebelastningarna än av generella värmebelastningar i operationssalen. Kirurgiska lampor betraktas som hinder i en planerad luftflödesväg. Lampor kan skapa en stillastående luftmassa ovanför operationsbordet och därmed öka föroreningsnivån. För detta introduceras en ny design av kirurgisk lampa, en fläktmonterad kirurgisk lampa för operationsrum, utrustade med laminärt luftflöde och omblandning. Simulerade resultat visar att denna nya kirurgiska lampa signifikant minskar föroreningsnivån vid operationsbordet. Visualiseringsteknik användes i denna studie för att förbättra förståelsen hos kirurgisk personal om hur förorenade partiklar kan spridas i operationssalen. Med ett virtuellt och förstärkt gränssnitt visualiserades föroreningshalter i rumsluften då olika typer av ventilationssystem användes. Visualiseringen visar också hur kirurgigruppens storlek och arbetsställning under operation påverkar spridningen av föroreningar. / <p>QC 20201103</p>

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.

No description available.

The purpose was to examine the effect of a self-care educational intervention on nursing student resilience and thus the potential for compassion fatigue, depersonalization, burnout, depression, and inadequate self-care. A one-group pretest-posttest research design was applied to a convenience sample of 104 nursing students near the end of their last semester in a baccalaureate nursing program. The measurements were demographics, a psychometric resilience scale, program evaluation, and reflection question. The intervention was a standardized, intensive 30 min training program on the high degree of stress and burnout nurses face and the core self-care methods that can promote resilience to these hazards. The educational intervention had a strong positive effect on resilience scores (effect size of r=72%; p < 0.05). Eighty-six percent of the participants believed that the intervention increased their capabilities for self-care, especially in sleep, spending time outside, hydration, nutrition, and physical stretching exercises but not in journaling. Eighty-one percent stated that they would be likely to seek professional help if needed. Although this study must be repeated in other samples before it be implemented with full confidence, the standardized, high intensity, short duration, resilience training session can be recommended to nursing programs just prior to graduation and to hospitals for nurse orientation programs.

Operating room performance is becoming more and more important for the hospital’s finance and the patient’s well-being. Thus, hospitals need to develop dashboards that can assess the actual performance of its core service, to be able to decide how to improve it. The point of this thesis is to build a common audit tool which can be used in regular hospitals. To build so, a literature review has been made, gathering all the relevant organizational and performance indicators. Since only a few of them need to be selected, a group of experts has been gathered via the Delphi method to decide which indicators to keep and which ones to reject, for the implementation in the tool. Out of forty-two indicators found in the literature, only fifteen will be considered and implemented into graphs. These graphs will form the preliminary audit from which hospital and consultants can base their performance assessment of the operating room, by pinpointing what their analysis should focus on. This tool has been tested in a real hospital to identify a few improvements that the tool requires and the few technical mistakes the tool possessed. The tool can save time for the consultants and for the hospital. Saving time in the healthcare sector ultimately means having more time for the patients, which, in the end, enhances their experience and well-being. It allows some flexibility as well and can be adapted even more to the needs of the studied hospitals. Moreover, compared to simple dashboards, this tool will give more useful indicators and help hospital’s management to take some decisions and reconsider others - again, for the best outcome for the patients / Operationssalens prestation blir mer och mer viktig för sjukhusets ekonomi och patienternas välmående. Därför behöver sjukhusen utveckla instrumentbrädor som kan utvärdera hur denna huvudtjänst presterar, för att sedan kunna bestämma hur man bäst förbättrar den. För att skapa ett sådant hjälpmedel har en litteraturöversikt gjorts för att samla alla relevanta indikatorer från organisationen och dess prestationer. Eftersom endast en bråkdel av dessa behövs så har en grupp med experter sållats ut genom Delphi-metoden; denna bestämde vilka indikatorer som borde behållas respektive avslås, för implementering i hjälpmedlet. Av fyrtiotvå indikatorer kommer endast femton att övervägas och implementeras i grafer. Dessa grafer kommer att skapa den preliminära revision från vilken sjukhus och konsulter kan basera sin prestationsutvärdering av operationssalarna; hjälpmedlet sätter fingret på vad analysen bör fokusera på. Detta hjälpmedel har prövats i ett riktigt sjukhus för att identifiera ett fåtal nödvändiga förbättringar, samt de få tekniska problem som hjälpmedlet hade. Detta hjälpmedel kan spara tid för sjukhus och konsulter. Visserligen skulle man kunna skapa en egen instrumentbräda, noga anpassad till det studerade sjukhuset, men då lär hjälpmedlet inte kunna användas i andra kontexter; man kan också använda ett mer komplext men detaljerat hjälpmedel, men detta kräver mer tid för att förstå hur den bör användas. I sjukvården innebär sparad tid att mer tid kan läggas på patienterna, vilket i slutändan förbättrar deras upplevelser och välmående. Dessutom kommer detta hjälpmedel, i jämförelse med enkla instrumentbrädor, att bidra med mer användbara indikatorer och hjälpa sjukhusets ledning att ta somliga beslut och omvärdera andra – än en gång för patienternas bästa.

La violence horizontale (VH) touche plusieurs infirmières soignantes. Au Québec, de nombreuses infirmières rapportent des incidents de violence soit d’ordre physique, psychologique ou sexuel perpétrés par différents membres de l’équipe de soins. Plusieurs conséquences graves de la violence horizontale ont été répertoriées, face aux patients, aux victimes et à la profession infirmière. En effet, les infirmières du bloc opératoire sont les plus souvent affectées par la VH. Ce phénomène semble encore méconnu par les infirmières, ainsi elles ont normalisé et toléré la VH en la considérant comme étant une composante du bloc opératoire. Malgré les efforts visant à combattre ce phénomène, la VH est un problème croissant et persistant dans le milieu de travail infirmier. Cette revue intégrative des écrits vise à d’établir l’état des connaissances se rapportant au phénomène de la violence entre collègues au bloc opératoire afin de mieux comprendre ce problème et de proposer des pistes de solutions visant à le résoudre. Les résultats des articles recensés ont été analysés et catégorisés selon des thèmes cohérents au modèle conceptuel de Almost (2006). Ces thèmes sont : le concept de la violence entre collègues qui est divisé en trois sous thèmes (la prévalence de cette problématique, les sources de la violence entre collègues et ses manifestations), les caractéristiques du bloc opératoire, les conséquences de la violence entre collègues qui sont aussi divisées en trois sous thèmes (les conséquences sur la qualité et la sécurité des soins, les conséquences sur les victimes et les conséquences sur l’établissement de santé) et, finalement, les solutions qui ont été proposées pour lutter contre la violence entre collègues dans le milieu de travail. Cette revue a permis d’émettre plusieurs recommandations afin de contrer la violence entre collègues. / Horizontal violence (HV) affects many nurses around the world. In Quebec, many nurses report incidents of physical, psychological or sexual violence perpetrated by other members of their health care teams. The consequences of horizontal violence affect patients, victims, and the nursing profession as a whole. Operating room (OR) nurses are the most often affected by HV. Nurses often don’t seem to recognize the problem as a problem; they seem to normalize and tolerate HV by considering it a part of the operating room culture. Despite efforts to combat this phenomenon, VH is a persistent and growing problem in the nursing workplace. This integrative review of the literature aims to establish the state of knowledge related to this problem and to propose solutions to address it. The results of the articles reviewed were analyzed and categorized according to themes consistent with Almost's (2006) conceptual model. These themes are: the concept of violence between colleagues, which is divided into three sub-themes (the prevalence of this problem, the sources of violence between colleagues, and its manifestations), the characteristics of the operating room, the consequences of violence between colleagues, which are also divided into three sub-themes (the consequences on the quality and safety of care, the consequences for the victims, and the consequences for the health care institution), and, finally, the solutions that have been proposed to combat violence between colleagues in the work environment. This review provided several recommendations to address violence between colleagues.