Ce travail de thèse a pour objectif d’aider à la compréhension de ce que ressentent les IBODE (Infirmier(ère) de Bloc Opératoire Diplômé(e) d’Etat) dans l’exercice d’une activité professionnelle en pleine évolution : législation réorganisant le système de santé français et impactant fortement les blocs opératoires, nouveaux référentiels d’activités et de compétences IBODE, validation des acquis de l’expérience, actes exclusifs IBODE … Il interroge l’éventuel inconfort psychologique vécu par ces personnels lorsqu’ils ne respectent pas de façon consciente les bonnes pratiques en commettant des violations routinières (Bourrier, 1999), par nécessité ou par commodité (Reason, 2013). Ces soignants prônent en général des valeurs professionnelles telles que le « prendre soin » (Hesbeen, 1997), la rigueur, la sécurité et la qualité des soins, et ressentent un inconfort au regard des violations de quelques natures soient-elles dans la mesure où celles-ci majorent les risques opératoires encourus par les patients. La théorie de la dissonance cognitive (Festinger, 1957) peut aider à la compréhension de tels phénomènes en ce que ces professionnels mobilisent des cognitions incompatibles : sécurité, prévention des risques d’un côté, violations de l’autre. Deux méthodologies complémentaires sont utilisées. L’enquête quantitative avec la méthode du questionnaire permet la mise en correspondance des cognitions, des valeurs, des pratiques perfectibles et des émotions ressenties par les IBODE. Une échelle d’affects auto-rapportés de 20 items est utilisée à cette fin (Lecrique, 2007). L’enquête qualitative par entretiens et leur analyse thématique mettent en évidence différentes stratégies de réduction de dissonance. La discussion finale porte sur le contexte professionnel dans lequel évolue ces professionnels, contexte susceptible de normaliser les violations en générant de ce fait l’accroissement d’une zone accidentogène (Amalberti et al., 2006) aux dépens de la garantie des soins sécuritaires au service du patient. / The aim of this thesis is to raise awareness of how State Qualified Operating Room Nurses deal with the constant evolutions of their professional activity, such as legislation to reorganize the French health system which impacts strongly on operating rooms, new standards of activities and skills for operating room nurses, validation of work knowledge and experience, exclusive operating room acts, etc. It investigates the potential psychological discomfort felt by the personnel when they consciously avoid respecting good practices by committing routine violations (Bourrier, 1999) either through necessity or convenience (Reason, 2013). These nurses generally extoll the virtues of professional health care, notably “taking care” (Hesbeen, 1997), rigour, safety, quality treatment, and feel uncomfortable when committing any sort of violation which could increase the surgical risks for the patient. The theory of cognitive dissonance (Festinger, 1957) can help to understand such phenomenon insofar as these professionals combine incompatible cognitions such as safety and avoiding risks on the one hand, and violations on the other. Two complimentary methodologies are used here. The questionnaire of the quantitative survey allows the cognitions, values, and perfectible practices to be matched with the emotions felt by the nurses. A scale of 20 selfrelated affects is used to achieve this (Lecrique, 2007). The interviews and their thematic analysis of the qualitative survey bring to light different strategies for reducing dissonance. The final discussion deals with the professional context in which the nurses evolve, a context which is likely to normalize violations by generating an increase in accident-prone zones (Amalberti and al., 2006), at the expense of guaranteeing safe treatment in the service of the patient.

Over 13 million adolescents sustain traumatic injuries yearly, resulting in functional disability, disfigurement, psychosocial problems and fractures. These fractures are increasingly being treated with orthopedic external fixation devices (EFDs). The purpose of this study was to describe the experience of traumatically injured adolescents treated with EFDs. The 4 aims of the study focused on the circumstances leading to the traumatic event, experiences following the traumatic event, the impact of EFD treatment, and adolescents’ role in pin-care self-management, which is crucial to preventing infection. This longitudinal, qualitative descriptive study used purposive sampling to recruit 5 male and 4 female adolescents, 13-20 years old, from a New England level-1 trauma center. Participants were injured in motor vehicle crashes (including an all-terrain vehicle), falls, by gunshot, trampoline and football trauma. Interview questions were framed by two themes from a study of adult recovery from physical injury, i.e., the event and fallout. Participants were interviewed within days of the injury, 2 weeks after returning home, and within one month of EFD removal. Data were coded from verbatim transcripts using NVIVO and organized into themes guided by the principles of qualitative analysis. An overarching theme of “old self no more; forever changed” emerged from 26 interviews. The participants’ experience affected all tasks of adolescence: independence from parents, accepting body image, peer relations, and forming an identity. Major themes included “what risk?”, regarding circumstances leading to the traumatic event, mastering the environment, was 2 part first, processing the event, where determining fault and realizing everything has changed, they were ambivalently lucky, and not invincible. Secondly “suck it up and deal with it”, where strategies to deal with traumatic injury emerged (i.e. medication, channeling outlets, and slow caution). EFD experience revealed “Space age robot” and “they’ll do it themselves” as emergent themes. EFDs were described as painless, robotic, no big deal and necessary. One draining pin-site was noted. Findings related to use of self-administered analgesics, information technology, recall of detail, and gender differences in coping may lead to future interventions. These findings lay the groundwork for future studies that may improve care of adolescents during acute recovery from traumatic injury.

Introduktion: Patienter som genomgår en operation har en ökad risk att drabbas av en tryckskada då patienten är immobiliserad under en längre tid. Tryckskada påverkar patientens livskvalitet och ger ett ökat lidande samtidigt ökar det kostnader för samhället. Operationsoch anestesisjuksköterskan har båda ett omvårdnadsansvar för patienten som genomgår en operation. I omvårdnadsansvaret ligger prevention av tryckskada. Tidigare forskning är begränsad avseende operations- och anestesisjuksköterskans gemensamma erfarenheter vid prevention av tryckskada. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av prevention av tryckskada pre- och intraoperativt, ur operations- och anestesisjuksköterskans perspektiv.Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Enskilda intervjuer med sex operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Analys av data utifrån innehållsanalys. Resultat: Operations- och anestesisjuksköterskans erfarenheter av prevention av tryckskada presenteras i fem huvudkategorier: Erfarenheter av omvårdnadsansvar vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av samarbete vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av riskbedömning vid prevention av tryckskada, Erfarenheter av att förebygga identifierade risker för tryckskada samt Erfarenheter av positioneringsrutiners inverkan på patienten. Konklusion: Operations- och anestesisjuksköterskan har en samsyn vid prevention av tryckskada att omvårdnadsansvaret är gemensamt dock blir det uppdelat intraoperativt. Operations- och anestesisjuksköterskan samlar information om patienten och skapar en riskbedömning utifrån vilken de sedan utför förebyggande åtgärder. Positioneringsrutinerna sågs både som stöd och hinder vid prevention av tryckskada. Kommunikationen var viktig i samarbetet mellan operations- och anestesisjuksköterskan. / Introduction: Patients undergoing surgery have an increased risk of suffering a pressure injury as the patient is immobilized for a long time. Pressure injury affects the patient's quality of life and causes increased suffering, while at the same time it increases costs for society. The operating room nurse and anesthesia nurse both have a nursing responsibility for the patient undergoing surgery. The responsibility for nursing lies in the prevention of pressure injury. Previous research is limited regarding the operating room nurse’s and anesthesia nurse’s common experiences in the prevention of pressure injury. Aim: The aim was to deskribe experiences of prevention of pressure injury pre- and intraoperatively, from the perspective of the operating room nurse and anesthesia nurse. Method: Qualitative interview study with inductive approach. Individual interviews with six operating room nurses and four anesthesia nurses. Analysis of data based on content analysis. Results: The experience of the operating room nurse and anesthesia nurse in the prevention of pressure injury is presented in five main categories: Experience in nursing responsibilities in the prevention of pressure injury, Experience of cooperation in the prevention of pressure damage, Experience in risk assessment in the prevention of pressure damage, Experience in preventing identified risks of pressure injury and Experience in the impact of positioning procedures on the patient. Conclusion: The operating room nurse and anesthesia nurse has a common understanding when preventing pressure injury that nursing responsibilities are common, however it becomes divided intraoperatively. The operating room nurse and anesthesia nurse collects information about the patient and creates a risk assessment based on which they then carry out preventive measures. The positioning procedures were seen as both support and obstacles in the prevention of pressure injury. Communication was important in the collaboration between the operating room nurse and anesthesia nurse.

Die Befragung „Ist-Stand der OP-Textilienversorgung in deutschen Krankenhäusern“, die eingebettet ist in das Forschungsvorhaben „Evaluierung von OP-Textilien nach hygienischen, ökologischen und ökonomischen Kriterien“, hat zum Ziel, den gegenwärtigen Stand der OP-Textilienversorgung zu erfassen. Für die Befragung, die sowohl web-basiert als auch postalisch im Zeitraum 11/2008 bis 02/2009 durchgeführt worden ist, wurden vorab alle Krankenhäuser und Kliniken in Deutschland kontaktiert, um den jeweiligen Ansprechpartner für die Beschaffung von OP-Textilien zu erhalten. Der Fragebogen gliedert sich in drei Teile: Abschnitt A: OP-Textilien mit den Unterabschnitten Allgemeines, Ausschreibung von OP-Textilien, OP-Mäntel, OP-Abdeckungen, OP-Kit-Packs, Ökonomische Analyse der OP-Textilienversorgung und Ökologische Bewertung der OP-Textilienversorgung; Abschnitt B: Umweltschutz im Krankenhaus und Abschnitt C: Angaben zum Krankenhaus. Zu den zentralen Ergebnissen der Befragung zählen, dass das Kriterium Versorgungssicherheit das wichtigste Kriterium bei der Ausschreibung ist, gefolgt von Zuverlässigkeit und Reinigungsqualität; dass sowohl Einweg-OP-Mäntel als auch -OP-Abdeckungen häufiger angewendet werden als Mehrweg-Textilien; dass der Tragekomfort der Mehrweg-Mäntel als deutlich besser eingestuft wird als der der Einweg-Mäntel. Ein ähnliches Ergebnis zeigt sich bei der Umweltfreundlichkeit von OP-Mänteln und OP-Abdeckungen. Weiterhin zeigte die Untersuchung, dass eine ökonomische Bewertung bisher häufiger vorgenommen wurde als eine ökologische Bewertung. Bei ökonomischen Analysen, die in den meisten Fällen durch ein krankenhausinternes Team durchgeführt wurden, wurden weitestgehend die Anschaffungskosten/ Miet- bzw. Leasingrate als Kriterium herangezogen. Im Rahmen der ökologischen Bewertung sind vor allem Kriterien wie schadstoffarmer Abfall, geringe Umweltbelastung und wenig schädliche Stoffe von Bedeutung. Insgesamt wird der Umweltschutz tendenziell als wichtig eingeschätzt, wobei die am häufigsten vertretenen Umweltschutzmaßnahmen die Beachtung von Umweltkriterien bei der Beschaffung, die/der Umweltbeauftragte/r und die Zertifizierung nach ISO 14001 sind.

Bakgrund: Trycksår kan uppkomma i samband med operation och påverka patientens livskvalité. Uppkomsten av trycksår kan vara orsakade av en kombination av flera faktorer och operationssjuksköterskornas ansvar är att minimera uppkomsten av trycksår i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Syfte: Syftet var att belysa operationssjuksköterskors erfarenheter av det trycksårsförebyggande arbetet i den pre- och intraoperativa omvårdnaden.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor som analyserats genom konventionell innehållsanalys. Deltagarna bestod av 12 operationssjuksköterskor, alla kvinnor, på tre sjukhus i Mellansverige.Resultat: Resultatet visade att operationssjuksköterskorna inhämtade information inför operationen för att utföra adekvata omvårdnadsåtgärder. När trycksårsförebyggande åtgärder utfördes användes olika tryckavlastande material. Erfarenhet gav operationssjuksköterskorna kunskap för att hantera de utmaningar som det trycksårsförebyggande arbetet innebar. Samarbetet i operationslaget kring patienten belystes som en viktig del i det trycksårsförebyggande arbetet.Konklusion: Operationssjuksköterskorna hade tillsammans med operationslaget en del utmaningar i det trycksårsförebyggande arbetet. Utmaningarna bemötte operationssjuksköterskorna med sin kunskap för att göra operationen så bra som möjligt för patienten. Uppmärksamhet på patientens pre- och intraoperativa positionering borde lyftas fram eftersom komplikationer från positionering fortfarande existerar, särskilt hos patienter med flera riskfaktorer. Därför är rutindokument och uppföljning av patientens pre- och intraoperativa positionering betydelsefull. / Background: Pressure ulcers may occur in connection with surgery and affect the patient's quality of life. The occurrence of pressure ulcers may be caused by a combination of several factors and the responsibility of the operating nurses is to minimize the occurrence of pressure ulcers in the pre- and intraoperative nursing care.Aim: The aim was to elucidate the operation nurses’ experiences of the pressure ulcerprevention work in pre- and intraoperative nursing.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions analyzed through conventional content analysis. The participants consisted of 12 operating nurses, all women, at three hospitals located in the middle of Sweden.Result: The result showed that the operating nurses obtain information before the operationto be able to perform adequate measures. To carry out pressure ulcer prevention they used various pressure-relieving materials. Through experience, the operating nurses developed knowledge of the pressure ulcer prevention work so they could handle the challenges that occurs in a better way. The collaboration in the operating room around the patient was highlighted as an important part of the pressure ulcer prevention work.Conclusion: The operating nurses, together with the operating team, had some challenges in the pressure ulcer prevention work. To make the surgery as good as possible for the patient the operating nurses used their nursing knowledge. Attention to patients pre- and intraoperative positioning should be kept emphasized as patients still are suffering from complications due to pressure ulcer. Especially patients with multiple risk factors. Therefore, the use of routine documents and follow-up of the patient's pre- and intraoperative positioning are important.

Operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation - en intervjustudie AbstraktBakgrund: I Socialstyrelsens rapport från 2019 identifierades drygt 13 000 vårdrelaterade skador mellan åren 2013–2018. Av dessa ledde 213 till dödsfall, varv av 53% av patienterna genomgått ett kirurgiskt ingrepp. Orsakerna till dödsfallen varierade mellan kirurgiska skador, vårdrelaterade infektioner och sviktande organ. Rapporten visade även att 39% av de vårdrelaterade dödsfall hade kunnat undvikas. Forskning visar att operationssalen är en särskild utsatt miljö för vårdskador eftersom det multiprofessionella teamet arbetar tillsammans under stor press och där patienten ofta är i ett sårbart och hjälplöst tillstånd. Teamarbetet mellan professionerna är därför viktigt för att kunna utföra en säker och effektiv kirurgi. Dock är brister i teamarbetet en av de vanligaste orsakerna till att komplikationer uppstår under operation.  Motiv: Forskning visar att ett gott samarbete mellan professionerna är grunden för en säker och effektiv kirurgi. Brister i teamarbetet har dock visat öka riskerna för komplikationer under operation, postoperativa vårdskador, mortalitet samt ökade vårdkostnader. Mycket av den rådande forskningen är inriktad på teamarbetet inom hela det operativa teamet och inte mycket från sjuksköterskans perspektiv. Denna studie kan resultera i ökad kunskap om operation och anestesisjuksköterskors erfarenheter av teamarbetet under operation och hur det påverkar deras arbetssituation.   Syfte: Att undersöka operations- och anestesisjuksköterskors erfarenheter av att arbeta tillsammans med olika yrkeskategorier under operation  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer med fyra operationssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Tre huvudkategorier: Sjuksköterskans erfarenheter av bra teamarbete, Sjuksköterskans erfarenheter av dåligt teamarbete och Teamets olika roller i operationssalen, och tio underkategorier baserat på deltagarnas erfaraneheter.  Konklusion: Studien visar att erfarenheter av bra teamarbete var relaterat till att ha förståelse för de olika professionerna, att ha en god kommunikation samt en god teamkänsla. Erfarenheterna av dåligt teamarbete var relaterat till för stark hierarki inne på salen, stress och att det berodde på personen man arbetade med. / Operating room nurses’ and anaesthetic nurses’ experience of working together with different professional categories during surgery – an interview study Abstract   Background: In the National Board of Health and Welfare's report from 2019, just over 13,000 care-related injuries were identified between the years 2013–2018. Of these, 213 led to deaths, of which 53% of patients underwent surgery. The causes of death varied between surgical injuries, healthcare-associated infections and failing organs. The report also showed that 39% of care-related deaths could have been avoided. Research shows that the operating room is a particularly vulnerable environment for healthcare injuries because the multi-professional team works together under great pressure and where the patient is often in a vulnerable and helpless state. The teamwork between the professionals is therefore important to be able to perform a safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork are one of the most common reasons why complications occur during surgery. Motive: Research shows that good collaboration between professionals is the basis for safe and effective surgery. However, shortcomings in teamwork have shown an increased risk of complications during surgery, postoperative care injuries, mortality and increased care costs. Much of the current research is focused on teamwork within the entire operative team and not much from the nurse's perspective. This study may result in increased knowledge about surgery and anesthesia nurses' experiences of teamwork during surgery and how it affects their work situation.  Aim: To examine operating room nurses´ and anaesthetic nurses´ experience of working together with different professional categories during surgery.  Methods: Individual semi-structured interviews with four surgical nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed with a qualitative content analysis. Result: Three main categories: the Nurse's experiences of good teamwork, the Nurse's experiences of poor teamwork and The different roles of the team in the operationgroom, with ten subcategories arose based on the participants' experiences Conclusion: The study shows that experiences of good teamwork were related to having an understanding of the different professions, having good communication and a good team spirit. The experiences of bad teamwork was related to hierarchy inside the operating room, stress and personal issues depended on who they worked with depended on personal characters.

Bakgrund: Stress är vanligt förekommande i vården och är något som både kan motivera människor till att prestera bättre men även ha en negativ inverkan på individen. För operationssjuksköterskan kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljö, teammedlemmar och från den egna yrkesrollen. Stressen kan få negativa följder både fysiskt och psykiskt för operationssjuksköterskan och leda till att patientsäkerheten inte kan upprätthållas. Syfte: Syftet var att undersöka operationssjuksköterskors upplevelser av stress perioperativt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av elva kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visar att stress är vanligt förekommande och påverkar operationssjuksköterskan på flera sätt. Resultatet redovisas i tre huvudkategorier: Faktorer i operationsenheten, Samarbetet i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stress hos operationssjuksköterskan bland annat kan härledas till organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet samt operationssjuksköterskans specifika roll. När operationssjuksköterskan är stressad ökar risken för misstag vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultatet i denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssjuksköterskans situation och leda till ökat välbefinnande. / Bakgrund: Stress är vanligt i vårdorganisationen och är något som både kan motivera människor att prestera bättre men som också kan ha en negativ inverkan på individen. För operationssalens sjuksköterska kommer upplevelsen av stress både från arbetsmiljön, teammedlemmarna och från deras egen yrkesroll. Stress kan få negativa konsekvenser både fysiskt och psykiskt för operationssalens sjuksköterska och leda till att patientsäkerheten inte upprätthålls. Sikta: Syftet var att utforska operationssalar sjuksköterskors erfarenheter av stress i den perioperative vården. Metod: En systematisk litteraturgenomgång i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet bygger på en analys av elva kvalitativa, vetenskapliga artiklar. Resultat: Studieresultatet visar att stress är vanligt och påverkar operationssalens sjuksköterska på flera sätt. Resultaten presenteras i tre huvudkategorier: Faktorer i operationssalenheten, Samarbete i operationsteamet och Varierande kunskap och erfarenhet. Slutsats: Denna systematiska litteraturstudie har visat att stressen i operationssalen sjuksköterska beror på organisation och tidspress, kommunikation och samarbete i teamet, liksom operationssalen sjuksköterskans specifika roll. När operationssalens sjuksköterska är stressad ökar risken för misstag, vilket kan påverka patientsäkerheten. Förhoppningsvis kan resultaten av denna studie bidra till ökad medvetenhet om operationssköterskesjuksköterskornas situation och leda till ökat välbefinnande.

Bakgrund: Generellt genomförs operationer på en operationssal med anpassade förutsättningar samtsterila och aseptiska förhållanden. Syftet är att bibehålla den rekommenderade mikrobiologiskarenhetsgraden i luften och förebygga postoperativa infektioner. Bakteriebärande partiklar i luften kanuttryckas i colony forming units per kubikmeter (CFU/m³). Mindre operationer genomförs även påmottagningsrum men det saknas kunskap om CFU/m³ i dessa vårdmiljöer. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal och ett mottagningsrum vid polikliniskaoperationer samt kartlägga faktorer som kan påverka CFU/m³. Metod: Studien är en icke-experimentell tvärsnittsstudie med kvantitativ metod och observationer avkvalitativa data. Totalt genomfördes 20 aktiva luftmätningar under pågående operationer, varav tio ien operationssal samt tio i ett mottagningsrum. Data analyserades med deskriptiv och analytiskstatistik. För att beskriva skillnader mellan de två grupperna valdes det icke parametriska MannWhitney U test samt Spearman's rangkorrelation för analys av samband mellan CFU/m³ och övrigavariabler. Multivariabel regression användes för att undersöka vilka av variablerna som hade enoberoende effekt på CFU-värdet.Resultat: Av 20 aktiva luftmätningar påvisades ett högre CFU/m³ (p <0,001) och en högrerumstemperatur (p <0,001) i mottagningsrum jämförelsevis med operationssal. Vårdmiljön hade enoberoende effekt på CFU-värdet (p <0,05). Variablerna antal personer och antal dörröppningar bidroginte signifikant till regressionsmodellen. Slutsats: Följande studie kan konstatera att CFU/m³ var högre i mottagningsrummet än ioperationssalen. Huruvida CFU-värdet har en klinisk betydelse för postoperativa infektioner eftermindre polikliniska operationer i mottagningsrum behöver undersökas i framtida forskning. / Bakgrund: Verksamheten utförs i allmänhet i en operationssal med anpassade förhållanden, samt sterila och aseptiska förhållanden. Att upprätthålla mikrobiologisk renhet i luften är ett sätt att förhindra infektioner på operationsstället (SSI). Luftburna bakteriepartiklar uttrycks i kolonibildande ledningar per kubikmeter (CFU/m³). Mindre kirurgiska ingrepp utförs också i klinikbaserade procedurrum men det saknas kunskap om nivåerna av CFU/m³. Syfte: Syftet var att jämföra CFU/m³ i en operationssal med ett klinikbaserat ingrepp som utförde kirurgiska ingrepp och undersöka faktorer som kan påverka CFU/m³. Metoder: En ickeexperimental tvärsnittsstudie med en kvantitativ metod och observation av kvalificerade data utfördes. Totalt genomfördes 20 aktiva luftprovtagningar under mindre kirurgiska ingrepp, tio i varje driftsmiljö. Data analyserades med beskrivande och analytisk statistik. Mann-Whitney U-test tillämpades för att jämföra de två grupperna. Spearmans rank-korrelationmeasured korrelationen och flera regressionsanalys användes för att förstå effekterna av två eller flera oberoende variabler på CFU/m³. Resultat: En högre CFU/m³ (p<0,001) och en rumstemperatur (p<0,001) upptäcktes i klinikenbaserade procedurrummet jämfört med operationssalen. Driftsmiljön hade en oberoende på CFU/m³ (s<0,05). Variabler som antal personer och dörröppningar bidrog inte obetydligt. Slutsatser: Denna studie kan fastställa att CFU/m³ var högre i den klinik-baserade förfarandet roomversus operationssalen. Ytterligare forskning behövs för att undersöka om CFU/m³ har en klinisk betydelse för SSI i klinikbaserade procedurrum.

No description available.

Bakgrund: Operationsteamet består av ett komplext samspel mellan olika professioner som tillsammans ska arbeta kring patienten vid kirurgiska ingrepp. Kirurgisk säkerhetschecklista [KSC] är ett redskap som ska bistå med hjälp för samarbetet och kommunikationen inom operationsteamet. Det finns en stor mängd forskning som bevisar hur KSC förbättrar mortalitet, morbiditet och patientsäkerheten, trots detta har operationsteamet bristande följsamhet gentemot KSC. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva operationsteamets uppfattningar av att använda KSC. Metod: Litteraturöversikten baserades på 14 vetenskapliga artiklar av kvalitativ, kvantitativ och mixad ansats. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades, sönderdelades, tematiserades och sammanfogades till denna översikts resultat. Resultat: KSC kunde bidra till förbättrat teamarbete, kommunikation, och arbetsmiljö på operationssalen, samtidigt uppmärksammades olika hinder med samarbetet kring KSC. Personliga attityder, ställningstaganden och övertygelser hos de olika professionerna var faktorer som påverkade teamarbetet. Hur operationsteamet var lett påverkade även samarbetet kring KSC. Upplevelsen av tidsbrist och svårigheter med timing försvårade genomgången av KSC. Slutsats: Det är essentiellt att förstå den komplicerade arbetsmiljön på operationssalarna och hur KSC kan underlätta arbetet i operationssalen men även vilka faktorer som försvårar för operationsteamet att arbeta säkert. För att bilda en djupare uppfattning om operationsteamets komplexitet och arbete med KSC krävs vidare forskning. Resultatet av denna litteraturöversikt skulle kunna bistå med hjälp för klinikerna i sitt arbete kring säkerheten och samarbetet på operationssalarna. / Background: The surgical team consists of a complex interaction between different professionals who work together around the patient during surgical procedures. Surgical Safety Checklist [SSC] is a tool that should assist the interaction and communication within the surgical team. There is a great deal of research that proves how SSC improves mortality, morbidity and patient safety. The surgical team has despite that a lack of compliance with SSC. Aim: The aim of this litterateur review was to describe the surgical team’s perceptions of using the SSC. Method: The literature review was based on 14 scientific articles of qualitative, quantitative and mixed approaches. The articles were quality checked, analysed, broken down, thematized and merged into the result of this overview. Result: SSC was able to contribute to improved teamwork, communication, and work environment in the operating room, while at the same time various obstacles were highlighted with the collaboration around SSC. Personal attitudes, standpoints and beliefs within the various professions were factors that influenced teamwork. How the surgical team was led also affected the collaboration around SSC. The experience of lack of time and difficulties with timing made the performance of SSC more difficult. Conclusion: It is essential to understand the complicated work environment in the operating rooms and how SSC can facilitate the work in the operating room, also what factors hinder the operating team to work safely. In order to form a deeper understanding of the complexity of the operation team and their work with SSC, further research is needed. The result of this literature review could be of assistance to clinics in their work to improve safety and collaboration in the operating rooms.