Thesis (M. A. (Clinical Psychology)) -- University of Limpopo, 2019 / Demographical factors affect the way people perceive, conceptualise and make meaning of their daily living experiences, which in turn influence their decision-making abilities in certain situations. Therefore, perceptions and conceptualisations, together with the associated attitudes to organ donation, were defined and understood in participants’ socio-cultural context. A qualitative study was conducted among the African elderly community members of Madibaneng Village (Sekhukhune District), Limpopo Province (South Africa) to explore perceptions of organ donation. African elderly community members were selected using purposive sampling, after ethical clearance from the University and gate-keepers’ permission from the Tswako-Lekentle traditional council had been obtained. Six (6) males and six (6) females were interviewed. Data was collected using semi-structured interviews and analysed using the thematic analysis method. The following psychological themes and subthemes emerged from the study: African elderly community members’ understanding and knowledge about organ donation (inadequate knowledge and lack of awareness); community members’ feelings about organ donation; African elderly community members attitudes to organ donation (family dynamics relating to organ donation, culture and organ donation and psychological aspects of organ donation), and participants’ perceptions of those living with donated organs. The findings revealed that multiple demographical factors affect and influence people’s perceptions of organ donation. The study revealed that 80% of the elderly community members expressed some positive perceptions about the process of organ donation; however, some of the participants expressed conflicting factors that might affect their ultimate decision about becoming donors, such as associated psychological aspects. Other participants portrayed a negative perception that was more likely to have been affected by cultural factors, their family dynamics, belief systems and other social factors in their context. The findings from the current study emphasise that there is a need for effective awareness campaigns to curb the levels of illiteracy and inadequacy in knowledge concerning the subject of organ donation and to incorporate the demographical factors of particular social contexts in the healthcare system and related policies.

Bakgrund: Varje år dör folk i väntan på organ- och vävnadsdonation. När en person avlider av total hjärninfarkt blir denne under rätt förutsättningar en möjlig donator. Organ- och vävnadsdonationsprocessen är en process som oftast ses som plötslig och främmande för de närstående. Närstående är involverade under hela donationsprocessen och de blir en del av omvårdnaden, något sjuksköterskan måste ta i beaktande. Syfte: Att belysa närståendes upplevelser av donationsprocessen. Metod: En litteraturöversikt baserad på kvalitativa artiklar där tio vetenskapliga originalartiklar analyserades. Resultat: Resultatet presenteras i två huvudteman: Yttre faktorer och Inre faktorer med två subteman tillhörande vardera huvudtema: vårdmiljö och tid, socialt stöd, bristande förståelse och att känna sig bortglömd. Konklusion: Närstående upplevde donationsprocessen som en svår tid med både positiva och negativa känslor. Yttre och inre faktorer präglar de närståendes upplevelser. Behovet av utveckling av vårdandet för de närstående kvarstår och behöver förbättras. / Background: Every year people die waiting for organ and tissue donation. When a person dies of a total cerebral infarction, he becomes a possible donor under the right conditions. The organ and tissue donation process is a process that often is seen as sudden and foreign to the relatives. Relatives are involved throughout the donation process and they become part of the care, something the nurses must take into account. Aim: To shed light on relatives’ experiences of the donation process. Method: A literature review based on ten qualitative original articles were analysed. Findings: The results revealed two main themes: External factors and Internal factors with two subthemes belonging to each main theme: care environment and time, social support, lack of understanding and to feel forgotten. Conclusion: Relatives experienced the donation process as a difficult time with both positive and negative emotions. External and internal factors shape the experiences of those close to you. The need for development of care for the next of kin remains and needs to be improved.

Background: The demand for organ donation is increasing but there is always a lack of organ donor supply. To receive an organ donation, specific criteria must be met. Matching criteria between the donor and the recipient is critically important. The likelihood of having a capable organ increases when the donors and recipients have the same ethnicity. However, the number of organ donors differ significantly based on ethnicity. Purpose: The purpose of this literature review was to explore the impact of cultural background and education among the Asian and non-Hispanic White population on organ donation and how it impacts individuals' decisions on becoming organ donators. Methods: To explore the impact of cultural background and education on the Asian and non-Hispanic White population regarding organ donation, a literature review was conducted. The databases including, CINAHL Plus with Full Text and MEDLINE were utilized. Google Scholar was used for additional articles related to the topic. The time frame of the articles was from January 2012 to January 2022, a ten-year frame. Results: Overall, the Asian population had a lower deceased organ donation rate and registration rate in comparison to the non-Hispanic White population. The factors that contributed to low organ donation and registration include traditional religion, lack of knowledge, miscommunication, mistrust in the healthcare system, and consideration of family members' attitudes. Conclusion: Organ donation and registration rates remain low in the Asian population in comparison to the non-Hispanic White population due to several barriers related to their cultural background. Thus, it is critical to educate the patients and their family members regarding organ donation to increase the organ donation and registration rate.

Bakgrund: Patienter som utvecklar en total hjärninfarkt kan bli aktuella för organdonation. Organdonationsprocessen ställer krav på intensivvårdssjuksköterskan som innefattar att vårda organen och möta närstående i sorg. Att samverka i team är grundläggande för organdonationsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskornas erfarenhet av att vårda en patient som sedan blir en organdonator.  Metod: En kvalitativ studie där tio intensivvårdssjuksköterskor intervjuades. Datamaterialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intensivvårdssjuksköterskorna arbetar aktivt med att finna potentiella organdonatorer. Det praktiska vårdandet innefattar provtagningar och undersökningar, vilket ska ske inom en begränsad tidsram. Teamarbetet beskrivs av intensivvårdssjuksköterskorna som betydelsefullt och transplantationskoordinatorn beskrivs som en expert gällande organdonation. En utmaning under organdonationsprocessen är att få närstående att acceptera och förstå att patenten är avliden.  Konklusion: Potentiella organdonatorer identifieras snabbt inom intensivvården. Organdonationsprocessen sker dock sällan och intensivvårdssjuksköterskorna har svårt att få en rutin i processen. Närstående ska få vara delaktiga i diagnostik och vårdandet. Intensivvårdssjuksköterskorna vill inte skilja på vården av organdonatorer från andra patienter och ser organdonation som positivt. / Background: Patients who develop a total cerebral infarction may be candidates for organ donation. The organ donation process places demands on the intensive care nurse, which includes caring for the organs and meeting relatives in grief. Collaboration in teams is fundamental to the organ donation process. Purpose: The purpose of the study was to describe intensive care nurses' experiences of caring for a patient who then becomes an organ donor. Method: A qualitative study in which ten intensive care nurses were interviewed. The sample were analyzed with a qualitative content analysis. Results: The intensive care nurses work actively to find potential organ donors. The practical care includes sampling and examinations, which must take place within a limited time frame. Teamwork is described by intensive care nurses as important, and the transplant coordinatoris described as an expert in organ donation. A challenge during the organ donation process is getting relatives to accept and understand that the patient is deceased. Conclusion: Potential organ donors are quickly identified within intensive care. However, the organ donation process rarely occurs and the intensive care nurses’ have difficulty establishing a routine in the process. Relatives should be involved to participate in diagnostics and care. The intensive care nurses do not want to differentiate between the care of organ donors and from other patients and see organ donation as positive.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Organdonation är en process som är betydelsefull då processen handlar om liv och död. Donatorns liv avslutas och mottagaren får en chans till överlevnad. En död donator kan donera fler organ än en levande donator. Intensivvårdssjuksköterskan har en betydande roll i detta och måste vara kompetent och känna sig trygg för att vara med i processen. Att vårda donatorn och anhöriga med respekt och värdighet är grundläggande. Syfte: Syftet var att beskriva intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av att delta i processen vid organdonation. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ och induktiv design baserad på vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Bettany-Saltikov och McSherrys (2016) analysmetod har använts för att analysera 13 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Organdonation är något som väckte många tankar och känslor hos intensivvårdssjuksköterskan. Upplevelserna av att delta i processen skiljer sig. Det ansågs vara något fint och betydelsefullt att finnas där för organdonatorn och dess anhöriga. Samtidigt upplevdes det som stressande och utmattande. Ett behov av stöttning från kollegor och mer utbildning om organdonation behövdes. Slutsats: Sjukvårdens mål är att rädda patienten liv men även när det inte är möjligt behöver intensivvårdssjuksköterskan vårda med respekt och värdighet. Intensivvårdssjuksköterskans professionella vårdande av organdonatorn och ett värdigt bemötande av anhöriga är av yttersta vikt för att etiska ifrågasättande av organdonationsprocessen inte ska uppkomma. / Background: Organ donation is a process that is significant as the process can be about life and death. The donor's life can be ended and the recipient can be given a chance for survival. A dead donor can donate more organs than a living donor. As an intensive care nurse, you have a significant role in this and must be competent and feel safe to be part of the process. Caring with respect and dignity is fundamental to doing a good job for the donor and relatives. Purpose: The purpose was to describe the intensive care nurse's experience of participating in the process of organ donation. Method: Literature study with a qualitative and inductive design based on original scientific articles with a qualitative approach. Bettany-Saltikov and McSherry's (2016) analysis method has been used which is divided into 9 steps. 13 scientific articles from the two databases were used in the result. Results: Organ donation is something that aroused many thoughts and feelings in the intensive care nurse. The experiences of participating in the process differ. It was considered something nice and significant to be there for the organ donor and their relatives. At the same time, it was experienced as stressful and exhausting. A need for support from colleagues and more education about organ donation was needed. Conclusion: The goal of healthcare is to save the patient's life, but even when it is not possible, the intensive care nurse needs to care with respect and dignity. The intensive care nurse's professional care of the organ donor and a valuable treatment of relatives are of the utmost importance so that the ethicald questioning of the organ donation process does not arise.

The views of medical doctors regarding organ donation and transplantation in the Durban Metropolitan Region were examined in an exploratory and explanatory study, which included a descriptive, convenience sampled study of 43 graduate and postgraduate professionals, practicing in the private and provincial sectors. Characteristics were obtained from a 1 D6-item questionnaire that were later divided into component contributions according to Fazio's attitude to behavior process model (Fazio, 1989; Fazio & RoskosEewoldson, 1994). Variables which were analysed included personal demographics, personal views, knowledge and skills, practice-related issues, attitudes and perceptions as well as future recommendations. Analysis of the information revealed that most medical doctors approved of organ donation practices and viewed transplantation as a significant roleplayer in both the community and medical sectors. However, a knowledge and skills deficit combined with religious presumptions and general uncertainty regarding issues surrounding the practical, legal and emotional concepts of brain death may be responsible for the relatively low personal dedication and practice participation rate among the sample. Medical doctors from the provincial sector appeared to have considerable concerns which included: time constraints; a perceived lack of support from colleagues, nurses and hospital administrators; a lack of medico-Iegal awareness relating to organ donation and brain death and a scarcity of experience and insight into the transplant process. In order to address the paucity of awareness pertaining to brain death and organ donation activities, the findings indicate that formal and interactive education programs during the undergraduate, postgraduate and medical development phases are required in which issues surrounding death and dying can be explored by a multidisciplinary team. It appears that this team must comprise of doctors, lawyers, religious leaders, psychologists, administrators, nurses, donor families and transplant co-ordinators. This development may serve to emphasize the professional importance of holistic bereavement counseling, improve doctor and patient satisfaction, increase organ donation referrals and transplantation rates as well as diminish medico-Iegal concerns. / Thesis (M.Cur.)-University of Natal, Durban, 2001.

Introduction. Le don d’organes chez la clientèle pédiatrique demeure un domaine peu étudié. Malgré que la population pédiatrique représente moins de 10 % de l’ensemble des donneurs au Québec, il demeure que des donneurs potentiels ne sont pas identifiés et le taux de refus des familles demeure élevé. Les infirmières sont les seules professionnelles constamment au chevet des patients et, selon leurs dires, elles manquent de connaissances sur ce sujet. La formation des infirmières pourrait amener une meilleure connaissance du processus de don d’organes et un meilleur accompagnement des familles dans ce contexte. Par ailleurs, les formations sont peu nombreuses, coûteuses et ne sont pas basées sur une évaluation des besoins de formation identifiés par les infirmières elles-mêmes. Objectifs. Cette recherche avait pour but de développer et d’évaluer une activité de formation continue concernant le don d’organes pédiatrique et destinée aux infirmières de ce domaine de soins. Les objectifs étaient : 1) de décrire les composantes essentielles d’une formation continue concernant le processus de don d’organes, 2) valider ces composantes essentielles auprès des détenteurs d’enjeux, 3) construire une activité de formation basée sur ces composantes, 4) d’évaluer les connaissances et les intérêts avant et après l’activité de formation continue, et 5) d’évaluer la satisfaction des participants après la formation. Méthodologie. Le modèle de Michaud, Dionne et Beaulieu (2007) a servi de cadre conceptuel de la compétence dans cette étude et s’inspire du devis qualitatif évaluatif de 4e génération de Guba et Lincoln (1989). D’abord, pour l’évaluation des besoins, des données quantitatives issues d’un questionnaire préliminaire en ligne, suivi d’un forum de discussion virtuel, furent utilisés. Une activité de formation continue modulaire en ligne fut créée, combinée à un pré-test et post-test. À ce dernier était greffé un questionnaire de satisfaction des participants. Résultats. Au départ, 51 participants contribuèrent à l’établissement des besoins de formation. Pour la formation, 13 infirmières l’ont suivie et ont montré une amélioration de leurs connaissances, notamment au niveau du soutien aux familles et sur le concept de mort cérébrale. Le sentiment augmenté d’auto-efficacité, associé aux ressources internes furent partagés par les participants lors du questionnaire de satisfaction.

<p>En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation. En operationssjuksköterska kan under sin yrkesverksamma tid förväntas att ansvara vid en operation där patienten konstaterats hjärndöd och det beslutats att organdonation ska genomföras. Syftet med denna studie var att beskriva operationssjuksköterskors erfarenheter vid organdonation när donatorn är hjärndöd. Studien har en kvalitativ ansats, där forskarna strävar efter en helhetsförståelse av det studerade intresseområdet. Datainsamling utfördes via ostrukturerade intervjuer med öppna frågor. Sju intervjuer genomfördes med operationssjuksköterskor som medverkat vid organdonation när donatorn var hjärndöd. Innehållsanalys genomfördes och fyra huvudkategorier framträdde: <em>Inför donation, Genomförande av donation, Efter donation </em>och<em> Etiska aspekter vid donation</em>. Resultatet visade att operationssjuksköterskorna hade liknande erfarenheter vid organdonation när donatorn var hjärndöd som vid andra operationer angående arbetsuppgifter och ansvarsområden. Teamarbete hade en central roll och vikten av värdighet i vården framträdde tydligt. Många olika tankar och känslor väcktes hos operationssjuksköterskorna i samband med en organdonation.</p>