Bakgrund: Att vårda potentiella donatorer är en svår uppgift för sjuksköterskan och på grund av den komplexitet och stress som situationen medför är det utmanande för sjuksköterskan på intensivvårdsavdelningen. Syfte: Syftet var att belysa intensivvårdssjuksköterskans uppfattningar och erfarenheter av att vårda patienter med konstaterad hjärndöd och som är potentiella organdonatorer. Metod: Denna litteraturstudie baserades på 14 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Systematisk dataanalys användes där data analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Den systematiska dataanalysen resulterade i åtta subkategorier och tre kategorier. Dessa kategorier var: Sjuksköterskans perspektiv påverkar vårdandet, Den utmanande vården och En vård som väcker starka känslor. Resultatet visade att begreppet hjärndöd var svårt att förstå då patienten såg levande ut. Sjuksköterskans kunskap och syn på organdonation påverkade vården och det var en utmanande uppgift att balansera vården mellan den potentiella donatorn och de närstående. I vården av den potentiella donatorn och mötet med de närstående väcktes starka känslor. Slutsats: Situationen kring den potentiella donatorn och kommunikationen med de närstående är mycket utmanande för sjuksköterskan. En god arbetsmiljö och utbildning i kommunikation är av största vikt för att stärka sjuksköterskans professionella roll. / Background: To care for potential donors is a difficult task for nurses and due to the complexities and stressors the situation creates, it is a big challenge for nurses in the intensive care units. Aim: The aim was to clarify the intensive care nurse´s perceptions and experiences caring for patients with the diagnosis of brain death and that are potential organ donors. Method: This literature review was conducted by composing 14 qualitative scientific articles. A systematic data analysis was used where data was analysed through a manifest content analysis. Results: The systematic data analysis resulted in eight subcategories and three categories. The three categories described as: The nurse´s perspectives influence the care, The challenging care and A care that evokes strong emotions. The result showed that the concept of brain death was hard to understand when the patient actually looks alive. The knowledge of the nurse and the perception of organ donation influenced the care and it was a challenging duty to balance the care of the potential donor and the relatives. When caring for the potential donor and meeting with the relatives, strong emotions were created. Conclusion: The situation around the potential donor and the communication with the relatives is very challenging for the nurse. A healthy work environment and education in communication are crucial to improve the professional role of the nurse.

Bakgrund: Organdonation kan rädda människors liv när all annan möjlig behandling redan testats. Behovet av organ i Sverige överskrider idag tillgången, vilket resulterar i att människor avlider i väntan på ett organ. Förutom att möjliggöra en människas överlevnad är transplantation mer kostnadseffektivt än kontinuerlig behandling. I nuläget finns inga nationella riktlinjer i Sverige för utbildning inom organdonation för intensivvårdssjuksköterskor. Forskning har visat att intensivvårdssjuksköterskans arbete är av stor vikt för donationsprocessen. Syfte: Syftet med studien är att belysa behovet av utbildning hos intensivvårdssjuksköterskor som vårdar potentiella avlidna donatorer. Metod: Studien har utförts genom en litteraturstudie med systematisk datainsamling. Integrativ metod med en kvalitativ innehållsanalys har använts då artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats analyserats för att besvara syftet för studien. Resultat: En stor del intensivvårdssjuksköterskor upplevde sig vara obekväma med att vårda organdonatorer. Vårdandet av en donator kan medföra att mycket känslor uppstår hos intensivvårdssjuksköterskan och upplevdes som mentalt påfrestande. Utbildning inom organdonation kan hjälpa intensivvårdssjuksköterskan att hantera dessa känslor. Utbildning kan även leda till att fler potentiella donatorer identifieras. Utbildning behöver ges regelbundet och intensivvårdssjuksköterskan behöver specifikt utbildning om donationsprocessen, bemötande och kommunikation av de närstående samt skillnader i hjärt- och hjärndöda patienter. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskan behöver få en djupare förståelse av vården kring organdonation och få en ökad kunskap och utbildning för att stärka sin professionella roll. Utbildning kan även förbättra donationsprocessen och möjliggöra för fler donatorer. Vidare forskning inom området anses behövas för att utveckla vården kring donatorer och närstående. / Background: Organ donation can save lives when all other treatment options have been exhausted. Today, the demand for organs in Sweden exceeds supply, resulting in people dying in wait for an available organ for transplantation. In addition to saving a person’s life, transplantations are more cost-effective than continuous treatment. Currently, there are no national guidelines for the provision of training in the area of organ donations for intensive care nurses. Research has shown that the efforts of intensive care nurses play a major role in the donation process. Aim: The aim of this study is to shed light on the need for training of intensive care nurses caring for potential deceased donors. Methodology: The study was conducted through a literature review with systematic data collection. An integrative method with qualitative content analysis was employed, as articles with both qualitative and quantitative approaches were analysed to shed light on the aim of the study. Findings: A large proportion of intensive care nurses felt uncomfortable caring for organ donors. Caring for a donor can be a very emotional and mentally trying experience for intensive care nurses. Organ donation training can help intensive care nurses cope with these feelings. Training can also result in the identification of more potential donors. Regular training is necessary, and intensive care nurses require specific training on the donation process, treatment and communication with next of kin as well as differences between donation after cardiac death patients and donation after brain death patients. Conclusion: The intensive care nurses needs to gain a deeper understanding of the care surrounding organ donation. To increase the professional role of the nurse there is a need to strengthen the knowledge and education. The donation process could be improved by education, which can lead to more organ donations. Further research within this area of expertise needs to be done to be able to develop the care for the donors and their families.

Antalet organdonatorer i Sverige räcker inte för att täcka behovet för dem som är i behov av organtransplantation. För att kunna bli organdonator krävs att vården vet om den avlidnes vilja. Det säkraste sättet att meddela sin vilja är genom donationsregister. Denna uppsats beskriver en förregistrerad experimentell mellangruppstudie som undersökte om deltagarnas (N = 348) intention till att registrera sig som organdonator påverkas av att få information om en person som är i behov av ett organ, jämfört med statistisk information. Dessutom undersöktes om intentionen påverkas av om det identifierade offret framställs som oskyldig eller icke-oskyldig. Datainsamlingen skedde via pappersenkäter. De mått som användes för intention att registrera sig som organdonator var dels självskattad intention, dels ett beteendemått där deltagarna fick svara på om de ville ha mer information. Resultaten av analysen av datan visade varken stöd för att ett oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till högre intention, eller att ett icke-oskyldigt identifierat offer skulle påverka deltagare till lägre intention. Någon signifikant skillnad fanns inte mellan grupperna för något av måtten. Studien gjordes inom ett område som inte är välbeforskat och mer forskning behövs för att kunna dra säkra slutsatser av resultatet. / The number of organ donors in Sweden is not enough to support the demand for those in need of organ transplants. To be able to become an organ donor the health services needs to know the will of the deceased. The surest way to announce one's will is through a donation register. This essay describes a pre-registered experimental between-group study that examined whether the participants’ (N = 348) intention to register as an organ donor is affected by receiving information about a person who is in need of an organ, compared with statistical information. In addition, it was examined whether the intention is affected by whether the identified are presented as innocent or non-innocent. Data gathering was done via paper surveys. The measures used for intention to register as an organ donor were partly a self-assessed intention, and partly a behavioral measure where the participants were to answer if they wanted more information. The results of the analysis of data neither supported that presentation of an innocent identified victim would influence participants to higher intention, nor that a non-innocently identified victim would influence participants to lower intention. There was no significant difference between the groups for any of the measures. The study was conducted in a field that is not well researched. More research is needed to be able to draw any absolute conclusions from the results.