The thesis discusses new social movements and how they act on the conditions of the late capitalistic society. The purpose is to examine a new social movement trough its own members. What is their view of the movement’s aims and visions? How do they look upon the strategies to achieve these goals? The study is based on eight qualitative interviews with members of Attac Sweden. The results show that the members are highly aware of the movements avowed aims and strategies. Both the aims and the strategies are reasons why the members have chosen to engage in Attac. These are also reasons why the members believe in Attac as an efficient and influential social movement. / Uppsatsen behandlar nya sociala rörelser och hur de agerar på det senkapitalistiska samhällets förutsättningar. Syftet är att undersöka en ny social rörelse utifrån dess egna medlemmar. Hur ser de på rörelsens uttalade mål och visioner? Hur ser de på strategierna för att uppnå dessa mål? Studien bygger på åtta kvalitativa intervjuer med medlemmar av Attac Sverige. Resultatet visar att medlemmarna har en hög medvetenhet om rörelsens uttalade mål, visioner och strategier. Dessa faktorer är viktiga för att de valt att engagera sig just inom Attac, och för att de tror på Attac som en effektiv och inflytelserik social rörelse.

De sociala entreprenörerna verkar som kommersiella företag samtidigt som de har överordnade sociala syften. Enligt traditionell ekonomisk teori, där företags primära mål är vinst, bör de sociala entreprenörernas överordnade sociala syften därmed leda till en målkonflikt inom dessa organisationer. Således ämnar denna studie undersöka huruvida det uppstår en målkonflikt mellan ekonomiska och sociala mål för sociala entreprenörer. För att undersöka detta har studien genom intervjuer, samt observation, undersökt hur den sociala entreprenörens organisation är uppbyggd samt vilka mål som de har med sin verksamhet. Vår studie visar att sociala entreprenörer blandar komponenter från olika organisationsformer och vår analys visar/vår bedömning är att detta leder till att en målkonflikt kan undvikas. Detta då de ekonomiska och sociala målen verkar parallellt med varandra. Vidare konstateras att eftersom sociala entreprenörer besitter komponenter från flertalet organisationsformer är de därmed en ny organisationsform.

Zugl.: Dortmund, Univ., Diss., 2004

Von Kooperationen zwischen Unternehmen erhoffen sich Wirtschaftspolitiker, dass sie als neue Organisationsform die Vorteile von Markt und Hierarchie in sich vereinen und kleine und mittlere Unternehmen durch zeitweilige Zusammenschlüsse größere Wettbewerbsfähigkeit gewinnen. Sie subventionieren Unternehmensverbünde (z. B. Innoregio, 1999 und Kompetenznetzwerke.de, 2000 durch das BMBF, Verbundprojekte auf den Gebieten FuE und Mikroelektronik durch das Land Sachsen) und vergeben zu ihrer Unterstützung Fördermittel für Forschungsprogramme (hier: @virtu im Rahmen der Ausschreibung zur „Arbeitsgestaltung in virtuellen Unternehmen“ durch das BMBF, 2001), aber die ökonomische Bedeutung dieser Organisationsformen ist bisher gering. Umfassende quantitative Befragungen des Zentralverbandes des Deutschen Handwerks (2002) und des Bundesverbandes Deutscher Unternehmensberater (2004) ergaben, dass Kooperationen sich häufig als sehr aufwändig erweisen und leicht zerbrechen bzw. nicht wiederholt werden. Es gilt herauszufinden, warum trotz des großen Nutzens, der durch Zusammenarbeit entstehen kann, Kooperationen nur zögernd eingegangen werden.

Bakgrund: Ur den kritik som sedan 50-talet formulerats mot den byråkratiska “mekaniska” organisationsformen har en utveckling mot mer “organiska” organisationsformer skett. Detta har tillsammans med den tekniska utvecklingen, som under de senaste årtiondena fortskridit, kommit att förändra många verksamheter. Begreppet post-byråkrati har i många sammanhang blivit ett samlingsnamn för dessa nya organisationsformer. Även om organisationer i mångt och mycket framhålls som mer post-byråkratiska, alltså flexibla, nätverkande och decentraliserade, finns det argument för att särskilt mellanchefers arbete och roll inte har förändrats i samma utsträckning och att byråkratin upprätthålls. Det talar för att det förekommer ett glapp mellan föreställning och verklighet. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas i organisationer som utger sig för att vara post-byråkratiska. Metod: Studien har genomförts med utgångspunkt i en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer och observationer har tillämpats. Detta eftersom syftet var att studera fenomenet på djupet snarare än att producera numerisk data och se samband. Respondenterna utgjordes av sex mellanchefer från två olika organisationer, tre chefer från respektive organisation. Urvalet av organisationerna baserades på ett antal uppställda kriterier. Resultat/slutsats: Studiens resultat visar att ett post-byråkratiskt chefsbeteende gestaltas som en hybrid mellan byråkratiska och post-byråkratiska kännetecken. Denna kombination gör sig synlig i alla studerade områden inom chefsbeteendet, såsom kommunikation, kontroll/styrning, beslutsfattande, ledarskapsstil och det interpersonella. Dock visar studien att beteendet hos de studerade mellancheferna tenderar att vara övervägande post-byråkratiskt. / Background: From the criticisms that have been formulated against the bureaucratic "mechanical" organizational form since the 1950s, there has been a development towards more "organic" forms of organization. This has along with the technological development, which has continued in recent decades, changed many enterprises. The concept of post-bureaucracy has in many contexts become a collective name for these new organizational forms. Although organizations are widely regarded as more post-bureaucratic, for example being flexible, networking and decentralized, there are arguments that the work and role of middle managers has not changed in the same extent and that bureaucracy is maintained. A gap between assumption and reality seems to occur. Purpose: The purpose of this study is to describe how a post-bureaucratic managerial behavior is embodied in organizations claiming to be post-bureaucratic.Method: The study has been carried out on the basis of a qualitative research approach. Semi-structured interviews and observations have been applied, since the purpose was to study the phenomenon in depth rather than produce numerical data and compare different results with each other. The respondents consisted of six middle managers from two different organizations, three managers from each organization. The selection of organizations was based on a number of criteria. Results/Conclusion: The results of the study show that a post-bureaucratic managerial behavior is regarded as a hybrid between bureaucratic and post-bureaucratic characteristics. This combination is visible in all of the studied areas in managerial behavior, such as communication, control, decision-making, leadership style and the interpersonal. The study shows that the behavior of the studied middle managers tends to be predominantly post-bureaucratic.

Genom historien har den svenska idrottsrörelsen kännetecknats som en folkrörelse. På senare tid har fotbollsföreningar i Sverige övergått från att vara en del av den organiserade demokratiska folkrörelsen vars främsta syfte är att främja folkhälsan till att idag bedrivas som företag med syftet att tjäna pengar. För att kunna bedriva elitidrottsverksamhet har organisationerna blivit allt mer professionella och kommersiella i sättet att införskaffa och säkerställa ekonomiska resurser. Den här studien ämnar undersöka om organisationsformen hos svenska fotbollsklubbar ger upphov till olika resursberoenden och hur de säkerställer resurser. Den teoretiska referensramen utgörs av resursberoendeteorin för att bland annat fältidentifiera värdefulla resurser och institutionell teori för att skapa en bredare bild för hur det svenska fotbollsfältet utvecklats. Studien är en kvalitativ fallstudie genomförd med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att organisationerna liknar varandra både vad gäller resursberoende men även i säkerställande av resurser där legitimitet var av stor betydelse. Studiens slutsats konstaterar att organisationsformerna inte har någon påverkan på vare sig resursberoende eller säkerställande av resurser. Resultatet pekar istället på att det är fältet som påverkar organisationerna. / Throughout history, the Swedish sports movement has been characterized as a popular movement. Recently, Swedish football organizations have transitioned from being part of the organized democratic popular movement whose main purpose is to promote public health to today being run as a company with the aim of making money. In order to operate an elite sport organization, organizations have become increasingly professional and commercial in the way of acquiring and securing financial resources. The theoretical framework for this study consists of Resource Dependence Theory to identify, among other things, valuable resources and Institutional Theory to create a broader picture of how the Swedish football field has developed. The study is a qualitative case study conducted with the help of semi-structured interviews. The result shows that the organizations are similar to each other in terms of resource dependency as well in securing resources where legitimacy was of great importance. The study's conclusion states that the organizational forms have no effect on either resource dependency or the securing of resources. The result, instead, indicates that it is the field that affects the organizations.