<!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--> Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet. Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden. För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit. Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.

Studiens bakgrund är en förändrad samhällskontext där Svenska kyrkan har möjlighet att omdefiniera fokus för sin verksamhet. I ett sådant reflektionsarbete kan den lokala församlingens organisationsidentitet, exempelvis i termer av ”folkkyrka”, vara en drivkraft för förnyelsearbete. Bakgrunden beskriver utvecklingsprojektet ”Aktör för välfärd” samt tidigare forskning på området. Tidigare forskning visar på kyrkans bristande förmåga till anpassning till sin omvärld samt brister i flexibilitet gällande anpassade verksamhetsformer. Otydliga målskrivningar, rent teologiskt, hindrar församlingens strategiska och operativa arbete med att definiera ”vem man är till för” och ”vad man vill göra”. Studien beskriver församlingens innovationsarbete med att skapa verksamhet som upplevs relevant i en förändrad samhällskontext. Dessutom analyseras de svårigheter som är kopplade till innovationsarbetet. Studiens syfte är att beskriva och bidra med förståelse kring en församlingsverksamhets drivkrafter och förutsättningar för att bedriva ett innovativt förnyelsearbete. Studiens forskningsfrågor: 1. Hur beskrivs förnyelsearbetet av aktörer i organisationen? 2. Vad för drivkrafter och förutsättningar kan identifieras för ett innovativt förnyelsearbete? 3. På vilket sätt är det relevant att tala om innovation i församlingsarbete? Studien är kvalitativ, abduktiv och explorativ. Datainsamlingen är gjord genom enskilda intervjuer och fokusgrupp med anställda i församlingen samt med hjälp av sekundärmaterial. Studien visar att församlingens syn på sig själv och vad den gör, dvs dess organisationsidentitet, är en avgörande drivkraft i dess förnyelsearbete. Förutsättningar i organisationskulturen har möjliggjort ett innovativt och entreprenöriellt arbete för utveckling och resultat. Utmaningarna i innovationsarbetet berör bl a den externa kommunikationen av församlingens identitet. Kommunikationen försvåras av, den av omgivningen upplevda, krocken mellan de olika organisationslogikerna for-profit och not-for-profit. / This report is a study of a parish of the Church of Sweden (Svenska kyrkan) from the perspective of innovation and organizational change. The background to the study is the changing social context in which the Church of Sweden finds itself today and how on a local level the church can redefine its mission and message. The church’s identity in terms of the concept "Folk Church" is discussed and how this supported the local parish in focusing its activities and its innovation efforts. Previous research points to local parishes’ inability to adapt to changes in their environment and to a lack of flexibility in processes and activities. Unclear theological objectives may prevent the parish’s strategic and operational work to be focused on "who you are" and "what to do". This study describes a parish’s innovation efforts to create a mission and message that is perceived as relevant today with respect to the changes in the church’s societal context. Additionally there is an analysis of the difficulties linked to the churches’ innovation efforts. The study's purpose is to describe, and contribute to understanding of, the incentives and conditions necessary for successfully conducting innovative renewal work on a local parish level. The study is qualitative and of an abductive and explorative nature. Data collection has been conducted mainly through interviews and focus groups, and is centered on a particular parish. The study shows that the parish’s view of itself and what it does, i.e. its organizational identity, is a key driver in its renewal work. Conditions in the organizational culture in the studied parish have enabled both an innovative and entrepreneurial work. The study also suggests that challenges associated with the external communication of the parish’s identity are primarily due to an external perception of a clash between the differing logics of for-profit and not-for-profit in relation to the activities the church should be involved in.

När vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stärka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad från tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som är centralt, för så väl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi även utifrån resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanställd personal och fackliga representanter. Under studiens gång har vi även genomfört en observation på arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning är av stor vikt då den i slutändan påverkar organisationsidentiteten. Utifrån studiens teman har vi identifierat en rad faktorer som arbetsgivaren bör ta hänsyn till vid introduktionen av inhyrd personal. Hela analysen utmynnar slutligen i en analysmodell som illustrerar hur dessa faktorer förhåller sig till varandra, introduktionsutbildningen och organisationsidentiteten. / When we first contacted AB Halmstads Gummifabrik they expressed a need to strengthen inherency and counteract organizational ambiguity among the temporary workers. These individuals have lately become a more accepted part of the workforce. The intention of this study has been to empirically examine the central parts, for both the company and the temporary workers, at the introduction of the temporary workers to the company. We have based on the result and previous research analyzed what the employer can do in order to counteract possible organizational ambiguity among the temporary workers.The empirically material of the study comes from six qualitative interviews conducted with management, temporary workers, permanent staff and union representatives. During the study we have also conducted an observation at the workplace.The result shows that the design of the induction training is essential because it in the long run affects the organizational identity. Based on the themes of the study we have identified a number of factors that the employer should consider at the induction training of temporary workers. Our analyze results in a model that illustrates how these factors relate to each other, to the induction training and to the organizational identity.

Ett varumärke är av stor vikt för en organisation eller ett företag. En viktig del av varumärket är organisationsidentiteten. Den påverkar anställda och genom dem organisationens kunder. Det här gör att organisationsidentiteten är ett centralt verktyg för organisationsledningen i arbetet med att stärka ett varumärke.   Systembolaget är ett företag med monopol på alkoholhandeln i Sverige. Men att företaget saknar officiella konkurrenter minskar inte värdet på ett starkt varumärke, snarare tvärtom. Systembolagets existens hänger på att organisationens kunder vill ha dem kvar. Detta betyder att man måste lägga extra mycket vikt vid att få sina kunder nöjda.   För att se hur väl ledningen för Systembolaget lyckas med sin identitetsskapande kommunikation genomfördes tre undersökningar. En enkätundersökning bland de anställda gav en bild av de anställdas organisationsidentitet. Denna bild jämfördes med informationen som framkom under en kvalitativ samtalsintervju med Systembolagets kommunikationsdirektör Andris Zvejnieks. Det visade sig att ledningen lyckats bra med att förmedla organisationens värderingar och egenskaper internt. Ledningens och de anställdas organisationsidentitet stämde överrens med bara obetydliga skillnader. Även en mindre dokumentanalys utfördes på det material som nyanställda inom Systembolaget får under en introduktionskurs. Denna gav en mer mångsidig bild av vad ledningen vill förmedla när det kommer till identitetsskapande information.   En annan viktig fråga var vilka metoder och strategier som ledningen använder sig av vid kommunikation av den här typen. Även information om detta framkom under intervjun med Zvejnieks. Personaltidningen och temamöten visade sig vara viktiga både för de anställda och för ledningen. Enkätundersökningen visade starka indikationer på att kompetensverktyget KORUS inte uppfattades som tillräckligt viktigt av de anställda och att de inte använder sig av det. Dessutom tydde resultaten på att intranätet Vinet används på fler sätt av de anställda än ledningen räknar med.

<p><!--[if gte mso 9]><xml> <w:WordDocument> <w:View>Normal</w:View> <w:Zoom>0</w:Zoom> <w:HyphenationZone>21</w:HyphenationZone> <w:Compatibility> <w:BreakWrappedTables /> <w:SnapToGridInCell /> <w:ApplyBreakingRules /> <w:WrapTextWithPunct /> <w:UseAsianBreakRules /> <w:UseFELayout /> </w:Compatibility> <w:BrowserLevel>MicrosoftInternetExplorer4</w:BrowserLevel> </w:WordDocument> </xml><![endif]--> <!-- /* Style Definitions */ p.MsoNormal, li.MsoNormal, div.MsoNormal {mso-style-parent:""; margin-top:0cm; margin-right:0cm; margin-bottom:6.0pt; margin-left:0cm; mso-pagination:widow-orphan lines-together; font-size:12.0pt; mso-bidi-font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-language:EN-US;} @page Section1 {size:612.0pt 792.0pt; margin:70.85pt 70.85pt 70.85pt 70.85pt; mso-header-margin:36.0pt; mso-footer-margin:36.0pt; mso-paper-source:0;} div.Section1 {page:Section1;} --> <!--[if gte mso 10]> <mce:style><! /* Style Definitions */ table.MsoNormalTable {mso-style-name:"Normal tabell"; mso-tstyle-rowband-size:0; mso-tstyle-colband-size:0; mso-style-noshow:yes; mso-style-parent:""; mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt; mso-para-margin:0cm; mso-para-margin-bottom:.0001pt; mso-pagination:widow-orphan; font-size:10.0pt; font-family:"Times New Roman"; mso-fareast-font-family:"Times New Roman";} --> <!--[endif]--></p><p>Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sahlgrenska Universitetssjukhusets, SUs, medarbetare uppfattar organisationens varumärke, samt vad de vill att det ska stå för i framtiden. Vi ämnar även att utifrån undersökningens resultat ge förslag på hur organisationen skulle kunna gå vidare i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p>Uppsatsens huvudfrågeställning lyder: Hur ser Sahlgrenska Universitetssjukhusets medarbetare i dagsläget på organisationens varumärke? Utifrån denna fråga har ett antal delfrågeställningar utvecklats. Dessa berör bland annat vad medarbetarna uppfattar är SUs styrkor respektive svagheter, massmedia som en påverkansfaktor i sammanhanget samt vad medarbetarna anser att organisationen bör stå för i framtiden.</p><p>För att besvara dessa frågeställningar har en kvantitativ metodansats använts. Dock förekommer kvalitativa metodinslag i analysen. En enkätundersökning genomfördes på ett slumpmässigt urval bestående av 2 000 respondenter som utgjordes av medarbetare inom SU. 726 enkäter besvarades, vilket gav undersökningen en svarsfrekvens på drygt 36%. Uppsatsens författare har, utifrån undersökningens resultat, utrönt tendenser. Inga generaliseringar har förekommit.</p><p>Resultatet visar att respondenternas uppfattningar inte skiljer sig nämnvärt åt sett till kön, ålder, yrkeskategori och antal yrkesverksamma år inom SU. Majoriteten säger sig ha en neutral helhetsbild av organisationen och känner en gemenskap med den egna avdelningen framför organisationen som helhet. Egenskaper som respondenterna anser stämmer överens med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är kunskap, erfarenhet och spetskompetens. Delaktighet, effektivitet och SU som attraktiv arbetsgivare, är egenskaper som svarspersonerna anser stämmer mindre väl. Respondenterna anser att SU i framtiden bör stå för kunskap, kvalité och attraktiv arbetsgivare. Utifrån resultatet har uppsatsens författare utvecklat förslag på hur Sahlgrenska Universitetssjukhuset skulle kunna använda sig av resultatet i det fortsatta varumärkesarbetet.</p><p> </p>

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur ett företag arbetar för att deras EVP ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som studerades var dels vad företaget gör för att deras Employer Value Proposition ska förankras i de anställdas uppfattningar om organisationen; vad som bidrar till deras uppfattning och; hur de uppfattningarna stämmer överens med företagets Employer Value Proposition. Studiens teoretiska utgångspunkt utgick från teorier om organisationsidentitet, -image och styrning av organisationsidentiteter. Undersökningen genomfördes på ett stort IT-bolag genom sex semistrukturerade intervjuer med 1 - 2 informanter från skilda affärsenheter. Intervjuerna kompletterades även med studier av interna policydokument om företagets arbete med Employer Value Proposition. Resultatet har analyserats genom en tematisk analys där de tre delarna av IT-bolagets Employer Value Proposition valdes som huvudteman. De tre huvudtemana var: Entreprenörskap, Balans i livet och Ansvar och ledarskap. Resultatet visade att företaget arbetar i varierande grad med målsättningar, värderingar, handlingar och praxis för att deras Employer Value Proposition ska återspeglas i de anställdas uppfattningar om vilka man är som organisation. Det som främst bidrar till de anställdas uppfattningar om organisationsidentiteten är de aspekter som är en integrerad del av det dagliga arbetet. Entreprenörskap är den delen av Employer Value Proposition som tydligast överensstämmer med de anställdas uppfattningar. Även balans i livet upplevs i stor utsträckning överensstämma. Gällande ansvar och ledarskap framkom däremot en diskrepans mellan de anställdas uppfattningar och företagets Employer Value Proposition.

Denna uppsats behandlar fenomenet intern Employer Branding. Problemet som ligger till grund för uppsatsen är konsultbranschens svårigheter i att behålla anställda och branschens höga personalomsättning. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur managementkonsultbolag arbetar med intern Employer Branding. Dessutom undersöker författarna hur managementkonsultbolag arbetar med aktiviteter kopplat till intern Employer Branding. Därtill analyserar författarna om verktyget intern Employer Branding kan användas för att behålla medarbetare och minska personalomsättning. Författarna av denna uppsats mäter inte om arbete med intern Employer Branding bidrar till att behålla anställda och reducera personalomsättning. Uppsatsens teoretiska referensram är konceptet intern Employer Branding och ett teoretiskt ramverk av Backhaus och Tikoo (2004) bestående av organisationsidentitet, företagskultur och lojalitet. En kvalitativ forskningsdesign har valts. Semistrukturerade intervjuer har genomförts och författarna har tagit del av dokument från respektive företag. Studiens slutsats är inledningsvis att managementkonsultbolag genomför ett omfattande arbete med intern Employer Branding. Vidare genomför managementkonsultbolag många aktiviteter kopplat till intern Employer Branding. Utifrån studiens teoretiska inramning och den genomförda studien är arbete med intern Employer Branding eventuellt något som företag i stort skulle gynnas av. Slutligen visar genomförd studie på att arbete med intern Employer Branding bidrar till ökat bibehållande av anställda och att företag kan hantera uppsatsens formulerade problem kring hög personalomsättning.

No description available.

Syfte: Syftet med denna studie är att förstå hur anställda upplever organisationsidentiteten vidhybridarbete, studien ämnar till att bidra till en beskrivning av anställdas perspektiv ochupplevelser av hybridarbete och hur det förhåller sig till organisationsidentitet. Metod: En kvalitativ fallstudie som behandlar fenomenet organisationsidentitet, studien utgårfrån en induktiv ansats. Den empiriska insamlingen har skett genom sex ostruktureradeintervjuer där samtliga informanter representerar en organisation. Slutsats: Studien visar att anställda upplever organisationsidentiteten genom organisationensvärderingar och värdeord, särskilt inom kontexten av hybridarbete. Hybridarbete erbjuder enkombination av flexibilitet, ökad tillgänglighet och förbättrad kommunikation, vilket bidrar tillsamhörigheten bland anställda. Studien har visat att upplevelser av isolering och minskadspontan interaktion kan påverka och utmana organisationsidentiteten negativt. Effektiv ochfrekvent kommunikation upplevs därför som avgörande i förmedlandet och upprätthållandet avorganisationens identitet. Studien finner även att hybridarbete upplevs kunna stärkaorganisationsidentiteten om det implementeras i linje med de anställdas uppfattning avorganisationens värderingar och mål.

<p><strong>Syfte</strong><strong></strong></p><p>Vårt syfte är att få ökad förståelse för den problematik som kan finnas för ett globalt konsultföretag att nå fram med sin identitet till en lokal marknad. Våra frågeställningar är:<strong></strong></p><p>1. Vilken identitet har Capgemini?</p><p>2. Vilken image av Capgemini har potentiella kunder på en lokal marknad?</p><p>3. Når Capgemini ut med sin identitet till sina lokala potentiella kunder?</p><p>4. Vilken eventuell problematik har Capgemini med att nå ut med sin identitet till sina potentiella kunder på den lokala marknaden?</p><p>5. Hur kan Capgemini åtgärda de eventuella problem som finns?</p><p><strong>Metod</strong></p><p>I vår uppsats har vi använt oss abduktiv metod, en kombination av induktiv och deduktiv metod. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie bestående av fyra intervjuer med anställda på konsultföretaget Capgemini, två av dem personligen och två via telefon. De som intervjuades över telefon hade vi träffat personligen vid ett tidigare skede. En mindre marknadsundersökning med kvalitativa intervjuer genomfördes på plats ute hos tio olika företag.<strong></strong></p><p><strong>Teori</strong></p><p>De teoretiska områden vi har använt oss av är företagsidentitet, organisationsidentitet, företagsimage och företagskommunikation. Vi har även teori inriktad mot B2B-marknaden. <strong></strong></p><p><strong>Empiri</strong></p><p>Empirin består till största delen av primärdata i form av kvalitativa intervjuer. Vi har utfört fyra intervjuer med Capgemini Sverige för att öka förståelsen för deras identitet, samt intervjuer med tio potentiella kunder till Capgemini för att få en förståelse av den image de har av Capgemini. Vi har även använt oss av sekundärdata i form av bland annat företagens webbsidor.<strong></strong></p><p><strong>Slutsatser</strong></p><p>Capgeminis potentiella kunder har en varierande image av företaget. Problematiken för företaget med att nå ut med sin identitet kan till stor del förklaras av bristande kommunikation. Det finns dock andra, externa variabler inblandade som har stor påverkan på hur Capgemini lyckas nå ut med sin identitet.</p>