Techn. Universiẗat, Diss., 2004 u.d.T.: Hild, Markus: Die Rolle von Organisationskultur in der Integrationsphase von Fusionen--Kaiserslautern.

Zugl.: Wien, ARGE Bildungsmanagement, Masterarbeit, 2006

Diss. phil. I Bern, 1994.

Denna studie ämnade till att ge en djupare förståelse för vilka faktorer som påverkar polisers anmälningsbenägenhet vid egen utsatthet. Vidare sökte vi förståelse för organisationskulturens betydelse för polisers anmälningsbenägenhet vid egen utsatthet. Studien genomfördes genom semistrukturerade intervjuer med elva poliser i den ingripande verksamheten. Det analytiska arbetet har gjorts utifrån teorier om organisationskultur och socialiseringsprocessen och grundat sig på tidigare forskning om organisationskultur, socialisation och våld i arbetslivet. Resultatet av denna studie visar hur poliser socialiseras in i organisationskulturen genom att anamma värderingar, normer och verklighetsuppfattningar från kollegor och olika arbetsgrupper. Vidare framkom det att organisationskulturen har en betydelse för polisernas anmälningsbenägenhet. De faktorer som var av betydelse för att inte anmäla var bland annat en misstro till rättsväsendet, kollegors påverkan samt återkommande utsatthet som vidare lett till ett normaliserat resonemang att inte anmäla vissa brott. Däremot visade det sig att när utsattheten var av viss dignitet, utsatthet som påverkar individen bakom uniformen samt uttalade hot mot anhöriga är faktorer som istället bidrog till att faktiskt anmäla egen utsatthet. I sin tur leder det till ett normaliserat förhållningssätt till den egna utsattheten som påverkar anmälningsbenägenheten vid egen utsatthet.

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN SOM RATIONALISTISKT IDEAL - en fallstudie om styrning och handlingsutrymme inom skola, barnomsorg och miljö- och hälsoskydd.(The municipal authority as a rationalist ideal - a case-study on steering and scope for initiative within child-care, education and environmental departments.)A municipal authority is a considerable producer of services in the local community and iscommonly perceived as an important sector of the Swedish welfare system. One aspect of awell-functioning municipal organisation is that its administrative organs function efficiently.This study examines how activities in municipal administration are steered. The focus is on how different methods are used within a vertical hierarchical perspective to influence the actions of the participants and how the latter try to create space for action. To analyse the problem an ideal-type steering model is used.The study consists of three sections. In the first the research problem and the aims of the study are introduced as well as the methodological and theoretical approach. The result of the study is presented in the second section and in the third conclusions are drawn and discussed.The study shows that the perceptions of the participants involved regarding the possibilities of steering the everyday activities with the support of the methods studied differ on a number of points depending on the sector studied. When control of the various steering methods is distributed in different organisational units in the municipality a number of steering mechanisms operate side-by-side, sometimes in harmony and sometimes independently or in pure conflict with their goals. Steering leads to clear restrictions but there is clearlyroom for initiative, a ‘free-zone’ where the individual has room to act independently. Is it possible based on this study to state whether the ideal-type model functions in the way intended? On many accounts it would seem doubtful whether the effects of steering lead to beneficial effects for the activity. Rather it would seem that the effects of steeringsometimes function more or less randomly because the administration exists in a complexcontext in which the staff can be expected to have its own expectations and act in accordancewith them.

Byggbranschen är en av Sveriges mest könssegregerade branscher och har länge haft problem med ett hårt arbetsklimat på grund av en så kallad machokultur. Studien undersöker om byggföretag kan använda extern Employer Branding som en strategi för att förändra arbetsklimatet i branschen. Genom att anpassa förmånerna som kan tänkas attrahera individer som besitter värderingar och egenskaper som förväntas bidra till en förändring bort från machokulturen.  Studien bygger på intervjuer med tio nyrekryterade arbetsledare från byggföretagen Skanska, NCC och JM samt författarnas observationer från etableringskontoren. Företagens utvalda segment är enligt studien nyutexaminerade byggingenjörer och före detta yrkesarbetare. Förmåner för att attrahera dessa är en fast marknadsmässig lön, kontinuerlig utbildning, utveckling inom företaget och friskvård med mera. Majoriteten av studiens respondenter besitter önskade egenskaper varför byggföretagens externa Employer Branding-strategi fungerar. Studien visar att extern Employer Branding inte ensamt kan bidra till en förändring av arbetsklimatet.

Syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur kommunikation av värdegrund ser ut i en organisation. Dessutom studerades ledarens betydelse för kommunikationen av värdegrund samt vilken betydelse denne då har för hur medarbetarna uppfattar värdegrunden. Frågeställningen som framtogs var följande ”På vilket sätt har ledarens kommunikation av värdegrunden betydelse för hur medarbetaren mottager och upplever den?” Utifrån denna frågeställning valdes den kvalitativa metoden med semistrukturerade intervjuer med både chefer och medarbetare i en större organisation. ”Region Skaraborg” valdes för att avgränsa studien. Det utfördes tio intervjuer sammanlagt fördelade på tre chefer och sju medarbetare. Organisationen som ingår i studien har ledord som de själva ser på som sin värdegrund, det är kommunikationen av dessa ledord som undersökts i denna studie.   Det som studien resulterade i var att i en förankringsprocess av värdegrund är kommunikation viktig, men beroende på var organisationen befinner sig i förankringsprocessen behövs kommunikationen på olika sätt. Studieobjektet har ett väl inarbetat arbetssätt som infördes innan ledorden blev så konkreta som de är idag. Det gör att kommunikationen av dem inte behövs på samma sätt som om fallet var det omvända, då medarbetarna redan arbetade efter dem. Detta har lett till att medvetenheten är låg men förståelsen hög angående ledorden hos medarbetarna. Därför behövs ledorden kommuniceras på ett tydligare sätt för att öka medarbetarnas medvetenhet. Det är även viktigt med ett väl fungerande intranät för att kommunikationen av värdegrund ska bli än tydligare.   Ett annat resultat som studien resulterade i var att en stark och vägledande ledare är av vikt för att skapa en kultur som gör att värdegrunden finns i verksamheten på ett tydligt sätt. Ledarens egna beteenden och handlingar påverkar medlemmarna i organisationen att handla på liknande sätt. Ledorden används då även som ett styrmedel genom att ledaren styr sina medlemmar i hur de ska agera och bete sig i olika situationer. Dock får det inte glömmas att medarbetarna har ett eget ansvar i att ledorden förblir levande i organisationen genom att själva använda och leva efter dem.

Whistleblowing är en möjlighet för en person att anonymt rapportera om en oegentlighet som förekommer inom organisationen. Studien har undersökt organisatoriska faktorer som påverkar denna möjlighet för den anställda, där fokus legat på vilka effekter rapporteringsstrukturen och organisationskulturen har för möjligheterna att rapportera. Undersökningen har utgått från en kvalitativ metod där intervjuer med fackliga företrädare har genomförts. Undersökning visade att det viktiga för att en whistleblowing-funktion ska ha en fungerande rapporteringsstruktur var kunskap om att funktionen finns, annars är det svårt att förvänta sig att få in rapporter. Vidare är det viktigt med tydliga rapporteringskanaler och riktlinjer där det framgår vad som är angeläget att rapportera om. Gällande organisationskulturen så var vikten av ett bra ledarskap det som framträdde tydligast. Har man ett ledarskap som tillåter en öppen kultur med högt i tak så skulle man inte vara i behov av funktionen i samma grad som om det vore lågt i tak. Är situationen sådan att man har anställda som använder sig av funktionen är det viktigt att man skapar en kultur där man som chef ser rapportörens handling som en förbättringsmöjlighet och därmed inte tilltar repressalier eller efterforska rapportören. Överlag var inställningen till funktionen att det vara bra att den fanns som ett alternativ, men att det primära borde vara att sträva mot en kultur där man kan ha dialoger på arbetsplatsen.

Ekonomistyrning består av ett antal olika kontrollsystem, både formella och informella. Dessa system har tidigare främst studerats isolerat från varandra, men bör studeras som en helhet för att skapa förståelse för hur de olika systemen påverkar och samverkar med varandra i en organisation. I en alltmer konkurrensintensiv och föränderlig värld är denna förståelse av största vikt och något som till stor del saknas i tidigare forskning. Studien ämnar därför besvara forskningsfrågan: Hur samverkar olika styrmedel i en konkurrenskraftig organisation? Det teoretiska ramverket utgår från Malmi och Browns (2008) teori som ser ekonomistyrningens olika kontrollformer som en helhet. Huvuddelarna i modellen är kulturstyrning, planering, cybernetisk styrning, belöning och bonusar och administrativ styrning. Ramverket används som bakgrund till en kvalitativ fallstudie på Scania CV AB. Genom semi-strukturerade intervjuer, direkta observationer och studerande av interna dokument trianguleras information för att svara på studiens forskningsfråga. Utifrån det insamlade materialet redogör studien för hur olika styrmedel samverkar. De formella styrsystemen visar sig i högsta grad vara beroende av de informella för att fungera och nå önskade resultat. Organisationskulturen visade sig vara integrerad i alla delar av organisationen och fungera som en sammanbindande kraft mellan formell och informell styrning och skapa en gemensam riktning. Resultatet kan bekräfta Malmi och Browns (2008) ramverk om ekonomistyrning som ett sammanhängande paket med tillägg att ledarskap bör inkluderas i ramverket. Samverkan mellan styrmedel visade sig stark och viktig att ta hänsyn till. Studien bidrar teoretiskt med att fastslå tidigare teori om ekonomistyrning som ett paket samt lämnar ett bidrag på att inkludera ledarskapsstil i Malmi och Browns (2008) ramverk. Studiens praktiska bidrag är en förståelse för vikten av att se ekonomistyrning som en helhet och förstå styrmedlens samband vid dess utformning samt vikten av de informella processerna i en organisation. Avslutningsvis lämnas förslag på vidare forskning där studiens resultat bör fastlås i ytterligare studier samt studeras i andra miljöer.

Talesättet framtiden är oviss, är kanske mer applicerbar idag än det varit förut. En värld där det enda konstanta är förändring, vilket absolut gäller inkluderar arbetsförhållande. Hur vi ser på arbetsförhållande idag är helt annorlunda än för 100 år sedan. Idag vet vi att mänskliga resurser är det som utgör organisationerna och utan den mänskliga arbetskraften skulle det inte finnas många organisationer. Studien undersöker hur vi ser på arbetsförhållande idag, hur synen på framtidens arbetsförhållanden är och vad vi anser är viktigt för att vi ska må bra på arbetsplatsen och kunna arbeta hela vårt yrkesliv. Syftet med studien är att identifiera dagens arbetsförhållanden och informanternas önskan om framtidens samt hur organisationen kan möta upp dessa önskningar.    Utifrån syftet valdes en kvalitativ ansats där enskilda intervjuer genomfördes. Resultaten har framkommit genom att intervjua sex medarbetare från ett industriföretag. Utifrån det empiriska materialet har ett underlag för analysen och diskussionsavsnitten kunnat skapas. Studiens resultat har analyserats med hjälp av tidigare forskning kring arbetsförhållandens utveckling, arbetsförhållandens olika delar och dess komplexitet kring ämnet. Resultatet visar tydligt att det finns mycket i dagens arbetsmiljö som upplevs positivt såsom flexibilitet, arbetskamrater och chefer samt att det rent generellt finns en glädje och motivation till att gå till arbetet. Däremot uppfattas också arbetet stressigt och att arbetsuppgifternas utformning påverkar informanterna  fysiskt. Det upplevs finnas en medvetenhet kring den fysiska arbetsmiljön medan den psykiska- och psykosociala verkar brista. Dessa brister handlar om att det finns få forum att diskutera sådana frågor och de forum som finns, såsom medarbetarundersökning och individuella samtal, verkar till viss del  inte fungera som medarbetarna skulle vilja. Hur organisationen ska möta dessa önskningar kan tyckas vara ett enkelt svar men i verkligheten finns det flera aspekter att ta hänsyn till och organisationernas olika förutsättningar och branscher.