Den är studien avser en fallstudie över tre olika hotell i Kalmar. I studien har det undersökts vilka organisatoriska faktorer som påverkar frontlinjepersonalen på ett hotell. Human resource management har varit det största fokuset i studien. Det studien har kommit fram till är att de tre största och viktigaste aspekterna hos Scandic Kalmar Väst, Kalmarsund hotell och First hotel Witt när det gäller HRM är organisationsstruktur, motivation och till sist gästvänlighet. Organisationsstrukturen påverkar huruvida ett hotell som tillhör en större kedja kan arbeta med HRM och därmed motivation. Motivation är någonting som är viktigt för medarbetarna. De måste göra ett bra arbete för att kunderna ska bli nöjda och ha en bra upplevelse på hotellet. De tre största kategorierna i studien är väldigt sammanhängande och berör varandra genomgående i hela studien.

Startups har fördelar när det gäller innovation och kreativitet jämfört med stora företag. Införandet av struktur och processer kan hämma innovationsprocessen och företagens anpassningsbarhet. För att vara fortsatt innovativ och snabb kan en startup arbeta med att främja en entreprenöriell kultur i syfte att främja dessa egenskaper. Syftet med studien är att undersöka hur en startup kan arbeta för att främja en entreprenöriell kultur när företaget växer och får ökat behov av struktur. För att undersöka detta har en kvalitativ studie genomförts där data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studien visar att studieobjektet, i och med att det vuxit, fått en ökad grad av struktur på grund av implementering av system och processer. Utifrån det teoretiska ramverket kan studieobjektet klassas som en startup och organisationskulturen kan liknas vid en entreprenöriell kultur. Slutsatsen är att enentreprenöriell kultur kan främjas genom bland annat rekrytering av målinriktade och entreprenöriella personer, gemensamma värderingar, aktiviteter och språkbruk.

Förr hade controllern en mer analytisk och sammanställande roll, men detta har kommit att förändras genom åren. Decentralisering och bolagisering av företag har blivit allt vanligare, mycket på grund av förändrade marknadsförhållanden. Genom mindre enheter blir det lättare att överblicka företagets alla delar och därmed lättare att styra, eftersom beslut kan fattas närmare marknaden. Här fyller controllern en viktig roll då dennes uppgift är att hjälpa företagsledningen att styra företaget i rätt riktning genom att ta fram olika typer av beslutsunderlag, för att kunna göra det är placeringen viktig. Beroende på vem controllern rapporterar till och vilken roll controllern har så ändras styreffekterna av dennes arbete, dessutom varierar arbetsuppgifterna med placeringen. Vi tyckte därför att det kunde vara intressant att undersöka hur företag i en specifik bransch valt att placera sina controllers. Vi valde klädbranschen då controlleryrket inte har studerats så mycket där. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur olika företag i klädbranschen valt att organisera controllerfunktionen och varför de valt att göra på det sättet. Då vi har ett hermeneutiskt synsätt har vi valt att göra en kvalitativ undersökning med djupintervjuer. Studien innehåller primärdata såväl som sekundärdata och vi har en abduktiv forskningsansats. För att skapa förståelse för hur företagen valt att organisera controllerfunktionen hölls intervjuer med controllers på tre klädföretag, där de beskrev placeringen av controllers i deras organisation. Det vi kom fram till genom vår analys är att det inte finns något bästa sätt att organisera controllerfunktionen. Det är individuellt för varje företag då kringliggande omständigheter varierar, så som företagsstruktur, storlek, nytänkande och dylikt. / Uppsatsnivå: C

Zugl.: Speyer, Dt. Hochsch. für Verwaltungswiss., Diss., 2007.

<p>Det finns lite forskning kring dem som arbetar inom personalvetaryrket och ännu mindre forskning som problematiserar yrket kring kön. Denna studie inriktas därav på att undersöka kvinnor och mäns möjligheter i det kvinnodominerade personalvetaryrket. Datainsamling sker genom sex stycken semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och två män som arbetar på samma personalavdelning på ett stort svenskt företag.  Intervjuerna inspireras av tidigare forskning om möjlighetsstrukturer och utgår från fyra frågeställningar. Den första frågan handlar om hur de kvinnliga och manliga personalvetare som intervjuas upplever sina möjligheter att utvecklas i organisationen. Resultaten visar att intervjupersonerna upplever att de har goda möjligheter att utvecklas och att de har en bred syn på begreppet som innefattar såväl rörelse som personlig och kunskapsmässig utveckling. Den andra frågan tar upp kopplingen mellan organisationsstruktur och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Enligt tidigare forskning kan man vänta sig att finna att olika organisatoriska förhållanden medför olika möjligheter för olika personer. Resultaten visar att organisationen har betydelse genom att den uppmuntrar till eget ansvar, utveckling och rörelse, vilket gör att intervjupersonerna upplever att de har möjligheter inom företaget. Den tredje frågan rör kopplingen mellan funktionen och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Tidigare forskning pekar på att funktionen har en betydelse och att personalfunktionen i sig kan ha inneboende begränsningar, vilket styrks av resultatet. Den fjärde frågan rör kopplingen mellan intervjupersonernas kön, könsfördelningen på avdelningen, yrkets kvinnodominans och intervjupersonernas upplevelser av möjligheter att utvecklas. Utifrån tidigare forskning kan man vänta sig att kvinnorna upplever sig ha sämre möjligheter än männen och att männen gynnas av att vara i minoritet. Intressant nog visar resultatet inga större skillnader mellan männens och kvinnornas upplevelser av möjligheter. Slutsatsen är att det är faktorer som kännetecknar personalfunktionen i sig som är mest avgörande för intervjupersonernas upplevelse av sina möjligheter. Analys och diskussion fokuserar på resultatens koppling till tidigare forskning följt av förslag till vidare forskning.</p>

<p>Tillväxtforskningen har till stor del fokuserats på tre övergripande frågor. Dessa frågor behandlar orsakerna till varför företag växer, hur de växer, och vilka effekterna blir. Denna kvalitativa undersökning är utförd på ett företag som befinner sig i en stark tillväxtperiod. Fokus har lagts på att besvara den sistnämnda frågan. Syftet med studien är att ta reda på hur de anställda upplever att deras arbetssituation, och därmed företagets organisationsstruktur, har påverkats av tillväxten. Djupintervjuer genomfördes med hälften av personalen på företagets huvudkontor. Materialet som samlades in är kategoriserat efter de fyra mest framträdande kategorierna, vilka är: Ledarskap, Ansvarsområden, Samordning och Arbetsklimat. Kategorierna analyserades med hjälp av organisations- och individinriktade teorier. I studien framkom att personalen upplever att tillväxten på många sätt påverkat organisationen och arbetsförhållandena positivt. Makten är på väg att decentraliseras samtidigt som ansvarsområdena har blivit tydligare och mer specialiserade. Tillväxten har dock skett på väldigt kort tid, vilket bidragit till att arbetsbelastningen ökat i snabbare takt än de strukturella problemen lösts. En ökad formalisering och en utveckling av de mellanmänskliga relationerna, är en lösning på problemet. Detta är en förutsättning för att organisationen ska ha en möjlighet till fortsatt tillväxt.</p>

<p>Problem: How does the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers</p><p>subordinates?</p><p>Purpose: The most common way is to study how the communication affect the organisational culture. In our study we have examined the reverse perspective. The purpose of this study would be to explain how the organisational culture affect the internal communication between the middle manager and his or hers subordinates.</p><p>Theories: The basic theories in the study are The basic model, Internal communication, Levels of culture, High-power culture, Social</p><p>constructions, Organisational structures and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Method: The study is based on the qualitative approach. We have used interviews for our collection of raw data. Secondary data, we have primarily found in the University of Halmstads directory Hulda.</p><p>Scientific articles, we have mainly sought in databases such as ABI/Inform, Emerald and Academic Search Elite.</p><p>Empirical work: There is an interview guide under appendix that is made especially</p><p>for our respondents. Their answers are presented in the following</p><p>headings; Communication, Organisational culture, Organisational structure and Leader Member Exchange Theory.</p><p>Analysis: In our analysis we put theory and empirical work together. We then make an argument along the theories our frame of reference contains.</p><p>Conclusions: The organisational culture has an impact on the internal communication through different behaviors and expressions in the investigated company.</p>

<p>When managing the quality of a service producing industry’s products, the industry faces greater challenges than the manufacturing industries do. Today’s globalization puts further pressure on service producing companies around the world to work at their absolute maximum. So, how do service producing companies work to manage quality? In this essay the writers take a deeper look at the travel agency Ving, part of My Travel Northern Europe. The aim is to compare Ving’s quality management process with the standards set by the Swedish Institute for Quality, SIQ. To be able to do a comparison the writers used SIQ’s core values and applied them on Ving’s work with quality management. The results show that Ving has a corporate vision and an extensive plan on how to manage quality throughout all the different levels of the company. Taken together, Ving use plans and a quality management process similar to those recommended by SIQ.</p>

No description available.

<p>En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning.</p> / <p>Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.</p>