Zugl.: Kiel, Univ., Diss., 2005

Zugl.: Augsburg, Univ., Diss., 2008

Uppsatsen behandlar olika maktaspekter som påverkar specialpedagogens arbete i att få skolan mer inkluderande. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra specialpedagoger, varav tre är kvinnor, i ett försök att skildra kvinnostämplingen i yrket (Woolhouse, 2014:138, Göransson et al. 2015:17 samt Cole 2005:289). Undersökningens övergripande syfte är att problematisera specialpedagogens roll utifrån ett genusperspektiv. Syftet är att belysa olika maktrelationer och problematisera vilken betydelse specialpedagogens syn på sin yrkesroll har i hens arbete med lärare, elever och skolledning i arbetet med inkludering. Mina frågeställningar är följande:  Hur tolkas och omförhandlas begreppet inkludering i skolan? Vilka utmaningar möter specialpedagogen för att arbeta med inkludering? Hur översätts det i praktik i specialpedagogens arbete?  Vilka erfarenheter ligger i genuspraktiker inom organisationen skola och vilka förväntningar ligger det i yrkesrollen som specialpedagog? Hur upprätthålls dessa praktiker och vilka möjligheter finns att förändra dem? Analysen har utformats utifrån teman som belyser genus och intersektionalitet i specialpedagogens arbete med inkludering. I resultatet framkommer det att specialpedagogen behöver ha ett nära samarbete med ledning och lärare för att lyckas med inkludering i skolan. Specialpedagogerna upplever många gånger att de saknar legitimitet på skolan i arbetet med inkludering. De kvinnliga specialpedagogerna anpassar sig till organisationen för att passa in i en viss roll, vilket försvårar specialpedagogernas arbete med inkludering, medan den manliga specialpedagogen upplever en större frihet i sitt handlande i detta arbete. Studiens slutsats är att genuspraktiker inom skolan behöver synliggöras för att på det sättet kunna arbeta mer effektivt med att få en skola som blir tillgänglig för alla elever.

Hur företag hanterar och överför kunskap inom organisationer hävdar flertalet forskare är en av de mest vitala aspekterna för företags konkurrenskraft. Något forskningen kring kunskapsöverföring i en stor utsträckning förbiser är hur denna överföring påverkas av organisationsstrukturen. I den här uppsatsen granskas, genom en fallstudie, hur kunskapsöverföring inom organisationer påverkas av en decentraliserad organisationsstruktur. I följande studie har det genomförts intervjuer med ansvariga för kunskapsöverföring på fallföretaget och ur dessa har det framkommit att överföringen upplevs som bristfällig. Det framkommer av studien en situation där decentralisering fungerar som en barriär för kunskapsöverföring genom ett ökat resultatansvar och autonomi för lägre enheter. Resultatansvaret leder till att överföring av kunskap mellan enheter reduceras då chefer prioriterar kortsiktiga resultat för sin enhet framför långsiktig vinning för företaget.

På grund av den ökade konkurrensen på världsmarknaden krävs det att företag ständigt utvecklas för att hålla sin position på marknaden. Nätverksstrukturen kan vara ett av många sätt att möta den hårda konkurrensen på mellan företagen. Uppsatsen behandlar två nätverksorganisationer med olika strukturer och arbetssätt där det ena företaget är uppbyggt utifrån ett franchisekoncept och det andra utifrån en federativ organisation samt strategisk allians. Syftet är att se hur organisationerna är uppbyggda samt belysa likheter och skillnader mellan dessa två företag. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats med djupgående intervjuer med två delägare i Mäkleriet AB och med VD:n i JK Försäkringar AB.

Kommunikation finns i allt vi gör och används dagligen, vi omges även dagligen av organisationer som på olika sätt påverkar våra liv. Den kommunikation som då sker inom organisationer är den interna och formella kommunikationen, det vill säga ett informationsutbyte mellan ledning och medarbetare. Kommunikation beskrivs främst som en funktion för utbyte av information och kan delas in i två processer. Den enkelriktade som kopplas samman med Shannon & Weavers kommunikationsmodell från 1940 – talet, samt den dubbelriktade processen som hör samman med Newcombs modell. Undersökningen som är av kvantitativ natur och gjord ur ett medarbetarperspektiv bestod av medarbetare vid både Handelsbanken och Nordea. Denna uppsats undersöker medarbetares upplevda tillgodogörande av ledningens information i en centraliserad och en decentraliserad organisation. I tidigare forskning har olika kommunikationskanaler undersökts, även organisationsstruktur och dess effektivitet har studerats (Andrews et al., 2009; Kupritz & Cowell, 2011; Santra & Giri, 2008; White et al., 2010) Denna kvantitativa uppsats undersöker dock fler kommunikationskanaler och kopplar detta till medarbetares upplevda tillgodogörande. Detta för att kunna undersöka om ledningens val av kommunikationskanal påverkar hur medarbetare upplever att de tillgodogör sig information. Tillgodogörandet mäts genom olika indikatorer på tillgodogörandet. Dessa indikatorer var; tid, mängd, motivation, arbetsbelastning, kvalitet och feedback. Handelsbanken och Nordea valdes ut på grund av deras skilda organisationsstruktur. Medarbetare vid både dessa svenska storbanker valdes ut för att medverka vid en enkätundersökning. 461 medarbetare tillfrågades sammanlagt vid båda bankerna. Inledningsvis frågades kontorschefer vid varje bank för att be om lov att distribuera enkäten vid deras kontor. Enkäten distribuerades via en datorenkät tillsammans med ett följebrev. Totalt består enkäten av 28 frågor som knyter an till den teoretiska referensramen och hypoteser som formulerats för att kunna göra tillgodogörandet mätbart.   Det fanns skillnad i vilka kommunikationskanaler som medarbetare vid bankerna föredrog, men resultat från undersökningen visar att interpersonell även kallat ansikte-mot-ansikte kommunikation med chefen är mycket uppskattat. Detta resultat gäller genomgående för respondenter vid båda bankerna. Att den personliga kommunikationen värdesattes stämde för alla indikatorer. Det var däremot mindre tydligt vilka enkelriktade kommunikationskanaler som föredrogs hos medarbetarna vid de båda bankerna Detta berodde till stor del på vilken indikator på tillgodogörandet som kopplades samman med de olika kommunikationskanalerna.

Sammanfattning  Denna uppsats handlar om informationens resa från ledning ner till anställda i de yttersta leden inom en stor offentlig och byråkratisk organisation. Studiens syfte är att undersöka kommunikationsprocessen där informationen går vertikalt genom flera olika led samt att se om det finns några eventuella hinder längs vägen. Studien har genom tre frågeställningar lagt vikt på de eventuella hindren, vilka kanaler som är mest effektiva samt var ansvaret för informationen hamnar under resans gång.  Som exempel på en offentlig byråkratisk organisation har vi valt att undersöka Landstinget i Värmland som fallstudie. Den specifika information som har undersökts handlar om organisationens företagshälsovård, Landstingshälsan, med motiveringen att det är information som vänder sig till alla verksamheter och anställda inom organisationen.  Som metod har en triangulering valts med två professionsintervjuer en postenkät och en telefonenkät. På det viset har vi nått alla led i informationsflödet i form av Landstingshälsan, informationsstaben, chefer och anställda i de yttersta leden. Intervjuerna med informationschefen samt biträdande verksamhetschef vid Landstingshälsan var väldigt intressanta att jämföra.  Det visade sig att kommunikationsflödet inom Landstinget fungerade relativt bra men med vissa hinder längs vägen. Ett hinder som upptäcktes var främst informationsstabens inställning till informationen från Landstingshälsan där av namnet på uppsatsen. Ordspråket Skomakarens barn går oftast barfota syftar på vår slutsats om att information om förebyggande vård inte prioriteras inom Landstinget i Värmland egna organisation. Kommunikationen var även påverkad av hur informationen var utformad. Informationsöverflöd var även det ett tydligt problem bland chefsleden och de anställda. Ansvarsfrågan i sig var även det ett hinder i kommunikationsflödet då det inte var helt klart var ansvaret ligger. Eftersom Landstingshälsan inte är kommunikativt utbildade kan det inte krävas att de ska ha ansvaret för att informationens utformning är duglig. Nyckelord: Informationsflöde, internkommunikation, kommunikationskanaler, kommunikationsprocessen, organisationsstruktur.

Centralisering och decentralisering syftar till samordning mellan arbetskraften hos en organisation. Diskussionen kring de två begreppen har pågått sedan forskare började skriva om organisationer. Begreppen har med tiden fåttmånga olika innebörder.Företag X är intresserad kring frågan om att ha centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion. Syftet med denna studie är att belysa faktorer i omgivningen som kan tala för centraliserad eller decentraliserad innesäljfunktion och logistikfunktion på företag X i Sverige. Avsikten med studien är också att redogöra för vilka konsekvenser en centralisering eller en decentralisering kan medföra. Studien utgår från kontingensteorin som menar att det mest effektiva sättet att organisera en organisation varierar vid olika situationer. En fallstudie har utförts hos företag X, där semistrukturerade intervjuer genomförts med sju respondenter. Data har samlats in och analyserats med hjälp av en kvalitativ strategi. Metodansatsen är deduktiv då fallstudien förklaras utifrån teoretisk fakta. Studien visar att centralisering och decentralisering är två komplexa begrepp. Det finns flera faktorer i omgivningen som påverkar företagets innesäljfunktion och logistikfunktion. Av dessa faktorer anses kunderna vara den viktigaste, då det är osäkert hur de skulle reagera vid en eventuell förändring. De flesta av faktorerna anses ostabila vilket gör miljön osäker. Vid en osäker omvärld förespråkar teorin en organisationsform som kännetecknas av delegerad makt och som präglas av frihet. Detta för att öka förmågan att anpassa sig till faktorer omvärlden. Om företag X lyckas kombinera en geografisk centralisering med delegerad maktstruktur finns det möjlighet för organisationen att möta förändringar i omvärlden.

Till följd av kommunikationsteknologins omfattande utveckling har arbetssituationen på många platser förändrats. Medarbetare i organisationer har idag nya kommunikationskanaler att ta hänsyn till, och att prioritera blir således en mer komplex aktivitet. Denna studie ämnar undersöka hur prioriteringar görs av medarbetare i olika enheter, samt hur strukturella och kulturella system påverkar medarbetarnas syn på prioriteringar och tid. För att besvara frågeställningarna bedömdes det mest lämpligt att tillämpa en kvalitativ forskningsmetod. Valet föll på att göra en fallstudie av storbanken Nordea, där vi genom semistrukturerade intervjuer samlade in information om prioriteringar och tid från två representanter från en av Nordeas operativa enheter och två representanter från exekutiva enheter. Resultaten som uppbringades ställdes i relation till befintlig teori rörande just struktur, kultur och samspelet mellan dessa inom organisationer. Studien visade att både kulturella och strukturella fenomen har betydelse när det kommer till hur medarbetare inom olika intra-organisatoriska enheter gör prioriteringar och ser på fenomenet tid.

Zugl.: Leipig, Handelshochsch., Diss., 2005