• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

"Vi är väldigt olika här men på något vis väldigt lika eller vi kanske har väldigt lika värderingar om man säger så" : En studie om värderingsstyrning och organisationskultur

Lindblom, Linnéa January 2011 (has links)
Intresset för organisationskultur har varit stort både inom den akademiska forskningen såväl som i den mer praktiskt inriktade managementlitteraturen. Flera studier har fokuserat på i vilken utsträckning organisationskultur går att styra men att studera medarbetarnas egna upplevelser av styrningsförsöken i och med värderingsstyrning tenderar emellertid att vara mindre vanligt. Syftet med uppsatsen är att undersöka fyra medarbetares egen upplevelse av värderingsstyrning samt vad de anser att en stark organisationskultur innebär för deras arbete, både i form av möjligheter samt svårigheter. Studiens empiriska material utgår från fyra kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med fyra medarbetare från ett värderingsstyrt företag med en stark företagsanda. Resultatet lyfter fram att medarbetarna upplever att företagsandan innebär de ser på varandra som en nära sammanbunden grupp, likt en familj, som delar gemensamma föreställningar och värderingar. Kulturen skapar en gemensam förståelse för hur de ska bemöta varandra samt kunder och för hur arbetet ska bedrivas. Empirin visar också att intervjupersonerna upplever att värderingsstyrningen skapar en dubbelsidig kravbild. Från företagets sida ställer den krav på vilken typ av person man ska vara som medarbetare och från de anställdas sida skapas ett krav på att organisationen lever som den lär. De fördelar som lyfts fram med en stark företagskultur är lojalitet, engagemang och trygghet samt att den underlättar samarbetet. Nackdelarna som beskrivs är att kulturen tenderade att hämma nytänkande och skapa likriktning inom organisationen. I resultaten återfanns ingen skillnad i intervjupersonernas uppfattning av organisationskulturen kopplat till ålder, kön, anställningstid eller position. En möjlig förklaring till den homogena förståelsen av företagsandan kan vara att företaget medvetet rekryterar in personer som matchar kulturen och vidare socialiserar in dem i kulturen genom introduktionskurser och lagarbete.
2

”... i offentliga organisationer pekas det åt alla håll” : En kvalitativ studie om kopplingen mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare i offentlig sektor / ”... in public organizations, it is pointed in all directions” : A qualitative study on the link between loyalty and working conditions of personnel managers and personnel officer in the public sector

Morelius, Matilda January 2015 (has links)
Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn. Studien är kvalitativ och bygger på sex intervjuer med personalchefer och personalsekreterare anställda vid kommunala förvaltningar i en medelstor svensk kommun. Eftersom det finns en skillnad i den hierarkiska ordningen har komparativ analys använts, där de två yrkesgrupperna jämförs med varandra.   Lojalitet är ett svårdefinierat begrepp. I arbetslivet kan lojalitet komma att te sig i många olika former, bland annat som handling, attityd eller mer formellt utifrån lojalitetsplikten. Även begreppet arbetsvillkor kan innehålla mycket i sin definition, men i denna studie har arbetsvillkoren avgränsats till att uppmärksamma två delar, där den ena delen är organisatorisk styrning och den andra delen psykosociala aspekter. Tidigare forskning om kopplingen mellan arbetsvillkor och lojalitet är smal, men den forskning som finns visar bland annat på att mellanchefer inom den kommunala vården visar lojalitet till politiska beslut, eller förvaltningsbeslut trots att dessa beslut kan medföra att högre krav ställs på deras arbete. Resultatet av denna studie visar på att det finns en koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor, där den organisatoriska styrningen, psykosociala aspekter och lojalitet har en påverkan på varandra. Det insamlade materialet visar att den organisatoriska styrningen påverkar personalchefernas och personalsekreterarnas arbetsvillkor såtillvida att de ges stor handlingsfrihet till att själva planera sitt arbete, samtidigt som det ställs höga krav på dem. Resultat visar även på att ju högre egenkontroll respondenterna har, desto lättare har de för att visa lojalitet till organisationen. Likaså tyder resultatet på att lojalitetsplikten är en viktig länk mellan krav och lojalitet. Det empiriska materialet visar också på att det inte finns några större skillnader i upplevelsen av lojalitet mellan personalcheferna och personalsekreterarna, men att det finns skillnader i upplevelsen av arbetsvillkor, där personalcheferna har större krav på sig att hålla sig till de ekonomiska riktlinjerna. Slutligen visar resultatet på att fem lojalitetsformer kan uppmärksammas.
3

"Nu får jag göra det jag är här för" : En fallstudie av en kompetensväxlings effekter och styrning inom Region Norrbotten / "Now I get to do what I am here for" : A case study on the effects and management of task-shifting within Region Norrbotten

Holmberg, Johanna, Lindholm, Kevin January 2017 (has links)
Syfte – Studiens syfte har varit att öka förståelsen för de effekter som kan uppstå genom en kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Syftet har också varit att undersöka vilken roll styrning har i att påverka dessa effekter. För att undersöka syftet har följande forskningsfrågor adresserats; (1) Vilken påverkan har en kompetensväxling på de professioner vilka möts av ett sådant koncept? (2) Hur kan styrmedel förstärka positiv och lindra negativ påverkan av en kompetensväxling? Metod – Multipel fallstudiedesign av en kvalitativ art med en kombinerad induktiv och deduktiv ansats. Insamling av data har skett genom semistrukturerade intervjuer med undersköterskor, sjuksköterskor och ledning inom Region Norrbotten. Den insamlade datan har analyserats med hjälp av tematisk analys.  Resultat – Resultatet visar att en kompetensväxling, när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori, påverkar professioner både arbetsmässigt såsom personligt. Fem teman kopplade till påverkan har identifierats: rädsla för övertalighet, minskad stress i arbetet, arbetsglädje, skepsis mot servicepersonalens vårdkännedom samt effektivitet. Resultatet visar även att styrmedel kan ha en betydande roll för hur denna påverkan tar sitt uttryck och att ledningen därmed har en stor roll här att spela.  Teoretiska implikationer – Studien bidrar med en djupare förståelse kring kompetensväxling när detta sker genom en fördelning och omfördelning av arbetsuppgifter till en ny yrkeskategori. Studien bidrar även med insikter gällande en sådan kompetensväxlings påverkan på yrkesverksamma vilka möts av ett sådant koncept. Ett annat teoretiskt bidrag är en belysning av en sådan organisationsförändring i kombination med styrning.  Praktiska implikationer – Vårt resultat antyder att styrmedel kan ha en betydande roll för utfallen av en kompetensväxling. Vi ser därför att vårt resultat kan fungera som ett stöd för personer inom en ledningsposition vilka står inför utmaningen att införa ett liknande koncept inom sin organisation. Vi ser också att studien kan fungera som ett beslutsunderlag för chefer och högre beslutsfattare vilka utforskar möjligheterna att hantera en hög arbetsbelastning och personalbrist. / Purpose – The purpose of this study has been to increase the understanding of the effects that can emerge through task-shifting when it occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. The purpose has also been to examine the management control systems role in affecting these effects. To investigate this purpose, following research questions have been addressed; (1) What effect does task-shifting have on the professions that face such a concept? (2) How can management control systems increase positive and alleviate negative effects of task-shifting?  Method – Multiple case study of a qualitative character with a combined inductive and deductive approach. Collection of data has occurred through semi-structured interviews with orderlies, nurses and management within Region Norrbotten. The collected data has been analyzed through thematic analysis.   Result – The result shows that task-shifting, when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation, affects professions both operationally as well as personally. Five themes linked to effects have been identified: fear of redundancy, reduced stress at work, job satisfaction, skepticism towards the service personnel’s understanding of healthcare and efficiency. The result also indicates that management control systems can have a considerable role in how this effect is manifested and that management therefore has a big part to play.  Theoretical implications – This study contributes with a deeper understanding regarding task-shifting when this occurs through an allocation and distribution of work assignments to a new occupation. This study also contributes with insights regarding such a concepts effect on professionals that face such a concept. Another theoretical contribution is the illumination of such an organizational change in combination with management control systems.  Practical implications – Our result indicates that management control systems can have a significant role in the outcomes of task-shifting. Therefore our result can function as support for individuals within a management position who face the challenge of implementing a similar concept within their organization. Furthermore we also see the study’s potential of being a basis for managers and higher-ups decision making who are exploring different opportunities of managing a high workload and staff shortages.
4

Mellan organisation och barnfamilj : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevda handlingsutrymme i det vräkningsförebyggande arbetet. / Between organization and children’s family : A qualitative study of social secretaries’ perceived

Hermelin Fjordmark, Anna, Borg, Alina January 2022 (has links)
Studien har undersökt hur socialsekreteraren upplever sitt handlingsutrymme i det vräkningsförebyggande arbetet med barnfamiljer. Studien belyser faktorer som både begränsar och möjliggör handlingsutrymmet för socialsekreteraren i arbetet med barnfamiljerna samt hur detta i sig påverkar barnfamiljerna. Syftet med studien är att öka kunskapen om socialsekreterares upplevelser av sitt handlingsutrymme kopplat till det vräkningsförebyggande arbetet när det kommer till barnfamiljer. För att göra detta har vi utgått från en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där vi mött socialsekreterare som arbetar vräkningsförebyggande med barnfamiljer inom Socialtjänsten på enheten för ekonomiskt bistånd. Vårt empiriska material består av sju stycken intervjuer med socialsekreterare som arbetar inom olika stadsdelsförvaltningar i Stockholm stad. Vi har utgått från Michael Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater i analyserandet av den empiriska data, en teori som berör det handlingsutrymme som gräsrotsbyråkrater besitter i sin position mellan organisation och klient. Studiens resultat visar att socialsekreteraren upplever ett splittrat handlingsutrymme i deras vräkningsförebyggande arbete med barnfamiljer som innebär en balansgång mellan känslan av ett stort handlingsutrymme och påverkan, samtidigt som det är starkt bundet till organisation och chef samt yttre och inre faktorer i organisationen. Här lyfts att arbetserfarenhet är starkt kopplat till upplevelsen av ett större handlingsutrymme och därmed möjlighet till påverkan för barnfamiljerna. Studien belyser även frågor från socialsekreteraren om handlingsutrymmets eventuella personbundenhet samt svårigheter i att navigera huruvida handlingsutrymmet ska användas gentemot barnfamiljen eller gentemot Socialtjänsten. / The aim of this study is to examine how social workers understand and experience their discretion in the daily work with eviction prevention when it comes to children’s families. The study was conducted through qualitative semi-structured interviews with social secretaries. Our empirical data is based on seven interviews with social secretaries from different district administrations in Stockholm stad. Drawing on Michael Lipsky’s theory on street level bureaucracy, we have analysed their reflections and examined how social workers view their position and level of discretion. Lipsky’s theory is based on the role that street level bureaucrats possesses and how the position of being in between the organization and the clients affect their daily work. The outcome of the study shows experiences of a partly fragmented discretion in daily work with eviction prevention for families with children. The experienced discretion is dual: there is both a feeling of a rather big discretion with the possibility to affect, but also a strong experience of discretion being bound to organization and their closest boss, including inner and outer factors. Among other things, work experience was highlighted as a direct connection to the experience of a bigger discretion and a possibility to effect. The study also highlights a question raised by the social secretaries concerning what direction their discretion should be used in, pointing to the different loyalties concerning if discretion is used with either the families or the organization itself in mind.

Page generated in 0.1109 seconds