Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken betydelse en skolas geografiska plats har för genomförandet av utomhuspedagogik i NO samt hur den utformas på de olika platserna. De pedagoger som intervjuats arbetar på skolor i stad och på landsbygd och undervisar i årskurserna F-6. Vilka ämnesområden inom NO som möjliggörs i de olika miljöerna kommer även att undersökas. För att besvara arbetets forskningsfrågor intervjuades sex pedagogersom arbetar i land och stad. Det teoretiska perspektivet som ligger till grund för synen på utomhuspedagogik som metod för NO-undervisning är David Allan Kolbs teori kring upplevelsebaserat lärande. Resultatet visar att utomhuspedagogik i NO påverkas av skolans geografiska plats men att faktorer som elevgruppens behov och tidigare erfarenheter samt resurser i vissa fall tycks vara av större betydelse. Resultatet visar även att det inte finns några större skillnader i vilka NO-områden som möjliggörs beroende på om pedagogen arbetar i stad eller land. Det innebär således att pedagoger, trots skolans geografiska plats, kan erbjuda eleverna NO-utomhuspedagogik.

No description available.

The denim production has an environmental impact, in order to achieve the UN’s sustainability goal until year 2030, a lot has to change. During its early stages, denim production is highly water intensive and large amounts of pesticides are also used. Those two combined affects the biodiversity locally as well as the health of the farmers badly. Other treatments such as sandblasting puts different chemical into the garment, due to lack of regulations and safety equipment the textile workers health is at stake. With a circular economy in mind, there are however certain options to reuse the denim products, both in the sense of recycling and re-selling in second hand. Society as a whole such as manufacturers and individuals have a responsibility to help achieve the twelfth goal and its targets goals. This could perhaps be achieved by regulations, a change in demand, increase of recycling and more information to the consumers about the production of denim and how to decrease its consequences. / Denimproduktionen har en stor miljöpåverkan, och för att uppnå FN:s globala mål för hållbar utveckling år 2030 måste en del förändras. Redan i de tidiga stadierna av denimproduktionen används enorma mängder vatten och bekämpningsmedel. Vilket i sin tur har sin negativa påverkan på den lokala biodiversiteten samt böndernas hälsa. Andra behandlingar såsom sandblästring tillför flera kemikalier till tyget, till följd av detta påverkas även textilarbetarnas hälsa. Med ett cirkulärt ekonomiskt flöde finns det flera möjligheter att återvinna och återanvända denim. Samhället i det hela, näringslivet till enskilda individer har ett ansvar att uppnå det tolfte globala målet samt dess delmål. Detta kan möjligtvis uppnås genom riktlinjer, förändring i efterfrågan, ökad information för konsumenter om denim och dess miljöpåverkan, kunskaper som kan leda till en minskning av denimproduktionens konsekvenser.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap kring innehållsmässiga likheter och skillnader mellan läroböcker i biologi för årskurs 4-6 med fokus på hållbar utveckling.  Studien är en läromedelsanalys där fem tryckta läroböcker för undervisning i biologiämnet har studerats. De böcker som valts ut för detta är i två fall stadieböcker vilket innebär att en och samma bok används under hela årskurs 4-6. Och i tre fall så har en serie av tre läroböcker inom biologiämnet använts på grund av att det var svårt att hitta ytterligare en stadiebok. I detta fall har sidorna som berör biologi i de tre respektive böckerna (en för årskurs 4, en för årskurs 5 och en för årskurs 6) inom serien räknats samman för att enklare kunna jämföras med de övriga böckerna.  Hållbar utveckling innebär en utveckling i samhället, ur flera perspektiv, som tillgodoser människans behov utan att förstöra för kommande generationer. I strävandet mot en sådan utveckling har lärande för hållbar utveckling blivit en viktig faktor och inkluderas i flera ämnen, bland andra biologi. Forskningsfrågorna som är aktuella för denna studie berör förekomsten av eventuella skillnader i hur mycket utrymme hållbar utveckling har fått i de olika läroböckerna i biologi. De berör också vilka innehållsmässiga skillnader och likheter inom området hållbar utveckling som kan anses finnas mellan läroböckerna.  Resultatet av studien visar att hållbar utveckling är ett område som får ett relativt litet utrymme i samtliga av de analyserade läroböckerna och att skillnaderna är minimala i detta avseende. Resultatet visar vidare att de stycken som bedömts handla om hållbar utveckling i störst utsträckning berör en ekologisk dimension av begreppet och mer specifikt är det temat djur och natur som förekommer oftast. Den ekonomiska dimensionen och den sociala dimensionen av hållbar utveckling har fått ett litet utrymme i läroböckerna och även i detta avseende är skillnaderna mellan böckerna inte särskilt stora.

Den här studiens syfte är att ta reda på vilka syften och mål kemilärare på mellanstadiet har med laborationer samt vilka förutsättningar mellanstadielärarna anser sig ha att genomföra laborationer i kemiundervisningen. Studien baseras på tidigare forskningkring det beskrivna området här ovan. Tidigare forskning har dock varit begränsad till att mestadels fokusera på högstadie- och gymnasielärares undervisning och därför anses den här studien viktig att genomföra eftersom den utgår från mellanstadielärares perspektiv. Metoderna som användes för att samla in data var en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer med mellanstadielärare. När jag undersökte vilka förutsättningar mellanstadielärare har att genomföra laborationer i kemiundervisningen utgick jag från en ramfaktorteoretisk ansats. Resultatet visar att lärares syfte och mål är utveckling av den kognitiva, psykomotoriska och affektiva domänen. Dessutom visar resultatet att det finns ett flertal faktorer som påverkar lärare i arbetet med laborationer, om än i olika grad. Slutsatsen i denna studie är att den mest centrala syftes- och målbeskrivningen mellanstadielärare har med laborationsundervisning är att ge elever en djupare förståelse för ämnesinnehållet och att förutsättningarna för att kunna genomföra laborationer i undervisningen varierar främst beroende på klasstorlek, schemaläggning och bedömning.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om ämnet biologi i grundsärskolans verksamhet med inriktning träningsområde. Sex lärare som är yrkesverksamma i grundsärskolan med inriktning träningsskola, intervjuades från sex olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om biologi i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde aktiviteter till undervisningen, hur en lektion utomhus och inomhus ser ut, hur de upplevde att eleverna tog till sig lektionsinnehållet, hur de individanpassar undervisningen för elever med funktionsvariation samt på vilket sätt de stöttar eleverna att nå kunskapskraven i ämnet. I resultatdelen visas att lärarna anser att biologi är en viktig del i verksamheten för elevernas verklighetsuppfattning. Alla sex lärare tryckte på att det är högst individuellt i grundsärskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för aktiviteter och undervisningsinnehåll och att en stor utmaning är att kunna individanpassa.

Sammanfattning:  Idag visar studier att dagens barn och ungdomar rör på sig alldeles för lite vilket bidrar till negativa hälsoeffekter. Detta examensarbete inriktar sig på fysisk aktivitet och hälsa inom skolan, årskurs 1-3.  Syftet med studien är att undersöka elevernas åsikt kring fysisk aktivitet i samband med skolundervisningen och hur fysiska lekar samt aktiviteter bör utformas enligt deras åsikt.  Studiens urvalsgrupp består av 20 elever som går i årskurs tre. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats i form av semistrukturerade intervjuer.  Resultatet visar att eleverna har positiva åsikter och kunskaper om fysisk aktivitet och hälsa. Eleverna lyfter att de vill att de fysiska aktiviteterna ska genomföras tillsammans i klassrummet och aktiviteterna ska exempelvis innehålla dans, musik, Just Dance och Veckans pulshöjare.  Eleverna förklarar att en av deras motivationsfaktorer för att utföra de fysiska aktiviteterna är att de får bättre koncetration vilket leder till bättre skolprestation. En rimlig slutsats utefter min undersökning är att eleverna förstår att motivation, lärande och fysisk aktivitet samverkar.  Ett hinder för fysiska aktivteter som eleverna uttrycker är att det finns för lite platsutrymme i klassrummet för att utföra de fysiska aktiviteterna. Detta anser jag är ett relevant område att undersöka vidare om i fortsatta studier.

Urbana parker i städerna beskrivs som värdefull för folkhälsan då grönstruktur bidrar till positiva egenskaper som fysiska och psykiska återhämtning. I parker kan invånarna komma från vardagens stress och krav. Att invånarna i städer har tillgång till parker är en nödvändig resurs för folkhälsan både nu och i framtiden. Syftet med det här examensarbetet är att undersöka i vilken utsträckning stadsparkerna, Boulognerskogen och Valls hage bidrar till psykologisk återhämtning för invånarna i Gävle kommun. För att genomföra den här studien har författarna använt sig att två kvantitativa metoder: enkätundersökning tillsammans med en observationsstudie. Resultat har visat att parkerna inte används i större utsträckning för psykologisk återhämtning utan mer åt fysiska aktiviteter och sociala interaktioner. Majoriteten av respondenterna var eniga att de föredrar skog utanför stadskärnan för att återhämta sig psykologiskt snarare än de två parkerna som undersökts. En anledning till det är att respondenterna söker efter tystnad för att komma bort från buller. Resultatet påvisar att buller är den faktorn i vardagslivet som påverkar invånare negativt i vardagen, och gör att de behöver psykologisk återhämtning, det gäller både för dem som är bosatta i centrum och de som är bosatta utanför.  Fler faktorer i parkerna har visat sig i resultatdelen att de har en betydelse för den psykologiska återhämtningen. Vilket är: skog, träd, vatten och blommor. I och med att respondenterna i Gävle föredrar skog för återhämtning behövs tillgänglighet till dessa skogsområdet förbättras. En förbättrad infrastruktur med tillgängliga cykelvägar, elljusspår och kontinuerlig bussförbindelse till skogsområdena ökar möjligheter till återhämtning. Det behövs även genomföras förbättringar i parkerna i form av att skapa mer plats till avskildhet, mer buskar som kan användas för att dämpa buller och skapa tystnad, det i sin tur höjer parkernas attraktivitet för att lockar ditt flera besökaren. Slutsatsen i studien visar att invånarna i Gävle har ett behov av psykologisk återhämtning men att Boulognerskogen och Valls hage inte kan erbjuda detta i en större utsträckning.

Undervisningen i teknik är främst praktisk och forskning kring elevers lärande i teknik har under en längre tid saknats. Det finns idag mer relevant forskning kring elevers lärande i teknik, men är trots detta ännu ett forskningsområde som fortfarande är under utveckling. Tidigare forskning har dock visat att elever har svårt att se nyttan med teknikundervisning samt att teknikämnets syfte, centrala innehåll och kunskapskrav inte alltid uppfylls i och med att undervisningen främst fokuseras till praktiska delar. Detta leder till att det saknas en konkret, teoretisk anknytning till det praktiska arbetet vilket elever har uttryckt sig negativt kring. I denna fallstudie genomfördes först två observationer vid uppstarten av ett praktiskt projektarbete i en årskurs 6. Därefter intervjuades 10 elever ur denna årskurs där de fick uttrycka sig kring sitt lärande vid praktisk teknikundervisning. Det har också gjorts en jämförelse med elevernas uttryckta lärande i förhållande till kursplanen i teknik. Studiens resultat visar att några av eleverna uppfattar teknik som en del av de naturvetenskapliga ämnena och att teknik således är, enligt dessa elever, ett praktiskt naturvetenskapligt ämne. Majoriteten av eleverna uttrycker att de lär sig bäst när de får arbeta praktiskt och att teknik uppfattas som ett roligt ämne då det är en paus från ordinarie undervisning vid skolbänken. Elevernas uttryckta lärande stämmer till viss del överens med de mål som finns i kursplanen för teknik, även om eleverna uttrycker sig med andra ord och begrepp än vad som är beskrivet i läroplanen och kursplanen för teknik.

Syftet med studien är att undersöka passande undervisningsstrategier till variationsteoretisk lärandemetod. Strategierna baseras på behavioristisk och socialkonstruktivistisk teori och undersöker möjligheterna för lärande inom biologiämnet. Inom socialkonstruktivistisk teori är det sociala samspelet grunden för lärande, medan lärandeinom behaviorismen innebär att utveckla önskvärt beteende genom betingning. Elever delas upp i två grupper enligt en experimentell design och får delta i undervisning konstruerad i enlearning study. Lektionerna har samma lärandemål men med olika undervisningsstrategier för att jämföra kunskapsinhämtningen samt elevers perspektiv. Resultatet visar att elever som deltagit i undervisning baserad på en socialkonstruktivistisk lärandeteori når högre kunskapsnivåer och anser att undervisningen varit roligare/mer intressant än elever i den behavioristiska gruppen. Det visar att undervisning med variationsteoretisk lärandemetod påverkas av vilka undervisningsstrategier som används.