Här i norra Sverige framträder årstiderna tydligt, vilket medför årstidsväxlingar i naturen som vi till vardags kan följa med blotta ögat. I skolans läroplan skrivs årstidsväxlingar fram som ett centralt innehåll, inom ämnet biologi för årskurserna 1 –3. Det framkommer dock inte hur läraren ska planera ämnesinnehållet och inte heller hur läraren ska strukturera undervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare tolkar, planerar och undervisar ämnesinnehållet årstidsväxlingar och om läraren använder naturen som en lärresurs. För att undersöka detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fem lärare, som alla är lågstadielärare och undervisar i ämnet biologi för årskurserna 1 – 3. Resultatet visar likheter i lärarnas tolkningar. Trots likheterna beskriver lärarna till viss del olika ämnesinnehåll, när de redogör vad som ingår i biologiundervisningen som behandlar årstidsväxlingar. Vidare visar resultatet att lärarna föredrar att undervisa om årstidsväxlingar utomhus, dock menar lärarna att de påverkas av yttre faktorer som i vissa fall avgör om läraren bedriver utomhusundervisning eller ej. Även huruvida läraren använder naturen som lärresurs eller ej varierar mellan lärarna, det som framkommer är att vissa lärare använder naturen mer än andra i sin undervisning. En central slutsats som kan göras utifrån resultatet, är att kursplanen för biologi till viss del styr läraren i sin planering om vilket ämnesinnehåll som ska behandlas. Dock är läroplanen tolkningsbar, vilket innebär att undervisning som syftar till samma centrala innehåll, kan behandla olika naturfenomen och olika djur, på olika sätt. Detta kan medföra att elever utvecklar olika kunskaper beroende på hur läraren tolkar och implementerar naturen vid undervisning av ämnet biologi.

Teknikämnet lever ännu kvar i gamla traditioner, där ämnet fortfarande av vissa betraktas som en del av de naturorienterande (NO) ämnena. Trots att det har varit ett eget ämne i 25 år kan det finnas anledning att anta att det ännu inte fått det utrymme det ska få i skolan, vare sig i schemat eller i undervisningen. Att undersöka det utrymme lärare ger ämnet, lärares känslor kring teknikämnet och om hur det uppfattas av lärare och annan personal är syftet med undersökningen. Undersökningen har utförts genom en internetbaserad enkät. Resultatet visar att ämnet till stor del ännu uppfattas som en del av NO eller övriga ämnen. Därtill visar resultatet att lärarnas känslor till ämnet varierar och att många anser att ämnet är viktigt i skolundervisningen. Vidare visar resultatet att tidsupplägget i undervisningen skiljer sig åt mellan olika lärare, samt användningen av material och läromedel skiljs åt mellan olika lärare.

Syftet med vår studie är att bidra med mer kunskap om lärares syn på hur undervisningen kan bedrivas för att skapa och bevara elevers intresse för NO-ämnena på låg- och mellanstadiet. Våra forskningsfrågor är: Hur uttrycker lärarna att de undervisar för att skapa och bevara intresse för NO-ämnena hos eleverna? och Vad finns det för hinder för att genomföra intresseväckande NO-undervisning? För att undersöka och besvara vårt syfte och våra forskningsfrågor har vi använt oss av en kvalitativ metod och genomfört semistrukturerade intervjuer med tio lärare, varav sex lärare på lågstadiet och fyra lärare på mellanstadiet. Lärarna som valdes ut är behöriga NO-lärare som brinner för NO-ämnena. Valet gjordes utifrån att vi ville se de goda exemplen och för att våra forskningsfrågor skulle besvaras på bästa sätt. Vår studie belyser olika faktorer som dels väcker elevernas intresse för NO, dels hindrar ett intresseväckande arbetssätt. Det huvudsakliga resultatet i vår studie är att lärarna uttrycker att det är viktigt att variera undervisningsmetoderna för att skapa och bevara elevernas intresse. De menar också att lärare bör använda undervisningsmetoder där praktiska, undersökande inslag är framträdande. Genom att arbeta på detta sätt skapas ett lustfyllt lärande som väcker och bevarar intresset hos eleven. Resultatet visar också att det finns faktorer i undervisningen som utgör hinder för att undervisa på ett sätt som främjar elevernas intresse för NO. Även om vissa hinder, såsom personal- och materialbrist, endast kan förebyggas av skolledningen, finns det andra hinder, såsom tidsbrist, som kan överbryggas genom hur undervisningen planeras och utförs.

Den ökade användningen av plast i samhället har lett till att plast återfinns i naturen. Mikroplaster är plastfragment av storleken 1 µm till 5 mm. Mikroplaster förekommer i haven och kommer från både land- och havsbaserade källor. Nedbrytning av plast i naturen kan ta århundraden till årtusenden och plaster innehåller ofta tillsatskemikalier, vilka kan ha toxiska effekter hos organismer vid intag.  Svenska Miljöinstitutet (IVL) gjorde en kartläggning av källor till och spridning av mikroplaster i Sverige. I denna kartläggning bedömdes konstgräsplaner vara näst största källan till mikroplastspridning i Sverige. Slitage av vägar och däck bedömdes vara största källan. Tredje generationens konstgräsplan fylls med ifyllnadsmaterial som exempelvis kan vara granulat. Granulat är plast eller gummi och är mindre än 5 mm, vilket gör att det klassas som mikroplast.  Mikroplaster sprids från konstgräsplaner av olika anledningar, men hur mycket som avlägsnas via snöröjning är i dagsläget, år 2020, oklart. Syftet med denna studie var att undersöka mikroplastförluster från en konstgräsplan via snöröjning. Med förluster avses i detta projekt granulat som överförs från konstgräsplanen till planens uppsamlingsplats för undanröjd snö. Spridning från idrottsplatsen, med konstgräsplanen och uppsamlingsplatsen, till omgivningen undersöktes inte. Konstgräsplanen Brantbrinks IP som ligger i Botkyrka kommun undersöktes. Brantbrink är en tredje generationens konstgräsplan och är fylld med R-EPDM-granulat, vilket är en typ av gummigranulat. För att kvantifiera mängden mikroplaster som avlägsnas från konstgräsplanen via snöröjning utfördes tre olika mätmetoder, varav en var den huvudsakliga mätningen, den så kallade totalmätningen, och de andra två användes för att verifiera totalmätningen.  Dessutom undersöktes möjliga hanteringsmetoder för granulatet som ligger kvar efter att högarna med undanröjd snö smält. Fyra olika hanteringsmetoder togs fram och en kostnad-nyttoanalys gjordes för var och en av dem, där kostnaden för respektive alternativ ställdes mot vilken livslängd konstgräsplanen tros få av de olika alternativen.  När Brantbrink snöröjdes lades den undanröjda snön i högar på en uppsamlingsplats i anslutning till planen. När dessa snöhögar smält låg granulatet som följt med den undanröjda snön kvar. Metoden för totalmätningen var att fylla hinkar med detta granulat och väga det för att erhålla totala massan granulat som spridits från Brantbrinks IP via snöröjning denna säsong.  Mätningen visade att det denna säsong transporterades ca 257 kg granulat från Brantbrinks IP till uppsamlingsplatsen via snöröjning. Den mest kostnadseffektiva hanteringsmetoden för granulat som avlägsnats via snöröjning är, utifrån kostnad-nyttoanalysen som i gjordes, att kommunens driftspersonal återför granulatet till konstgräsplanen för vidare användning.  Slutsatser som kan dras utifrån projektet är att totalmätningen var den mest tillförlitliga mätmetoden, medan övriga mätmetoder inte var exakta nog. En betydande mängd granulat transporteras bort via snöröjning och höjden på granulatet i en tredje generationens konstgräsplan minskar troligen i stor utsträckning till följd av att granulatet kompakteras. Att återföra granulat utan rengöring, vilket var den mest kostnadseffektiva metoden, är inte alltid möjligt då granulatet kan vara för smutsigt och därför behöver tvättas innan återföring. För framtida studier kan mätmetoderna för att bestämma mängden granulat som avlägsnas från konstgräsplaner utvecklas. även miljöaspekten kan i framtida studier vägas in i kostnad-nyttoanalysen vilket kan påverka beslutfattande om hanteringsmetoder för spritt granulat. Dessutom kan mängden mikroplaster som sprids till omgivningen till följd av snöröjning undersökas.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om lärares uppfattningar av begreppen hälsa och livsstil för att skapa förståelse för hur lärare ser på yrkesrollens hälsouppdrag. Inom studien hölls sju intervjuer med yrkesaktiva grundlärare. Intervjuresultatet visade att lärare relaterar hälsa till att må bra och livsstil till att välja. Begreppen relaterades till varierande fokusaspekter av psykosocial- och fysiskkaraktär. I lärares undervisning berörs begreppen i olika omfattning genom vardagssamtal, ämnesundervisning, hälsofrämjande aktiviteter samt via lärarrollen i elevnära kontexter. Enligt resultatet arbetar lärare kontinuerligt med hälsouppdraget utifrån aspekterna kost, motion och relationer vilka är tre av läroplanens fem hälsopåverkande livsstilsfaktorer. Undervisningen tenderar därmed att skapa en begränsad hälsolitteracitet hos eleverna som är  påverkad av lärares subjektiva förståelse av hälsouppdraget. Studiens resultat kan användas som utgångspunkt i lärares planering av hälsofrämjande undervisning för att skapa en bred hälsolitteracitet samt i skolutvecklingsfrågor som avser att medverka till att minska samhällets påverkbara hälsoklyftor.

The advanced technology has influenced every industry including the automotive sector, communication industry, maritime, and electronic sector. Through a qualitative research method this study aims to explore the possibility of employing unmanned and automated sea vessels in sea trade along with its major benefits and challenges to get a clearer view of where and when unmanned and automated sea vessels is going to change the future of the maritime sector. It also includes the willingness of ship owners and cargo operators to adopt the new technology. The findings indicate the existence of autonomous ships in the coming 10-years but legislation needs to be adopted for making the autonomous shipping possible for international trade. The conclusion being that autonomous ships are the future of the shipping or maritime industry. Cost-effectiveness is the potential benefit while legislation has been considered a major challenge. / Avancerad teknologi har påverkat varenda industi inkluderat bilindustrin, kommunikation, sjöfartsindustrin och den elektroniska sektorn. Genom en kvalitativ undersökningsmetodförsöker den här studien utforska möjligheten av användningen av obemannadeochautonoma fartyg inom handelsflottan tillsammans med dess största fördelar ochutmaningar för att få en bättre bild av var och när autonoma fartyg kommer att bliframtiden för den maritima sektorn. Den inkluderar även villigheten från redareochlastägare att ta till sig den nya teknologin. Resultaten visar på en trolighet att nybyggeninom en 10 års period kommer vara planerade men lagstiftningen måste ändras för attgöra autonoma båtar möjlig för internationell handel. Slutsatsen är att autonomafartygär framtiden för sjöfarten och den maritima industrin där kostnadseffektivitetenär denstörsta fördelen och lagstiftning anses vara den största utmaningen

No description available.

Syftet med arbetet var att studera hur utomhusundervisningen kan bidra till att underlätta övergången mellan förskolan och skolan genom att undersöka hur platsens betydelse tillämpas av pedagoger i undervisningen, samt hur barn/elevers lärande formas av platsens betydelse. Motivet för arbetet har varit en förhoppning om att kunna bidra till att lyfta utomhusmiljöns status som pedagogiskt verktyg. Studien har genomförts med en kvalitativ inriktning i form av semistrukturerade intervjuer. I resultatet beskrivs utomhusundervisningens möjligheter av pedagoger genom vad den bidrar med till barnen i övergången från förskolan till grundskolan. Samtliga pedagoger beskriver utomhusundervisningen som en tydlig hjälp till en positiv inverkan på barnens sinnen. Viktiga slutsatser i studien är pedagogers engagemang och samarbete, för att en utomhusundervisning ska underlätta för barnen i övergången till skolan. Utomhusundervisningens möjligheter leder till att barnens olikheter och förutsättningar tillvaratas, där utomhusvistelsen är en trygghet som barnen kan få med sig från förskolan till grundskolan.

Undersökningen har som syfte att hitta metoder för att introducera skogen inne i klassrummet för elever med ingen eller liten skogsvana, vilket i sin tur ska leda till en känsla av ökad trygghet och samhörighet med skogen när eleverna väl går dit. Det är en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och observationer av elever i åk 1. Resultaten av undersökningen visar att det finns aktiviteter där skogens olika beståndsdelar kan introduceras inne i klassrummet på ett tryggt sätt för eleverna. Däremot leder det inte till en ökad känsla av trygghet för eleverna när de väl är i skogen. Elever som är ovana vid skog behöver få tid att vistas där kontinuerligt för att komma förbi de rädslor som kan finnas inför skogen. Aktiviteter inne i klassrummet kan hjälpa till på vägen dit, men kan inte ersätta skogsvistelsen.

Denna studie undersöker lärares uppfattningar om teknikämnet och teknikundervisning i lågstadiet. I denna undersökning har jag också undersökt vad lärares tolkning av läroplanen samt hur ser ut teknikämnets förutsättningar, läromedel både teoretiskt och praktiskt i deras arbetsplats. Min teoretiska utgångspunkt har varit det sociokulturella perspektiv och pragmatiska perspektivet. Studien bygger på en kvalitativ undersökning (kvalitativ metod) i form av observation och semistrukturerade intervjuer. Resultatet i denna undersökning visar att lärarens ämneskompetens, lärarutbildning och lärarens erfarenhet i ämnet avgör att de ska känna sig trygg att undervisa i teknikämnet. Därtill läromedel och andra förutsättningar för planering och undervisningen har visat sig vara viktigt för teknikämnet.