Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare. Mina erfarenheter från dessa lektioner tillsammans med litteraturstudier inom ämnet ligger som bakgrund till undersökningen. De resultat jag kommit fram till är att det är absolut möjligt att bedriva slöjdundervisning utomhus och att det dessutom kan vara positivt för elevernas lärande. Som lärare upplever jag att det är positivt att vistas ute med mina elever när vädret är bra och det ger variation till min vardag. Det ger mig också möjligheter att se mina elever i en annan miljö och en annan kontext. Eleverna beskriver att ”ha slöjd ute” på ett liknande sätt och menar att det är positivt att ibland göra något annat. Lektionerna har också inneburit samarbetsövningar och att eleverna kunnat se ett större sammanhang från idé till färdig produkt. De negativa sidorna med att undervisa utomhus är att det finns fler störningsmoment eftersom yttre begränsningar inte existerar på samma sätt som i klassrummet. Det blir svårare att samla och se alla individer i gruppen, vilket även gör att bedömning av deras insats försvåras. Att genomföra lektioner utomhus kräver i alla fall i ett inledande skede mer förberedelser av mig som lärare. Sker detta kontinuerligt är det möjligt att både elever och lärare utvecklar en slags rutin på att lära sig ute. Att vistas utomhus i naturen är stimulerande och roligt, med de rätta formerna och kunskaper om att lära ute finns det dessutom flera fördelar för elevernas lärande.

Litteraturstudien tar sin utgångspunkt i användandet av lärandemiljöer utanför klassrummet. Två begrepp bearbetas: ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´. Denna litteraturstudie avser att jämföra fyra centrala studier inom de båda ovan nämnda begreppen för att sammanställa och analysera vad de behandlar. Likheter och skillnader i användningen av de båda begreppen lyfts fram. Förutom detta komparativa syfte är syftet också att redogöra för huruvida skolor kan använda dessa båda perspektiv i den naturvetenskapliga undervisningen i grundskolans senare årskurser.   I den första delen av analysen som behandlar studiens komparativa syfte framgår att det främst är likheter mellan de båda begreppen som återfinns, som exempelvis att de berör både de kognitiva och affektiva dimensionerna samt vikten av att ta tillvara på elevers erfarenheter. De båda begreppens innebörder är breda och innefattas bland annat av att förlägga undervisning utanför klassrummet men också att ta in omgivningen i klassrummet. I den andra delen av analysen som behandlar tillämpningar av de båda perspektiven framkommer att ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ med fördel kan användas i grundskolans senare årskurser då användandet bland annat visat sig ge positiva effekter på elevers motivation och intresse samt att naturvetenskapen blir mer autentisk för eleverna.  Flera av studierna använder sig av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ för att belysa miljö- och hållbarhetsfrågor.   Fem kategorier som berörs av ´outdoor education´ och ´out-of-school learning´ urskiljs i denna uppsats: elevers lärande, hälsoaspekter, arbetssätt, elevers roller och elevers erfarenheter.

The purpose of this study was to explore, through the use of a case study, the impact of an eight-week residential learning program upon self-concept, learning and understanding of community amongst adolescent participants. The study utilized multiple methods of data collection including interviews, focus groups, observation, the Learning Process Questionnaire and the Self-Description Questionnaire II in order to address the research question. / Master of Education (Research)

Thesis (M. Ed.(Assessment and quality assurance in education and training))-University of Pretoria, 2007. / Includes bibliographical references. Available on the Internet via the World Wide Web.

Thesis (M.A.)--University of Toronto, 2004. / Adviser: Barrie Bennett.

Thesis (M.Ed.)(Hons)--University of Western Sydney, Nepean, 1995. / Includes bibliography.

Thesis (M.S.)--University of Wisconsin -- La Crosse, 1996. / Includes bibliographical references.

Thesis (M.Arch)--Unitec New Zealand, 2009. / Statement of responsibility from cover. Landscape format. Includes bibliographical references (leaves 86-87).

This study explores children's valuations of their experiences at an environmental education field centre in the Eastern Cape, South Africa. Patterns and tendencies in these valuations are described and discussed in relation to theoretical issues, the results of studies in other contexts and contextual factors which may have influenced valuations. The primary aim is to inform programme development at the field centre studied, but findings could also be useful for field centres in general and could contribute to the debate about environmental education at field centres. The open-ended worksheet, a regular programme activity, used as a data source is discussed and recommendations made regarding its potential use in evaluation and research. Examples are described to illustrate ways in which some preliminary findings of the study had been implemented at the field centre. The need for further research at the field centre is stressed.

São crescentes os números de iniciativas focadas na promoção da inclusão social por meio de atividades esportivas e educacionais, bem como de propostas direcionadas para a manutenção e melhoria da qualidade do meio ambiente. No Brasil o Programa Segundo Tempo é uma das iniciativas esportivas educacionais de maior expressividade, devido à abrangência e a aspectos organizacionais. O Programa Segundo Tempo, que tem servido de referência para demais iniciativas esportivas educacionais, possui aspectos que podem ser mais bem compreendidos, aprimorados e desenvolvidos, como é o caso das intervenções pedagógicas de Educação Ambiental. Este estudo objetiva identificar e descrever as intervenções pedagógicas de Educação Ambiental realizadas no Programa Segundo Tempo. Para tanto, foi realizada uma pesquisa descritiva de método misto. Na primeira etapa do estudo foram entrevistados 17 professores com expertise nas áreas da Educação Ambiental e de iniciativas esportivas educacionais. Na segunda etapa do estudo, 165 colaboradores, que atuam em núcleos do Programa Segundo Tempo, responderam a um questionário eletrônico. Nos 113 núcleos do Programa Segundo Tempo em que são realizadas intervenções pedagógicas de Educação Ambiental foram investigadas as principais características dessas atividades educacionais, conforme segue: os temas mais presentes foram saúde, qualidade de vida, preservação e conservação ambiental; os objetivos mais encontrados foram o desenvolvimento de comportamento e atitudes ambientais e a promoção da saúde e da qualidade de vida; as propostas de Educação Ambiental mais encontradas foram as realizadas em conjunto com esportes e para a melhoria e manutenção da qualidade dos ambientes empregados pelos núcleos; os aspectos metodológicos que tiveram maior presença foram o contato com a natureza, a presença de desafios, o caráter teóricoprático, o uso de ambientes nos núcleos e nas escolas, além da utilização do futebol, do atletismo, do futsal e do trekking nas atividades educacionais; os instrumentos avaliativos mais empregados foram as observações e os debates; e os professores responsáveis, em sua maioria, da área da Educação Física, integrantes das equipes que atuam nos núcleos do Programa Segundo Tempo e sem qualificação específica em Educação Ambiental. De maneira complementar, as principais características das intervenções pedagógicas de Educação Ambiental realizadas no Programa Segundo Tempo foram discutidas em torno das iniciativas de sucesso e estratificadas por modalidades esportivas. / The number of initiatives focused on promoting social inclusion through sports and educational activities are increasing, as well as proposals aimed to maintaining and improving the quality of the environment. In Brazil the Programa Segundo Tempo is an initiative focused in educational sports with greater expressiveness, due to the scope and organizational aspects. The Programa Segundo Tempo, which has served as a reference for other initiatives focused in educational sports, has aspects that can be better understood, improved and developed, such as the pedagogical interventions of Environmental Education. This study aims to identify and describe the pedagogical interventions of Environmental Education carried out in the Programa Segundo Tempo. Therefore, a descriptive research of mixed method was performed. In the first stage 17 teachers with expertise in the areas of Environmental Education and projects of educational sports were interviewed. In the second stage 165 staffs of the Programa Segundo Tempo answered an electronic questionnaire. In 113 sites of Programa Segundo Tempo that are held pedagogical interventions of Environmental Education the main characteristics of these educational activities were investigated, as follows: The most found themes were health, quality of life, the preservation and conservation of environment; the most frequent objectives were the development of environmental behavior and attitudes and the promotion of health and the quality of life; the most frequent approaches of Environmental Education where the proposals carried out with sports and to improve and maintain the quality of the environments used by the Programa Segundo Tempo Sites; the methodological aspects that have greater presence were the contact with the nature, challenges, theoretical and practical approaches, using environments of the Programa Segundo Tempo sites and of the schools, besides the use of football, athletics, futsal and trekking in educational activities; the most used evaluation tools were the observations and discussions; and teachers, mostly from the area of Physical Education, members of the staff working in sites of Programa Segundo tempo and without specific qualification in Environmental Education. In a complementary way, the main characteristics of pedagogical interventions of Environmental Education held in the Programa Segundo Tempo were discussed around the successful initiatives and stratified by sports.