Spelling suggestions: "subject:"outdoor education"" "subject:"utdoor education""
91 |
Situationist outdoor education in the country of lost childrenBrookes, Andrew Roy, a.brookes@latrobe.edu.au 2006 August 1922 (has links)
This thesis is a study of outdoor education, in the deliberative tradition of curriculum inquiry. It examines the intentional generation and distribution of knowledge, beliefs, and attitudes through organised outdoor activities, both as a research interest, and as a critical perspective on outdoor education discourse.
Eight separate but interrelated research projects, originally published in 11 refereed journal articles, develop and defend the thesis statement:
The problem of determining what, if any, forms of outdoor experience should be educational priorities, and how those experiences should be distributed in communities and geographically that is who goes where and does what is inherently situational. The persistence of a universalist outdoor education discourse that fails to acknowledge or adequately account for social and geographic circumstances points to serious flaws in outdoor education research and theory, and impedes the development of more defensible outdoor education practices.
The introduction explains how the eight projects cohere, and illustrates how they may be linked using the example of militaristic thinking in outdoor safety standards. Chapters 1 and 2 defend and elaborate a situationist approach to outdoor education, using the examples of outdoor education in Victoria (Australia), and universalist approaches to outdoor education in textbooks respectively.
Chapters 3 and 4 expand on some epistemological implications of the thesis and examine, respectively, the cultural dimensions of outdoor experience, and the epistemology and ontology of local natural history. Chapters 5 and 6 apply a situationist epistemology to personal development based outdoor education. Traditions of outdoor education that draw on person-centred rather than situation-sensitive theories of behaviour are examined and critiqued. Alternatives to person-centred theories of outdoor education are discussed. Chapters 7 and 8 use situationist outdoor education to provide a critical reading of nature-based tourism. Chapters 9, 10, and 11 return to the theme of safety in the introduction and Chapter 1, and examine the safety implications of a situationist epistemology.
Closing comments briefly draw together the conclusions of all of the chapters, and offer some directions for future outdoor education research.
|
92 |
Slöjdundervisning utomhus : fördelar och nackdelarEdström, Johan January 2007 (has links)
<p>Jag har i detta examensarbete fördjupat mig i hur slöjdundervisning kan ske utomhus. Vilka fördelar och nackdelar som finns med att bedriva undervisningen utomhus och i vilka former det kan ske. Jag har själv ett stort intresse av att vistas utomhus i naturen och att använda mig av naturens former i mitt slöjdande. Detta intresse har gjort att jag velat undersöka huruvida det är möjligt att utveckla skolslöjden genom att förlägga delar av undervisningen utomhus. För att ta reda på detta har jag genomfört fyra lektioner utomhus på den skola där jag arbetar som slöjdlärare. Mina erfarenheter från dessa lektioner tillsammans med litteraturstudier inom ämnet ligger som bakgrund till undersökningen.</p><p>De resultat jag kommit fram till är att det är absolut möjligt att bedriva slöjdundervisning utomhus och att det dessutom kan vara positivt för elevernas lärande. Som lärare upplever jag att det är positivt att vistas ute med mina elever när vädret är bra och det ger variation till min vardag. Det ger mig också möjligheter att se mina elever i en annan miljö och en annan kontext. Eleverna beskriver att ”ha slöjd ute” på ett liknande sätt och menar att det är positivt att ibland göra något annat. Lektionerna har också inneburit samarbetsövningar och att eleverna kunnat se ett större sammanhang från idé till färdig produkt. De negativa sidorna med att undervisa utomhus är att det finns fler störningsmoment eftersom yttre begränsningar inte existerar på samma sätt som i klassrummet. Det blir svårare att samla och se alla individer i gruppen, vilket även gör att bedömning av deras insats försvåras. Att genomföra lektioner utomhus kräver i alla fall i ett inledande skede mer förberedelser av mig som lärare. Sker detta kontinuerligt är det möjligt att både elever och lärare utvecklar en slags rutin på att lära sig ute. Att vistas utomhus i naturen är stimulerande och roligt, med de rätta formerna och kunskaper om att lära ute finns det dessutom flera fördelar för elevernas lärande.</p>
|
93 |
Promoting drama activities in outdoor environments for elementary school childrenKamenou, Sophie January 2006 (has links)
<p>This study was undertaken among teachers in different schools of Sweden and among several teachers with experience in teaching drama during February and March 2006. The aim was to explore what the beneficial aspects of working with drama outdoors are and simultaneously to examine any problems that may appear and what kind of activities the teachers believe are more conducive to outdoor settings.</p><p>Qualitative research methods were used for this study. An open questionnaire was sent to eight drama teachers for their opinion on doing drama activities in outdoor environments. Also, activities recommended for using in outdoor settings were prepared and send to several teachers, some of whom had previous experience working outdoors. They were asked later in an open questionnaire to evaluate the relative success of the activities they managed to do and the positive aspects and problems they encountered in doing the activities in outdoor settings. Additionally, some unstructured observations of two different groups took place in two elementary schools. </p><p>The research reveals that in general terms, the teachers encountered many beneficial outcomes of using drama activities in outdoor environments and they encountered some problems as well. </p><p>This study demonstrates the relative success and benefits of drama activities in outdoor environments and addresses some common problems that may appear. It contains a variety of drama activities that can be useful to teachers who are interested in working with drama in the outdoors. The discussion includes some recommendations for teachers.</p>
|
94 |
De tänker inte på att det är matte : Utomusmatematik i årskurs 1-3Sivertsson, Malin, Svenson, Maria January 2008 (has links)
<p> <p>Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige.</p></p><p><p>Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse. Ytterligare möjligheter som konkretisering av matematik, praktisk användning för den teoretiska matematiken och tillgången till en stimulerande undervisningsmiljö med oändligt mycket material framkom i resultatet. De begränsningar som förs fram med denna undervisningsform är vädrets inverkan och elevernas svårighet att bibehålla koncentrationen utomhus.</p></p><p> </p> / <p><p>The main purpose of this degree project has been to examine if compulsory schoolteachers work with outdoor mathematics as a form of teaching in mathematics education. Outdoor mathematics is a concept of mathematic education that is pursued outside the school, where the human body and the objects in the environment become teaching aids. The survey has been carried out by using questionnaires to 20 compulsory schoolteachers for forms 1-3 at four schools in Kalmar and Nybro, Sweden</p><p> </p><p><p>The result of the study shows that a majority [75 %] of the participating schoolteachers work with outdoor mathematics and that they have participated in some kind of outdoor mathematics education. The participating schoolteachers see more possibilities than limitations with this form of teaching. The greatest factor is that outdoor mathematics contributes to the possibility for students to learn in many different ways for example through body movement. Additional possibilities, such as making mathematics more concrete, practical use for mathematical theory and accessibility to a stimulating teaching environment with endless material, are shown in the result. The result also shows limitations with this form of teaching, such as the influence of weather and the difficulty for pupils to maintain concentration outdoors.</p></p><p> </p></p>
|
95 |
Utomhuspedagogik : ett arbetssätt där man använder alla sinnen / Outdoor education : a method of working where you use all your sensesdu Rietz, Ann January 2002 (has links)
I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Det är även viktigt att ge barnen naturupplevelser eftersom de tillbringar allt mer tid inomhus framför TV och dator. Detta kan leda till mindre förståelse för naturen och sämre kunskaper om närmiljön. Andra anledningar till att använda sig av naturen i undervisningen är att barnen får frisk luft och får röra mycket på sig, vilket är bra för hälsan och för koncentrationen. Jag har kommit fram till att det finns många anledningar till att använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men självklart finns det även svårigheter. Syftet med mitt examensarbete är att visa på fördelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men även att se vilka svårigheter arbetssättet kan medföra. Jag söker även argument för att det är ett arbetssätt som går att använda även i en stadsskola. Jag ville förstärka mina egna kunskaper inom detta område med hoppas även att mitt arbete ska inspirera andra lärare att använda sig av naturen i undervisningen. Metoden jag använt är litteraturstudier och intervjuer.
|
96 |
Promoting drama activities in outdoor environments for elementary school childrenKamenou, Sophie January 2006 (has links)
This study was undertaken among teachers in different schools of Sweden and among several teachers with experience in teaching drama during February and March 2006. The aim was to explore what the beneficial aspects of working with drama outdoors are and simultaneously to examine any problems that may appear and what kind of activities the teachers believe are more conducive to outdoor settings. Qualitative research methods were used for this study. An open questionnaire was sent to eight drama teachers for their opinion on doing drama activities in outdoor environments. Also, activities recommended for using in outdoor settings were prepared and send to several teachers, some of whom had previous experience working outdoors. They were asked later in an open questionnaire to evaluate the relative success of the activities they managed to do and the positive aspects and problems they encountered in doing the activities in outdoor settings. Additionally, some unstructured observations of two different groups took place in two elementary schools. The research reveals that in general terms, the teachers encountered many beneficial outcomes of using drama activities in outdoor environments and they encountered some problems as well. This study demonstrates the relative success and benefits of drama activities in outdoor environments and addresses some common problems that may appear. It contains a variety of drama activities that can be useful to teachers who are interested in working with drama in the outdoors. The discussion includes some recommendations for teachers.
|
97 |
Förskolepedagogers tankar om skogen som utbildningsplats / Preschool teachers’ thoughts about the forest as a place for educationBerglund, Sara January 2013 (has links)
Detta är en intervjustudie gjord med elva pedagoger verksamma i förskolan. Syftet med undersökningen är att ta reda på hur pedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Resultatet visar att förskolepedagoger ser skogen som en pedagogisk resurs. Man använder sig av skogen i inlärningen av naturkunskap men också i exempelvis svenska och matematik. Pedagogerna såg möjligheter med skogen som till exempel att konkret visa barnen hur de olika årstiderna ser ut. Men de såg även hinder, som t.ex. pedagogers brist på intresse och okunskap för naturkunskap och skogen. Dels var det att vissa förskolor har hög invandringsprocent på barn från krigshärjade länder vilket försvårade arbetet med skogen som pedagogisk resurs. Detta för att barnen och deras familjer fann skogen som en otrygg och farlig miljö. / This is an interview study with eleven preschool teachers. The purpose with this study has been to find out teachers view on the forest as an educational resource. The result shows that the interviewed consider the forest as an educational resource. With educational resource means that the pedagogs saw the forest as an access in children’s learning process. They use the forest in the learning of science, but also, for example, Swedish and mathematics. Some difficulties were encountered during the interviews; one was the lack of interest and knowledge of science and the forest. The other thing was that many of the children come from war- torn countries which made it difficult to work with the forest as an educational resource. Because these children and their families found the forest as an insecure and dangerous environment.
|
98 |
De tänker inte på att det är matte : Utomusmatematik i årskurs 1-3Sivertsson, Malin, Svenson, Maria January 2008 (has links)
Syftet med detta arbete har varit att undersöka om lärare i grundskolans tidigare år arbetar med utomhusmatematik som en undervisningsform i matematikundervisningen. Utomhusmatematik är ett begrepp som syftar på den matematikundervisning som bedrivs utanför skolans lokaler, där kroppen och föremålen i miljön blir läromedel. Undersökningen genomfördes på fyra skolor med hjälp av enkäter till 20 lärare i grundskolans tidigare år, årskurs 1-3, i Kalmar och Nybro i Sverige. Resultatet visar att flertalet [75 %] av de tillfrågade lärarna bedriver undervisning i utomhusmatematik och att de dessutom deltagit i någon form av utbildning i utomhusmatematik. De tillfrågade lärarna ser fler möjligheter än begränsningar med denna undervisningsform. Den största positiva faktorn som anges är att utomhusmatematiken bidrar till att eleverna får möjlighet att lära på många olika sätt, till exempel genom rörelse. Ytterligare möjligheter som konkretisering av matematik, praktisk användning för den teoretiska matematiken och tillgången till en stimulerande undervisningsmiljö med oändligt mycket material framkom i resultatet. De begränsningar som förs fram med denna undervisningsform är vädrets inverkan och elevernas svårighet att bibehålla koncentrationen utomhus. / The main purpose of this degree project has been to examine if compulsory schoolteachers work with outdoor mathematics as a form of teaching in mathematics education. Outdoor mathematics is a concept of mathematic education that is pursued outside the school, where the human body and the objects in the environment become teaching aids. The survey has been carried out by using questionnaires to 20 compulsory schoolteachers for forms 1-3 at four schools in Kalmar and Nybro, Sweden The result of the study shows that a majority [75 %] of the participating schoolteachers work with outdoor mathematics and that they have participated in some kind of outdoor mathematics education. The participating schoolteachers see more possibilities than limitations with this form of teaching. The greatest factor is that outdoor mathematics contributes to the possibility for students to learn in many different ways for example through body movement. Additional possibilities, such as making mathematics more concrete, practical use for mathematical theory and accessibility to a stimulating teaching environment with endless material, are shown in the result. The result also shows limitations with this form of teaching, such as the influence of weather and the difficulty for pupils to maintain concentration outdoors.
|
99 |
Utomhuspedagogik : ett arbetssätt där man använder alla sinnen / Outdoor education : a method of working where you use all your sensesdu Rietz, Ann January 2002 (has links)
<p>I naturen får barnen upplevelser som ingen bok kan ge. Här får de upptäcka, undersöka och använda alla sinnen. Naturen kan även få barnen nyfikna och väcka deras intresse. Detta tror jag liksom många av de författare jag läst böcker av, ger en djupare inlärning. Även lärare jag intervjuat ser detta som en anledning till varför man ska använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt. Det är även viktigt att ge barnen naturupplevelser eftersom de tillbringar allt mer tid inomhus framför TV och dator. Detta kan leda till mindre förståelse för naturen och sämre kunskaper om närmiljön. Andra anledningar till att använda sig av naturen i undervisningen är att barnen får frisk luft och får röra mycket på sig, vilket är bra för hälsan och för koncentrationen. Jag har kommit fram till att det finns många anledningar till att använda ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men självklart finns det även svårigheter. </p><p>Syftet med mitt examensarbete är att visa på fördelar med ett utomhuspedagogiskt arbetssätt, men även att se vilka svårigheter arbetssättet kan medföra. Jag söker även argument för att det är ett arbetssätt som går att använda även i en stadsskola. Jag ville förstärka mina egna kunskaper inom detta område med hoppas även att mitt arbete ska inspirera andra lärare att använda sig av naturen i undervisningen. Metoden jag använt är litteraturstudier och intervjuer.</p>
|
100 |
Developing Place Attachment to the Natural Surroundings of the School: The Role of Outdoor EducationKatsamagka, Argyro January 2013 (has links)
Place is highly connected with outdoor education; it is defined by the location of the learning process and it designates both practically and theoretically ways to foster to students a strong bond with natural places. Place attachment refers to this bond or, in other words, the love relationship, one can develop with a place. This research tries to investigate if there is a causal relationship between outdoor education and development of place attachment. A quasi-experimental design research was conducted to 31 teenagers, 12-13 years old. A questionnaire, for measuring the level of place attachment to the natural surroundings of their school, was distributed at two different timelines. Four different dimensions of place attachment were measured; place identity, place dependence, social bonding and nature bonding. The experimental group participated in the program “Attachment to my Local Natural Landscape”, which was developed especially for this study and promoted direct connection with the land, through outdoor activities. The control group received no intervention. The results demonstrated that the program influenced only the female participants of the experimental group. No significant differences were indicated between the two groups after the implementation of the program. The small sample and the short length program implemented were important limitations of this study, which demand further future research to extract more clear results.
|
Page generated in 0.1011 seconds