Den rapport du just ska till att läsa är ett kandidatarbete i matematisk statistik skrivet vid matematiska instutitionen, Linköpings Universitet. Det område som undersöks är att om man med hjälp av P/E-tal kan förutsäga kraftiga börsnedgångar (börskrascher) på OMXS30. För att definiera en börskrasch har vi använt måttet Value at Risk (VaR). Detta mått är vedertaget hos finansiella instutitioner som ett riskmått men i denna rapport används det som sagt för att definiera nivån for en börskrasch. VaR har beräknats med diverse olika metoder som presenteras i rapporten.   Efter att en börskrasch definierats har vi använt logistisk regression med P/E-tal som förklaringsvariabel för att undersöka om dessa nedgångar har ett samband med höga P/E-tal. Denna undersökning har lett fram till ett starkt resultat som säger att om en börsnedgång definieras med ett V aR mått som bygger på normalfördelningsantagande där volatiliteten är simulerad med GARCH(1,1) så kan vi konstatera att det finns ett säkerställt samband mellan höga P/E-tal och börskrascher.   Slutsatserna som dragit från undersökningen är att man genom att inkorporera en logistisk regression mot P/E-talet kan forstärka sitt VaR mått givet de antaganden som presenterats. Författarna uppmuntrar vidare forskning på området för att se om resultatet kan generaliseras till olika börsindex och även till specifika bolag.

Sambandet mellan P/E-tal och avkastning har undersökts flertalet gånger förut. Forskare världen över har erhållit varierande resultat och ingen enighet gällande sambandet har uppnåtts.Avkastning framhålls som det primära intresset för investerare på aktiemarknaden då det kan ses som belöningeninvesterarenerhåller för att bidra med riskkapital till aktiebolaget.Med det sagt tar studienuppett aktuellt problem,investerare och sparare som betalar förvaltningsavgifter till kapitalförvaltare och kopplar detta till att testa om det går via investeringsstrategi grundad på enkel fundamental analys uppnå en högre avkastning.Med utgångspunkt från Famas hypotes om effektiva marknader undersöker studien förhållandet mellan P/E-tal och avkastning för aktier på den svenska aktiemarknaden Stockholmsbörsen och de 100 aktierna med högst börsvärde, under tidsperioden 2011–2018.Avsikten är att besvara frågeställningen enligt följande: På vilket sätt kan nyckeltalet P/E användas i investeringssyfte, ett test av den effektiva marknadshypotesen på den svenska aktiemarknaden.Avkastning testas primärt mot P/E-tal men även beta testas mot avkastning. Studien förhåller sig till en kvantitativ metod som grundar sig i sekundärdata som erhålls från Thomson Reuters databas Eikon. För att besvara hypoteser har vi tillämpat statistiska modeller i form av enkel linjär regressionsanalys. Avkastning är den beroende variabeln och som oberoende variabel har vi P/E-tal och beta.Resultatet visar inte på att ett samband existerar mellan avkastning och P/E-tal. Hypotesprövningen visar på att vi kan förkasta nollhypotesen för att det inte finns ett samband mellan beta och avkastnings. Avkastning förknippas alltså inte med P/E-tal. Tidigare forskning är tudelad gällande sambandet men denna studiens erhållna resultat styrker Famas hypotes om effektiva marknader. Resultatet bidrar till att klargöra hur komplext detta område är och att oenigheten uppenbarar sig även på den svenska aktiemarknaden

Organisation/Organisation Författare/Authors Växjö Universitet Marcus Gunnarsson Ekonomihögskolan Olof Palmquist Växjö University School of Management and Economics Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner Rolf G Larsson Titel och undertitel/Title and subtitle Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market Sammanfattning Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen. Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning. Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar. Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet. Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar. Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen. Nyckelord Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal Key Words Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages 2006 Svenska/Swedish 37 Internet: http://www.vxu.se/ehv

<p>Organisation/Organisation Författare/Authors</p><p>Växjö Universitet Marcus Gunnarsson</p><p>Ekonomihögskolan Olof Palmquist</p><p>Växjö University</p><p>School of Management and Economics</p><p>Dokumenttyp/Type of document Handledare/Tutor</p><p>Examensarbete/ Diplomawork Stig Malm Examinator/Examiner</p><p>Rolf G Larsson</p><p>Titel och undertitel/Title and subtitle</p><p>Mätning och utvärdering av intellektuellt kapital inom aktiemarknaden/ Measurement and evaluation of intellectual capital within the stock market</p><p>Sammanfattning</p><p>Bakgrund: I dagens hårda konkurrens i samhället går trenden mot en informations- och kunskapsbaserad ekonomi där kunskapsföretagen blir fler och fler. Den största tillgången i företagen är de anställda och deras kompetens. Denna kompetens kan omvandlas till en värdefull tillgång och benämns som intellektuellt kapital. Trots att det finns ökad förståelse för att det intellektuella kapitalet skapar mervärde för företaget finns det hinder med att redovisa detta då det inte får tas upp i balansräkningen.</p><p>Syfte: Uppsatsens syfte är att analysera huruvida intellektuellt kapital är något som fondförvaltare utvärderar när de gör en investeringsbedömning.</p><p>Avgränsningar: Begränsningarna är att vi undersöker hur intellektuellt kapital kan vara till fördel för endast fondförvaltare; vi analyserar olika fondförvaltare i deras arbete endast med en investeringsbedömning. En sista avgränsning är att vi valt att inte tillfråga de fondförvaltare som inte utvärderar intellektuellt kapital aktivt i sina investeringsbedömningar.</p><p>Metod: Vi har utgått från en kvantitativ metod och har genomfört en enkätundersökning för insamling av material. Resultatet har vi analyserat utifrån den teori som vi tagit upp i det teoretiska kapitlet. Ansatsen är av abduktiv karaktär åt det deduktiva hållet då vi har studerat existerande teorier och fallstudier inom ämnet.</p><p>Resultat, slutsatser: Svenska fondanalytiker lägger inte särskilt stor vikt på intellektuellt kapital när de utvärderar och analyserar ett företag. Grunden till detta är för det första att det är svårt att mäta trovärdigheten av intellektuellt kapital när företagen själva sammanställer och redovisar detta utan att kontrolleras av någon utomstående part. För det andra är korrelationen mellan större delen av ett företags strukturkapital och aktiens utveckling på börsen inte påvisbar.</p><p>Förslag till fortsatt forskning: Ett redovisningssystem för intellektuellt kapital som är lika för alla inom samma bransch möjliggör fortsatt forskning inom ämnet med syftet att finna en analysmetod som påvisar eller dementerar förändringen av ett företags intellektuella kapital med företagets aktierörelse på börsen.</p><p>Nyckelord</p><p>Intellektuellt kapital, Humankapital, Strukturkapital, Kundkapital, Immateriella tillgångar, Soliditet, Likviditet, Lönsamhet, P/E-tal, PEG-tal, P/S-tal</p><p>Key Words</p><p>Intellectual capital, Human capital, Capital structure, Customer capital, Immaterial assets, Solidity, Liquidity, Profitability, P/E, PEG, P/S</p><p>Utgivningsår/Year of issue Språk/Language Antal sidor/Number of pages</p><p>2006 Svenska/Swedish 37</p><p>Internet: http://www.vxu.se/ehv</p>

Intresset för sparande och aktiemarknaden har ökat kraftigt på senare år. Det kan delvis förklaras av att aktiemarknaden har blivit betydligt mer lättillgänglig med den digitala utvecklingen vilket har skapat nya förutsättningar för privatsparare att ta del av aktiemarknaden. Sverige och stora delar av omvärlden har även befunnit sig i en period med fallande marknadsräntor på senare år vilket även det kan ha lett till ett ökat sparande i aktier. Detta väckte intresset hos författarna att utföra denna studie under en tidsperiod med stora förändringar för investerare. Syftet med denna studie är att undersöka ifall en tillväxtorienterad strategi har skapat en högre riskjusterad avkastning än en värdeorienterad strategi under en period som präglats av en lågräntemiljö på den svenska aktiemarknaden. Data från Eikon och SHoF har samlats in för att utforma portföljer utifrån nyckeltalen P/E och P/B i enlighet med studiens definition av värde eller tillväxtaktier. Därefter har portföljernas riskjusterade avkastning beräknats genom två faktormodeller, Carhart 4-faktormodell och Fama &amp; French 3-faktormodell. Portföljernas alfa har sedan jämförts för att få svar på om värde eller tillväxtportföljerna har genererat den högsta överavkastningen. Resultatet indikerar att tillväxtportföljerna har presterat bättre än värdeportföljerna om alla portföljers alfa summeras. Tillväxtportföljen P/B höga är den portfölj som har haft det högsta överavkastningen. Värdeportföljen P/E låga hade även den en överavkastning mot marknaden om än lägre än P/B höga. Resultatet skiljer sig mot tidigare studiers resultat generellt i och med att för de flesta tidsperioder och marknader så har en värdepremie funnits. Resultatet för denna studie indikerar att tillväxtportföljerna har gått väldigt starkt under andra halvan av tidsperioden, under denna tidsperiod så blev även marknadsräntorna i Sverige negativa.

Background: What is a share and what determines the value of a company? This is a constant issue that many in the financial world are facing. Many argue that there has been some decoupling between stock valuation and how the company in question is developing operationally after the financial crisis that the world faced during 2008-2009. Problem: It is important to distinguish between the company and the share. A company that is good and well maintained may not be worth buying only because of it. The share is judged by other elements also. It can be a problem when people doesn´t make this distinction. Purpose: The purpose of this paper is to test the following hypothesis: The higher operating profit (performance) a company has, the higher will the valuation for the share on the market be. Question: Is there a relationship between a listed company's operating performance and its share valuation? Method: In our study we will focus on figures from annual reports, called "hard" data and therefore it is most natural to make use of the quantitative research approach. One reason that we chose the deductive approach is that it usually forms the basis for our research strategy. Theory: We use key performance indicators that measure the operational development of the business and sets them against the key indicators for the stock valuation. The following ratios are used for operational activities; Solidity, revenue growth, return on equity and return on capital employed. The figures for stock valuation is EV/EBIT and P/E-ratio. Conclusion: There is a weak positive correlation between a company's operational development and its share valuation, but it is very weak when looking at a sample group as a whole. In individual cases, there is relatively strong correlation.

Bakgrund: Det finns många aktier att välja mellan på aktiemarknaden. För en person som aldrig tidigare har handlat med aktier kan det vara svårt att veta vilken investering som efter en tid kan generera ett högre värde än det satsade kapitalet. Relativvärdering är en investeringsstrategi som kan tillämpas för att identifiera dessa aktier. Syfte: Syftet med studien är att undersöka om värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning kan generera överavkastning genom investeringar i undervärderade aktier i finansbranschen. Om så är fallet, därefter påvisa vilken av värdemultiplarna som genererar högst avkastning. Metod: Studien har att tillämpat en kvantitativ metod med deduktiva inslag. Värde- och tillväxtportföljer har komponerats med värdemultiplarna P/E-talet, P/BV-talet och direktavkastning. Värdemultiplarna har beräknats fram med sekundärdata från databasen Thomson Reuters EcoWin Pro och årsredovisningar. Resultat: Studiens resultat påvisar att det går att generera överavkastning med relativvärdering som investeringsstrategi. Majoriteten av värdeportföljerna presterade bättre än tillväxtportföljerna. Portföljen som hade den högsta överavkastningen var värdeportföljen baserat på P/BV-talet. / Background: The capital stock market consists of many different shares. For a person who has never acted in shares, it can be difficult to know which investment over time that could generate a higher value than the invested capital. Relative valuation is an investment strategy that can be applied to identify these shares. Objective: The aim of this study is to investigate whether key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield can generate excess returns by investing in undervalued stocks in the financial industry sector. If so, then demonstrate which of key ratios that generates the highest return. Method: This study has applied a quantitative approach with deductive features. Value and growth portfolios have been composed by key ratios P/E-ratio, P/BV-ratio and dividend yield. Key ratios have been calculated on secondary data from the database Thomson Reuters EcoWin pro and annual reports. Results: Our results demonstrate that it is possible to generate excess returns with the relative valuation as an investment strategy. The majority of the value portfolios performed better than the growth portfolios. The portfolio that had the highest excess return over the total period was the value portfolio that consisted of P/BV-ratio.

<p>Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner?</p><p>Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt?</p><p>Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX.</p><p>Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med</p><p>låga P/E-tal.</p> / <p>Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear?</p><p>Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect.</p><p>Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX.</p><p>Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.</p>

Bakgrund: Finns det verkligen en investeringsstrategi som ger en garanterad överavkastning och som skulle kunna innebära att efterfrågan på de tjänster som professionella kapitalförvaltare tillhandahåller försvinner? Syfte: Syftet med vår uppsats är att undersöka huruvida det går att generera överavkastning på Stockholmsbörsen genom att investera i en portfölj enbart innehållande aktier med låga P/Etal. Frågan är alltså om det existerar det någon så kallad P/E-talseffekt? Genomförande: P/E-talseffekten testades genom att vi för var och en av våra 28 perioder fr.o.m. 1991 t.o.m.2004 skapade två portföljer där den ena innehöll aktier med de femton lägsta P/E-talen på Stockholmsbörsen och den andra innehöll aktier med höga P/E-tal. Den låga P/E-talsportföljen riskjusterade avkastning jämfördes sedan med den höga P/Etalsportföljens. En jämförelse gjordes även med den riskjusterade avkastningen för AFGX och SIXRX. Slutsats: Vi har efter att noggrant analyserat våra resultat kunnat fastställa med 95 procent sannolikhet att det sett till hela vår undersökningsperiod, fr.o.m. 1991 t.o.m. 2004, inte går att påvisa en P/E-talseffekt på Stockholmsbörsen. Ser vi däremot enbart till perioderna efter ITbubblan, hösten 2000 till hösten 2003, kan vi med hjälp av våra resultat konstatera att det under denna period var möjligt att erhålla en överavkastning genom att investera i aktier med låga P/E-tal. / Background: Is there an investment strategy that yields a guaranteed abnormal return and that could imply that the demand for the services provided by professional capital managers would disappear? Purpose: The purpose with this thesis is to examine whether it is possible to generate an abnormal return at the Stockholm Stock Exchange by investing in a portfolio that only contains stocks with low P/E ratios. The question is consequently if there exists a so called P/E effect. Implementation: We tested the P/E effect by creating two portfolios for each of our 28 periods from the beginning of 1991 until the end of 2004. The first portfolio included stocks with the fifteen lowest P/E ratios on the Stockholm Stock Exchange and the other portfolio included stocks with high P/E ratios. The risk adjusted return of the low P/E ratio portfolio was then compared to that of the high P/E ratio portfolio. A comparison was also made with the risk adjusted return from AFGX and SIXRX. Conclusion: We can, after a thorough analysis of our results, with 95 per cent probability say that a P/E effect didn’t existed on the Stockholm Stock Exchange if we look at our entire research period from the beginning of 1991 until the end of 2004. We can however say that it was possible to generate an abnormal return by investing in stocks with low P/E ratios, if we look solely at the periods after the IT bubble, fall 2000 until fall 2003.

No description available.