Allt färre elever söker gymnasieutbildning inom det naturvetenskapliga området, samtidigt presenterar forskning att elever har en negativ inställning till ämnet och bestämmer sig för vad de vill studera i framtiden redan i tidig ålder. Samhället är i behov av naturvetenskaplig kompetens, både för att driva utvecklingen framåt men även för att alla individer i samhället behöver naturvetenskapliga kunskaper för att verka i samhället på ett föredömligt sätt. Det är därför relevant att genom en litteraturstudie synliggöra vilka faktorer som forskning visat påverkar elevers kunskapsutveckling inom de naturvetenskapliga ämnena, men även vilka faktorer forskning visat påverkar elevers val av gymnasieutbildning. Genom att synliggöra faktorer som påverkar i negativ mening kan lärare ta hänsyn till faktorerna och förändra sin undervisning så att fler elever ges möjligheten att utveckla sina kunskaper och söka sig vidare inom det naturvetenskapliga området. Resultatet från litteraturstudien visar att intresse är en stor påverkande faktor både på elevers kunskapsutveckling i naturvetenskap men även för elevers val av gymnasieutbildning. Dock presenterar forskningen att intresset i sig påverkas av olika faktorer så som ämnesinnehåll och undervisning men även läraren i form av lärarens egna intressen och utbildning. Resultatet visar även att elever har olika förutsättningar att lära naturvetenskap i form av faktorer som; kön, hemförhållanden och språklig förmåga. Vidare forskning bör därför studera vilka arbetssätt som är fördelaktiga för att alla elever ska få ett högre intresse men även för att tillgodose elevers olika förutsättningar.

No description available.

Syftet med den här studien är att få en större förståelse för vad som påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vilken betydelse det får i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning. För att nå upp till studiens syfte utgår studien från följande frågeställning: Vad påverkar samhällskunskapslärare på gymnasiets möjligheter till att använda sig av rollspel och vad innebär det i relation till de möjligheter samhällskunskapslärare ser med att använda sig av metoden i deras undervisning?Som metod har jag valt att genomföra semistrukturerade intervjuer med fyra stycken samhällskunskapslärare på gymnasienivå som använder sig av rollspel. Resultatet som sammanställts utifrån intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ramfaktorteorin. Resultatet visar att tidsbrist, osäkerhet och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel. Tidsbrist och elevers brist på självförtroende och/eller självkänsla är faktorer som begränsar intervjupersonernas möjligheter till att använda sig av rollspel under kursen. Tidsbrist i relation till planeringstid och intervjupersonernas osäkerhet är faktorer som påverkar intervjupersonernas möjligheter att använda sig av rollspel i olika arbetsområden. Det innebär att de möjligheter som intervjupersonerna ser med att använda sig av rollspel i deras undervisning i form av att rollspel kan skapa en rolig undervisning, skapa variation och möta elevers olika behov och/eller skapa en undervisningssituation där eleverna kan lära sig av varandra begränsas till en gång under kursen, ibland inte alls och till samma arbetsområden som intervjupersonerna använt metoden i tidigare. Intervjupersonernas osäkerhet innebär även att en del arbetsområden aldrig är aktuella att realisera rollspelets möjligheter i. Förslag på framtida forskning är att göra en studie likt den här men i ett större omfång eller att göra en studie som fokuserar på vilka effekter rollspel kan få på elevers personliga utveckling.

<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

<p>Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.</p>

No description available.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

Syftet med arbetet är att försöka ta reda på varför elever har ett lågt intresse för matematik. Därför att det känns viktigt att vända trenden och förändra uppfattningarna om matematiken. Genom att ta reda på olika faktorernas inverkan på elever söker jag en större förståelse och inblick. Det har skett genom en enkätundersökning med 22 st elever samt en intervju med deras lärare. Enkäten visar att elevernas intresse för matematik i den referensklass som jag använt mig av inte är stort och generellt rådde en negativ inställning till matematiken. Faktorer som, enligt eleverna och läraren, påverkar är uppfattningarna om matematiken, tilltron till det egna kunnandet, att se nyttan av matematiken och att man bibehåller det intresse eleverna har från början. Det är viktigt att veta hur man som lärare ska arbeta för att främja lusten och intresset hos eleverna. Jag tror att om eleverna inte ser någon nytta med matematiken så blir den ointressant. Därför måste eleverna lära sig se matematiken i vår värld, så att matematik inte bara är matteboken, räkna och att utföra till synes oväsentliga räkneoperationer. Om man däremot använder sig av elevernas verklighet, påvisar och låter dem få upptäcka vad som är matematik, kan man skapa ett intresse. Genom att möta eleverna där de är, med de synsätt och tankar de har så har vi en möjlighet att förändra synen på matematiken.

No description available.

Syftet med studien var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa arbetar för att motivera elever till ämnet idrott och hälsa, samt se vilka eventuella svårigheter de kan stöta på i motivationsarbetet. Studien undersöker även om, och i så fall hur, den grad av motivation som lärarna anser att eleverna uppvisar till ämnet, påverkar upplägget av lektionerna.   Till studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer för att få djupgående svar på frågorna. Inför intervjutillfället skickades vinjetter och en kort teoribakgrund till studien ut, för att respondenterna skulle kunna förbereda sig samt ge väl genomtänkta och heltäckande svar. Det var fem lärare, som alla vid intervjutillfället undervisade i idrott och hälsa 1, som deltog i studien. Lärarna, både kvinnor och män verksamma i nordvästra Skåne, är alla utbildade lärare i idrott och hälsa men med olika lång arbetslivserfarenhet.   Som grund för analysen av studiens empiri och diskussion användes Self-Determination Theory med de tillhörande subteorierna Organismic Integration Theory och Cognitive Evaluation Theory. Även tidigare forskning som är relevant för studiens syfte användes i arbetet, exempelvis forskning kring motivationsfaktorer och hur feedback påverkar motivationen.   Studiens resultat visar att lärarna arbetar aktivt med att med att motivera eleverna till idrott och hälsa, på olika sätt och på olika platser. Bland de faktorer som lärarna nämner som extra viktiga är elevernas möjlighet att få välja aktivitet och aktivitetsnivå, att eleverna förstår att de bör utöva fysisk aktivitet och lära sig mer om hälsa samt vikten av att lärarna har regelbundna samtal och goda relationer med eleverna. De lärarna som ingått i studien vittnar alla om att de stött på svårigheteri motivationsarbetet med eleverna. Avslutningsvis visar studien även att den grad av motivation läraren upplever att eleverna har till ämnet idrott och hälsa, påverkar både planering och upplägg av lektionerna, men även lärarnas prestationer.