Mitt arbete kommer att innefatta språklärare i skolan, och tar sin utgångspunkt i skolväsendets ökade digitalisering som finns i Lgr11 (Skolverket, 2018). Denna studie syftar till att beskriva användningen av digitala verktyg i språkundervisningen i relation till skolans höja digitalisering och språkliga förmågor som inkluderar andraspråksinlärning. Jag har använt en enkät för att ta reda på hur digitala verktyg påverkar språkundervisningen och hur man kan förbättra och utveckla dem och utveckla elevers förmåga att använda digitala verktyg i sin utbildning. Detta arbete undersöker de digitala verktygens roll för att stödja lärare i undervisningen i skolan, och i vilken utsträckning tillgången till digitala verktyg kan ge lärarna värdefull information om elevernas användning av förståelsestrategier. Resultaten visar att vi kan implementera TPACK modellen i våra klassrum, men vi behöver förändra hur vi planerar våra dagliga lektioner och höja nivån på både elever och lärare som använder digitala verktyg för att bli mer effektiva i språkundervisningen.

Syftet med den här studien är att undersöka hur man arbetar med biologi i förskolans inomhusmiljö. Ordet hur är i sammanhanget ett vitt begrepp men behandlar i denna studie dels vilka metoder som pedagogerna använder när ämnet behandlas och dels på vilket sätt man väljer att lära ut ämnet – pedagogiken. Genomförandet av studien gjordes genom kvalitativa intervjuer med pedagoger på två olika förskolor för att genom dessa få svar på de frågor som fanns att besvara och om de var i linje med den forskning som finns på området. Resultatet visar att pedagogerna i till stor del arbetar med ämnet genom olika aktiviteter för att fånga barnens intresse, något som går i linje med Lev Vygotskijs socio-kulturella synsätt. Man använder till viss del vuxenvägledning men låter barnen vara med och påverka i hög utsträckning. / The purpose of this study is to examine how to work with biology in preschool indoor environment. The word how is in this context a broad term but treats in this study both the methods that teachers use when the subject is treated and partly on how one chooses to teach the subject – pedagogy. Implementation of the study was done by qualitative interviews with teachers in two different preschools and with the answers of the questions asked study if they were in line with the research available in this field. The result shows that the teachers in general work with the topic through various activities to capture the children's interests, which is in line with Lev Vygotskij's socio-cultural approach where one uses in part adult guidance but allow children to influence to a large extent.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.

Att sprida en nyhet, uppmärksamma händelser och personer är det journalistyrket handlar om. Nu är detta inte bara en självklarhet för just journalister utan vem som helst med tillgång till internet kan numera ”agera” journalist. Med hjälp av sociala medier och bloggar kan man som privatperson nå ut till många fler än förr med information och nyheter. Ökad information innebär förändringar för både allmänheten men också för journalisterna i sina arbetsrutiner.   Undersökningens syfte är att ta reda på hur journalister ser på denna utveckling och hur det påverkar deras arbete och deras egen syn på källkritik. Kan det vara så att om man som journalist använder sig av dessa medier privat så är det mer självklart att använda det i jobbsyfte? Finns det någon skillnad på yngre och äldre journalisters syn och användande?   För att kunna ta reda på detta har vi använt oss av personliga intervjuer med tio verksamma journalister. Dessa delades in i en ”yngre grupp” och en ”äldre grupp”. Den yngre gruppen bestod av fem journalister mellan 20-39 år och de fem i den äldre gruppen var mellan 40-60 år gamla. Resultaten har vi analyserat med hjälp av tre utvalda teorier; källkritik, Shoemaker och Reeses modell om olika nivåer av faktorer som påverkar det journalistiska innehållet samt Elza Dunkels tre stadier som återkommer vid varje introduktion av ny teknik och generationsaspekten på Internet.   Resultaten visade att båda grupperna ser källkritik som en stor och mycket viktig del av sitt journalistiska arbete. Det som skiljer grupperna åt är att de yngre är mer benägna och har som rutin att använda sociala medier och bloggar i sin research. Detta tror vi beror på just generationsskillnaden. Den yngre gruppen använder dessa typer av medier både privat och i sitt arbete, vilket visar att de har integrerat det i sitt dagliga liv.  Den yngre och äldre gruppen hade en någorlunda likadan syn på utvecklingen av privatpersoners spridning av information på nätet. De såg det som positivt att privatpersoner får synas och höras mer och allmänheten får ta del av mer information. Det betyder också ett ökat informationsflöde för journalisterna och det kan vara svårt för de att sålla bland mycket innehåll.

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad lärare och elever anser vara ett bra klassrumsklimat samt att försöka identifiera några av de faktorer som påverkar klassrumsklimatet. Jag vill även med denna studie undersöka om lärare och elever tycker samma sak när det gäller att definiera vad ett bra klimat i klassen innebär. Jag kommer också att titta på vad lärare och elever anser påverka klassrumsklimatet och vad de tycker är viktigt gällande arbetet med att skapa ett bra klimat i klassen. </p><p>Svaren på frågeställningarna har delvis sökts genom intervjuer med lärare och elever men också genom en litteraturgenomgång som även fungerat som grund för den empiriska studien. </p><p>Resultatet som jag har kommit fram till visar att lärare och elever i stort verkar vara överens om vad som kännetecknar ett bra klassrumsklimat. Min undersökning påvisar att bl.a. trygghet samt respekt och givna normer och regler är viktigt för ett gott klassrumsklimat. Studien visar även att både lärare och elever vill ha en viss ordning och reda i klassrummet för att de ska kunna må bra och trivas. Rollfördelningen i klassen, relationerna i gruppen samt läraren är några andra viktiga faktorer som identifierats och som enligt min undersökning påverkar hur klimatet i en klass blir.</p>

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en autoimmun inflammatorisk sjukdom med individuellt varierande symtom. Varje person med MS har ett eget omvårdnadsbehov beroende på vilka symtom hen upplever. Personen lever med sjukdomen livet ut och nya symtom uppkommer regelbundet. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva hur personer med MS upplever att symtom och omvårdnadsbehov påverkar deras vardagliga liv samt att beskriva de inkluderade artiklarnas urvalsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Artiklar söktes fram via databasen Cinahl samt via manuella sökningar. Totalt framkom 11 vetenskapliga artiklar, 10 kvalitativa och 1 med mixad metod, som inkluderades i litteraturstudien. Huvudresultat: Symtom och omvårdnadsbehov påverkade personerna med MS vardagliga liv och autonomi. Symtomen som hade störst påverkan var uttalad trötthet och problem med rörelseförmågan, men alla symtom påverkade personerna på ett eller annat sätt. Ingen aspekt av vardagen var opåverkad och utöver symtomen var omvårdnadsbehovet ett hinder för att personerna skulle kunna gör det de ville. Energibristen och att vara beroende av andra för att vardagen skulle gå ihop var ett problem. Personerna hade en stark vilja att göra mer än de klarade av och de ville inte känna sig handikappade. Personerna prioriterade det viktigaste i livet. Det framkom att artiklarna valt liknande urvalsmetoder för att svara på deras syfte. Slutsats: MS är en sjukdom vars symtom och omvårdnadsbehov påverkar personens vardagliga liv på många sätt, framförallt förmågan att leva som tidigare och personens känsla av autonomi. Att göra de aktiviteter som önskades var svårt och personerna blev tvungna att prioritera det som var viktigast för dem. / Background: Multiple sclerosis (MS) is an autoimmune inflammatory disease with individually  varying symptoms. Each person with MS has their own care needs, depending on which symptoms he/she experiences. The person live with MS the rest of his/her life and new symptoms occur regularly. Aim: The purpose of this study was to describe how people with MS experience how symptoms and care needs affect their everyday lives and to describe the included articles sample method. Method: Descriptive literature review. Articles were searched out through Cinahl and via manual searches. A total of 11 scientific articles emerged, 10 qualitative and 1 withmixed approach, which was included in the study. Main results: The MS disease symptoms and care needs had a great impact on people's everyday lives and autonomy . The symptoms that had the greatest impact was fatigue and problems with the ability to move. No aspect of daily life was unaffected and in addition to the symptoms, care needs was an obstacle. The lack of energy and to be reliant on others so the daily life would work, was a big problem. They had a strongdesire to do more than they could and they did not want to feel disabled. It appeared that the articles chosen similar selection methods to answer their aim. Conclusion: MS is a disease that affects the person's everyday life in many ways, above all, the ability to live as before and the feeling of autonomy. They had to prioritize what was most important to them.

Implementationen av ett affärssystem kan ses som starten på en längre resa. Efter att företag implementerat ett affärssystem, befinner de sig i postimplementationsfasen. Då det är både kostsamt och tidskrävande att byta ut affärssystemet med ett nytt, väljer oftast företag att behålla sitt nuvarande affärssystem och istället förbättra det så mycket som möjligt. Då samhället förändras snabbt och företagen växer, behöver affärssystemet ständigt förbättras för att stödja de ändrade kraven och förutsättningarna som uppkommer. Denna studie fokuserar på ständiga förbättringar av affärssystem, såsom exempelvis tillägg av funktioner, uppgradering eller anpassningar under postimplementationen. Syftet med studien är att undersöka hur verksamheter genomför arbetet med ständig förbättring av affärssystem i postimplementationsfasen. Studien visar att företagen genomför förbättringsarbeten, men att det kan finnas svårigheter kring att skilja på förbättringar i affärssystemet eller i processerna. Det framkommer även att ledningen har en stor påverkan på förbättringsarbetet och att fortsatt användarutbildning är viktigt i postimplementationen. Resultatet av studien visar att företagen idag inte har någon tydlig planering kring genomförandet av ständiga förbättringar. / The implementation of an ERP-system can be seen as the start of a long journey. After companies have implemented an ERP-system, they are in the post-implementation phase. Since it is both costly and time consuming to replace the ERP-system with a new one, companies usually choose to maintain their current ERP-system and instead continuous improve it as much as possible. As society changes rapidly and business grows, the ERP-system needs to constantly improve to support the changing requirements and conditions that arise. This study focuses on continuous improvement of ERP-systems, such as add-on functions, upgrades, or customizations, during the post-implementation phase. The purpose of the study is to investigate how businesses work with continuous improvement of ERP-systems in the post-implementation phase. This study shows that companies work with continuous improvement, but there may be difficulties in distinguishing between improvements in the ERP-system or in the processes. It also appears that the top management has a major impact on the improvement work and that continued user education is important in post implementation phase. The result of the study shows that companies today does not have any clear planning about the work with continuous improvements.

Syftet med denna forskningsstudie är att studera några förskollärares uppfattningar kring sambandet mellan fri lek och lärande. Det syftet kommer vi att besvara med hjälp av följande frågeställningar: Vilka faktorer, anser förskollärarna i studien, påverkar barns fria lek?, Vad anser de sig kunna göra för att ge alla barn förutsättningar för att leka? och Hur ser förskollärarna kring sambandet mellan fri lek och lärande?. I studien har vi utgått utifrån barnperspektiv och det sociokulturella perspektivet. De teoretiska begreppen som vi har använt oss av är interaktion och trygghet. Vår undersökning är genomförd utifrån en kvalitativ studie där vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra förskollärare med olika års arbetslivserfarenhet. Studien visar att förskollärarna tolkar sambandet mellan fri lek och lärande olika, men att samtliga var ense om att det är viktigt att stötta barn i deras lek för att de ska känna sig trygga och få förutsättningar för att leka.

Fläkt-i-drift är ett ventilationstekniskt brandskydd, som nyttjar frånluftsfläkten för att tryckavlasta ett brandrum och därmed förhindra brandgasspridning. Ett problem för dessa system är att ventilationsfilter riskerar att sätta igen, då brandrök transporteras genom systemet. (Svensk Ventilation, 2018) Laborationer visar att ventilationsfilter sätter igen fort av brandrök, men problemet har inte varit omfattande i verkligheten. Det kan bero på att partiklar från branden avlagras i ventilationskanalerna. (Eriksson, 2019) Syftet med rapporten är att studera partikelavlagring i ventilationssystem och utvärdera om det kan vara en påverkande faktor till varför laborativa tester skiljer sig från verkligheten. Ytterligare ett syfte är att skapa en korrelationsfaktor mellan dieselrök och teststoftet ISO A2 Fine. En korrelationsfaktor beskriver sambandet mellan brandrök och teststoft, vid igensättning av filter. Rapporten är baserad på undersökningar i laborativa ventilationssystem uppbyggda hos Camfil AB i Trosa. I resultaten redovisas att partikelavlagring är en faktor som påverkar igensättning av ventilationsfilter. När ventilationssystemet blir längre och mer komplicerat, ökar avlagringen och därmed minskar igensättningen. Den framtagna korrelationsfaktorn redovisar sambandet mellan dieselrök och ISO A2 Fine för ett tryckfall på 300 Pa över ett filter. I arbetets analys och slutsats diskuteras resultatens pålitlighet. Vidare beskrivs faktorer som det här arbetet inte har haft möjligheten att undersöka och det uppmanas till vidare forskning inom detta område. / Fan-in-operation is a ventilation-technical fire protection that uses the exhaust fan to relieve a fire room and thereby prevent the spread of fire gas. A problem for these systems is that the ventilation filters risk to be clogged, as fire smoke is transported through the system. (Svensk Ventilation, 2018) Laboratory work shows that ventilation filters can’t hold a lot of smoke, but the problem has not been extensive. This may be because particles from the fire are deposited in the ventilation ducts. (Eriksson, 2019) The purpose of the report is to study particle deposition in ventilation systems and evaluate whether it can be an influencing factor for why laboratory tests differ from reality. Another purpose is to create a correlation factor between diesel smoke and the test dust ISO A2 Fine. A correlation factor describes the relationship between fire smoke and test dust, regarding the clogging of filters. The report is based on studies in laboratory ventilation systems built up at Camfil AB in Trosa. The results show that particle deposition is a factor that influences clogging of ventilation filters. As the ventilation system becomes longer and more complicated, the deposit increases and thus reduces the clogging. The resulting correlation factor shows the relationship between diesel smoke and ISO A2 Fine for a pressure drop of 300 Pa over a filter. In the analysis and conclusion of the work, the reliability of the results is discussed. Furthermore, factors are described which this work has not had the opportunity to investigate and it is encouraged to further research in this area.

Purpose: The purpose of the study is to identify how Generation Z consumers are influenced by social media when choosing a brand, as they are the only generation that has grown up with the internet as a given. The study also aims to investigate the consumer behaviors that Generation Z have on social media. Research questions: What primarily contributes to Generation Z consumers’ brand choices on social media? How does Generation Z manifest unique consumer behaviors? Theory: The current theories have been based on previous research that defines and describes Generation Z and social media as concepts. Furthermore, it presents what characterizes brand choice through brand loyalty and customer loyalty. Then, the buying process is described in connection with consumer behavior. The theoretical section concludes with a description of purchase intention, which is presented in terms of advertising and unawareness. Method: The study used a quantitative research method. The data was collected through digital surveys from respondents born within Generation Z. The total respondents was 105 people. Results: The results showed that the majority of Generation Z uses social media on a daily basis, with Snapchat, TikTok, and Instagram being the most popular platforms. The study revealed that respondents often come into contact with brands on social media but are not influenced by advertisements or have their purchasing behavior affected when making brand choices. However, the study found that attitudes and unawareness regarding brand choices and external influence played a significant role for Generation Z through social media. Conclusions: The study found that Generation Z consumers tend to engage in a decision-making process and choose brands based on their conscious and unconscious attitudes. This is combined with their knowledge or exposure to different purchasing options on their social media platforms. / Syfte: Syftet med studien är att identifiera hur Generation Z konsumenter blir påverkade av sociala medier vid val av varumärke, i och med att det är den enda målgruppen som vuxit upp med internet som en självklarhet. Studien ämnar även att undersöka vilka konsumentbeteenden Generation Z har på sociala medier.  Forskningsfrågor: Vad bidrar primärt till Generation Z konsumenters val av varumärke på sociala medier?På vilket sätt manifesterar Generation Z unika konsumentbeteenden? Teori: De aktuella teorierna har grundat sig på tidigare forskning som definierar samt beskriver Generation Z och sociala medier som begrepp. Vidare presenteras vad som kännetecknar val av varumärke genom varumärkeslojalitet och kundlojalitet. Därefter beskrivs köpprocessen i samband med ett konsumentbeteende. Det teoretiska avsnittet avslutas i en beskrivning av köpintention vilket presenteras kring reklam och omedvetenhet.  Metod: Studien tillämpade en kvantitativ forskningsmetod. Datan samlades in genom digitala enkäter från respondenter födda inom Generation Z som totalt blev 105 stycken.  Resultat: Resultatet visade att majoriteten av Generation Z dagligen använder sig av sociala medier, där Snapchat, TikTok och Instagram låg i framkant. Studiens resultat visade även att respondenterna ofta upplever att de kommer i kontakt med varumärken på sociala medier men varken blir påverkade av reklam eller att detta påverkar deras köpbeteende när val av varumärken ska göras. Däremot visade studien att attityder och omedvetenhet kring val av varumärken hade en betydande roll via sociala medier för Generation Z.  Slutsats: Studien visade på att Generation Z konsumenter har som tendens att gå in i en köpprocess och välja varumärken baserat på deras medvetna samt omedvetna attityder. Detta kombinerat med vilket köpalternativ som de har mest kunskap kring eller som de varit i kontakt med på sina sociala medier- plattformar.