Industrilandskapet is an area in central Norrköping who has undergone major changes during the 1900s. The area has in recent decades gone from being an important industrial area into a place that today is focused on knowledge production and visit activities. This study focuses on how four selected businesses in Norrköping look at the change that Industrilandskapet has undergone. The four businesses all have in common that they use and care of Industrilandskapet in both marketing and as a working place. The businesses are in this study represented by four informants who were interviewed with semi-structured interviews. The results from the informants are analyzed by support of theoretical points. The results shows that Industrilandskapet appear as an important area of the interviewed informants. The preservation and re-use of the old factory buildings is seen as a positive decision, and it has also established itself as a tourist resource. However, there is disagreement about how the term Industrilandskapet should be defined and what it really means. The informants are making extensive use of Industrilandskapet to both marketing and selling the area to potential visitors. The problem that Industrilandskapet is hard to define is overshadowed when businesses are using the area.

Det blir allt viktigare för kommuner, regioner och länder att positionera sig i kampen om presumtiva invånare och investerare. För att konkurrera måste platsens fördelar lyftas fram för målgruppen och det är av största vikt att finnas där målgruppen finns. Sociala medier har utmanat de traditionella marknadsföringsmetoderna och gjort detta möjligt. Mer än hälften av Sveriges befolkning använder det sociala mediet Facebook och i november 2012 använder 74 procent av Sveriges kommuner och regioner mediet. Det har blivit en självklarhet att använda Facebook som ett verktyg i marknadsföringen men det saknas kunskap om hur man på bästa sätt ska marknadsföra sig och kommunicera med sina målgrupper. Denna studie syftar till att undersöka hur kommunikatörer arbetar med platsmarknadsföring via Facebook för att skapa en attraktiv bild av en region. Fokus ligger på att undersöka om den önskade profilen stämmer överens med invånarnas bild av Värmlands image. Studien har gjorts i samråd med Attraktiva Värmland. Det är ett treårigt EU-projekt inom Region Värmland som startades 2010. Målet med projektet är att få människor att besöka, bo och etablera sig i Värmland. Följande frågeställningar har legat till grund för studien: Vilken är Attraktiva Värmlands önskade profil för Värmland? Vilka metoder och strategier använder Attraktiva Värmland sig av på Facebook för att locka nya målgrupper och behålla sina invånare? Vilken bild har invånarna av Värmlands image och hur väl stämmer denna bild överens med den önskade profilen? Studien är utförd med kvalitativa metoder och har avgränsats till att undersöka regionen Värmland. Tre fokusgruppintervjuer har genomförts för att få svar på frågeställningarna. Resultatet visar att Värmland idag har en otydlig profil och att det därför är svårt att kommunicera ut ett enhetligt budskap till invånarna. Detta leder till att imagen av Värmland inte blir som den önskade profilen. Resultatet visar också att Attraktiva Värmland använder flera olika metoder och strategier på Facebook för att locka fler invånare. Detta gör de bra. Dock så menar både invånare och Attraktiva Värmland att en enhetlig bild av hela Värmland inte visas upp där. Studiens resultat och analys visar vikten av en tydlig profil i arbetet med att få profil och image att överensstämma. Den visar också att det underlättar med en genomtänkt strategi där mål och riktlinjer med varje medium formuleras. Genom att utnyttja Facebooks fördelar som statistik och tvåvägskommunikation kan rätt budskap kommuniceras ut och varumärket stärkas. / It has become increasingly important for municipals, regions and countries to make a statement in order to attract potential investors and settlers. To be able to compete for attention, it is important to target the right group of people with the right kind of arguments and marketing. Thanks to social media such as Facebook, it is now possible to challenge the old ways of marketing and be more progressive in the hunt for clients. To utilize Facebook as a tool for marketing has in other words become a trend, but there is a lack of knowledge concerning how to best communicate with each target group. The purpose of this study is to explore how communicators work with social media in order to make a region more attractive. The main focus is to find out whether the marketing profile of a region correlates with the inhabitants idea of the region. The study was done in collaboration with Attractive Värmland. It is a three-year EU project within the Region Värmland started in the 2010th. The goal of the project is to get people to visit, live and establish themselves in Värmland. The following research questions have been explored: What profile do Attraktiva Värmland hope to create for the region of Värmland? What methods and strategies do Attraktiva Värmland use in order to attract new prospects whilst keeping their current residents? What is the residents idea of Värmland and how well does it respond to the profile Attraktiva Värmland wishes to create? The study was performed with qualitative methods and has been limited to examining the region Värmland. Three interviews in groups have been conducted to find answers to the questions. The results show that Värmland today has got quite a diffuse profile that causes problems with communicating a homogenous message to its residents. Therefore, the image of Värmland fails to respond to the wanted profile. Attraktiva Värmland does utilize several different methods and strategies on Facebook to attract future residents, and it appears they do it well. The problem still remains though; both residents and the people responsible for Attraktiva Värmland agree that the regions image remains diffuse. This study proves the importance of having a solid profile in order to successfully fuse the image and the wanted profile of a region into one homogenous marketing tool. Having a well thought-through strategy where distinct guidelines and goals are formulated is a great help when working with social media. By using the benefits of Facebook, such as statistics and two-way communication, the right message can be forwarded and the marketing brand be further more enhanced.

Abstract The purpose with this essay has been to gain a greater understanding and clarify how an arena can create value within place marketing and development of a place brand. This will be achieved through a description of which values an arena causes in the surrounding areas and an understanding of how these values can be interpreted through the place brand. We decided to base our study according to the following two questions: 1. What are the underlying reasons why there has been such a big trend with arena project? 2. How can an arena create value for a city in the use of place marketing? We have chosen to use a qualitative research method for this essay and we have shifted between an inductive and deductive character. The qualitative research method was a fitting choice for us since our purpose was to obtain an indepth understanding of the research problematics. Therefore there have been six different semi-structured interviews; four of them are composed of actors involved in two recently completed and ongoing arena projects. And the other two interviews where from experts on arenas. One of the most important conclusions that we can draw from the research and analysis is that it has become such a big trend of the construction of arenas do to the professional sports associations. Also arenas will contribute to a financial flow for the city. You can clearly see that the professional sports are the core of the entire arena project and a big contributing reason for the constructions of a new arena. An arena is of value for a city in its use of place marketing because it creates a strong added value within professional sports for both the players and audience, which then reinforce a strong identity for cities.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper.

Thesis Purpose: The purpose of this study is to develop an increased knowledge of place branding, study the perception of inhabitants’ regarding Alvesta as a place and to explore an extended relationship between Alvesta and Växjö municipality. Methodology: The methodology of the study is conducted with qualitative and quantitative approach. There were two interviews in Alvesta and Växjö municipality office. A total number of 216 questionnaires were gathered in three urban areas in Alvesta municipality. Theoretical Framework: For this study place branding theory has been used as a guideline and SWOT, Gap analysis and Co-opetition theory were used to analyze Alvesta municipality as a place and its inhabitant’s perception. Empirical Finding: A total of 210 questionnaires were analyzed statistically through SPSS with functions such as cross tabulation, compare means, and scale reliability analysis. Also the results of two interviews with the Alvesta and Växjö municipality are written in this chapter regarding the theories used in this thesis. Analysis: The analysis chapter integrates the theory and the results of the empirical findings. Alvesta’s brand and service were evaluated based on SWOT and gap analysis. A co-opetition relationship was suggested between Växjö and Alvesta municipality in different issues such as branding, infrastructure and education. Conclusion: From this study we have attained insight that Alvesta municipality is in the initial stage in branding and there is a service gap in the inhabitants’ perception. Finally this study contributes how Alvesta municipality can create mutual value by cooperating and competing with Växjö municipality.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej.

Starting with the 1970s, cities have found themselves in a trouble which is caused by economic changes, technological improvements and local-global power shifts. Under the impact of these changes, cities have started to act as independent units and try to get a higher their position in the hierarchical system of the globalised world. Therefore, competition started between cities other than states and entreprenurial strategies are developed by local governments and actors for sustaing local economic development. One of the most popular place marketing strategies, mega-events such as EXPO, Olympic Games are considered as a valuable instrument to promote a region as a tourist destination, business location, and an attractive place to live and work. This study investigates an understanding of how to use a mega event as a tool in the place marketing strategy and building up entrepreneurial governance by examining the stakeholder organization of Izmir EXPO 2015 candidacy period. The research analyzes the approaches of different stakeholders of Izmir to EXPO opportunity and the impact of bidding on the stakeholder organization of Izmir. The most important conclusion of the study is that collaborative study of stakeholders can help to build up the entrprenurial city even if the city does not host a mega event.

<p>Thesis Purpose: The purpose of this study is to develop an increased knowledge of place branding, study the perception of inhabitants’ regarding Alvesta as a place and to explore an extended relationship between Alvesta and Växjö municipality.</p><p>Methodology: The methodology of the study is conducted with qualitative and quantitative approach. There were two interviews in Alvesta and Växjö municipality office. A total number of 216 questionnaires were gathered in three urban areas in Alvesta municipality.</p><p>Theoretical Framework: For this study place branding theory has been used as a guideline and SWOT, Gap analysis and Co-opetition theory were used to analyze Alvesta municipality as a place and its inhabitant’s perception.</p><p>Empirical Finding: A total of 210 questionnaires were analyzed statistically through SPSS with functions such as cross tabulation, compare means, and scale reliability analysis. Also the results of two interviews with the Alvesta and Växjö municipality are written in this chapter regarding the theories used in this thesis.</p><p>Analysis: The analysis chapter integrates the theory and the results of the empirical findings. Alvesta’s brand and service were evaluated based on SWOT and gap analysis. A co-opetition relationship was suggested between Växjö and Alvesta municipality in different issues such as branding, infrastructure and education.</p><p>Conclusion: From this study we have attained insight that Alvesta municipality is in the initial stage in branding and there is a service gap in the inhabitants’ perception. Finally this study contributes how Alvesta municipality can create mutual value by cooperating and competing with Växjö municipality.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej.</p>

Sverige är idag det EU-land som urbaniseras allra snabbast och mer än var femte svensk lever nu i en storstad. Utvecklingen kan delvis härledas till en strukturomvandling i ekonomin, från en industriell till en post-industriell ekonomi, med stark tillväxt i branscher som driver den urbana utvecklingen. Befolkningsutvecklingen och urbaniseringen sker dock på bekostnad av en folkminskning i många lands- och glesbygdskommuner. Människor och företag lämnar orter i brist på arbete och kvar lämnas en försvagad skattebas som ska finansiera skolor, vård och andra offentliga tjänster.Genom platsmarknadsföring; ett långsiktigt och strategiskt arbete som syftar till att förändra, förbättra eller förstärka bilden av en plats, lyckas dock många genomgå framgångsrika transformationer i kombination med rätt investeringar vilket skapar nya villkor och förstärkt attraktivitet. I Sverige finns idag 290 kommuner som i många fall samarbetar men som också konkurrerar om invånare, investeringar och turism. Frågan om platsers varumärken har under det senaste decenniet utvecklats från att primärt handla om insatser för att locka turister till att i många fall bli en del av en sammanhängande strategi för att utveckla en plats i en viss riktning. Det beror bland annat på att städers och regioners ekonomiska utveckling inte sällan påstås vara beroende av att platsen uppfattas som attraktiv, dynamisk och därmed värd att besöka, flytta till eller investera i.Speciellt landsbygdskommuner har stora möjligheter att fokusera på dess fysiska miljö, rekreationsmöjligheter och kvaliteten på de tjänster som kommunen erbjuder i sina marknadsföringskampanjer i syfte att locka nya invånare. Urbanisering, teknisk utveckling och globalisering skapar inte bara utmaningar, de genererar också stora potentiella motkrafter och möjligheter som landsbygdskommuner kan dra nytta av. Med gemensamma satsningar kan en kommun lyckas lyfta fram områdets kvaliteter och förstärka dess erbjudande gentemot potentiella målgrupper. De kan locka till sig företag och utveckla ett näringsliv som skapar nya arbetstillfällen som kan få folk att stanna kvar och skapa en flyttström till dessa orter.I denna studie kartläggs därför hur svenska landsbygdskommuner med negativ befolkningsutveckling arbetar med platsmarknadsföring och varumärkesbyggande insatser i syfte att locka nya invånare. Kartläggningen görs genom sju semi-strukturerade intervjuer i fem utvalda kommuner och syftar till att identifiera orsakerna till de eventuella problem och brister som finns i landsbygdskommunernas arbete med frågorna. Genom att undersöka hur integrerade de varumärkesbyggande insatserna är i arbetet med platsmarknadsföring syftar studien även till att skapa förståelse för vilken roll en kommuns varumärkesarbete har i arbetet med att vända en negativ befolkningsutveckling. / Sweden has the fastest growing urbanization of all the EU countries, with more than a fifth of the population now living in urban areas. A development driven by a restructuring of the economy from an industrial to a post-industrial economy, with a rapid growth in sectors that drive urban development. Population growth and urbanization takes place at the expense of a population decline in many rural municipalities where people and business leave due to lack of work, leaving a weakened tax base meant to fund schools, health care and other public services.By place marketing; a long-term and strategic work that strives to change, improve or enhance the image of a place, places can achieve successful transformations, combined with the right investments, creating new conditions and enhanced attractiveness. There are currently 290 municipalities in Sweden. Municipalities that in many cases cooperate but also compete for residents, investment and tourism. The question of place brands has in the past decade evolved from being primarily about efforts to attract tourists to - in many cases - become part of a coherent strategy for developing a place in a certain direction. It is partly due to urban and regional economic development often claimed to be addicted to the place perceived as an attractive, dynamic and therefore worth visiting, moving to or investing in.Especially rural municipalities have plentiful opportunities to emphasize its physical environment, recreational opportunities and the quality of services offered by the municipality in their marketing campaigns to attract new residents. Urbanization, technological development and globalization does not only creates challenges, they also generate great potential counter-forces and opportunities that rural communities can benefit from. With joint ventures municipalities can manage to highlight the area's qualities and reinforce the offer in terms of service and welfare services offered. It can attract companies and develop an economy that creates new jobs and get people to stay in the municipality and create a migratory stream to these locations.This study, written in Swedish, identifies how rural municipalities with a population decline in Sweden are working with place marketing and brand-building efforts in order to attract new residents. The survey is done through seven semi-structured interviews in five selected municipalities and aims to identify possible problems and shortcomings in rural municipalities' work on these issues and what its causes are. By examining how integrated the brand-building efforts is in the place marketing, this study also aims to create an understanding of the role that a municipality's branding has in the strive for reversing negative population growth.