Robotassisterad prostatektomi innebär speciella omständigheter för patienten avseende positionering där de ligger i ett extremt så kallat Trendelenburgläge med huvudet sänkt 45 grader samt att buken blåses upp med koldioxid. Dessa två faktorer predisponerar för att patienten drabbas av postoperativt illamående och kräkningar. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av postoperativt illamående och kräkningar 24 timmar efter robotassisterad prostatektomi. Patienterna själva skattade sitt illamående enligt MANE- skalan som är en 7-punktsskala. Metoden som användes är en kvantitativ icke experimentell pilotstudie. 20 patienter deltog i studien. Resultatet visade att mer än en tredjedel av patienterna drabbades av postoperativt illamående och/eller kräkning inom 24 timmar efter operationsslut. Av samtliga 20 deltagare hade enbart en patient erhållit antiemetika i förebyggande syfte. Slutsatsen för denna studie var att man bör gå vidare och undersöka fler patienter för att se om behov finns för att eventuellt justera antiemetikaprofylax för denna patientgrupp i framtiden. / Robotic assisted prostatectomy requires special circumstances for the patient regarding their positioning. They lay with the head tilted down 45 degrees in a position called Trendelenburg and their bowel is insufflated with carbon dioxide which both can cause nausea and vomiting. The aim of this study was to investigate the frequency of postoperative nausea and vomiting 24 hours after a robotic assisted prostatectomy. The patients valued their own nausea according to the MANE-scale which is a 7-pointed scale. The method used was a quantitative non- experimental pilot study. 20 patients participated in the study. The result showed that more than a third of the patients were nauseas or vomited within 24 hours after surgery. Of all 20 participants only one had received antiemetics in preventing purpose. The conclusion was that this study should be proceeded and a larger number of patients should be evaluated too see if there is a need to adjust the antiemethic prophylaxis for this patientgroup in the future.

Bakgrund: Postoperativ smärta och illamående så kallad postoperative nausea and vomiting (PONV) är bland de vanligaste postoperativa komplikationerna och är kopplat till fördröjd återhämtning med ökad komplikationsrisk. Individuella- och processrelaterade faktorer påverkar förekomst av postoperativ smärta och PONV. Tarmopererade patienter skattar jämförelsevis hög postoperativ smärta. Anestesisjuksköterskan har ett stort ansvar att tillgodose god smärtlindring och postoperativ omvårdnad. Syfte: Beskriva fördelning av postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika i förhållande till kön hos tarmopererade patienter. Även att identifiera könsskillnader relaterat till postoperativ smärta och PONV samt samband mellan postoperativ smärta, PONV, patientkaraktäristika och processdata. Metod: En retrospektiv studie med kvantitativ ansats, patientdata från Svenskt Perioperativt Register (SPOR) användes. Patienter som genomgick operation på tunn- och tjocktarm (KVÅ-kod JF) på ett länssjukhus i Sverige åren 2019 och 2022 inkluderades, totalt 420 patienter. Data redovisades med deskriptiv och analytisk statistik. Resultat: Flera signifikanta samband påvisades; högre ålder korrelerade med lägre skattad postoperativ smärta och längre operationstid korrelerade med högre skattad postoperativ smärta. Patienter med generell anestesi utan tillägg av regional anestesi, elektiv operation och PONV skattade högre postoperativ smärta. Resultatet visade en signifikant könsskillnad, kvinnor drabbades i större utsträckning av PONV än män. Slutsats: Dessa samband och skillnader belyser att postoperativ smärta är komplext. Fler studier bör utföras i syfte att klargöra riskfaktorer för postoperativ smärta och PONV, och för att förstå underliggande mekanismer. Det är viktigt att vårdpersonal i ett tidigt skede förebygger, identifierar och behandlar postoperativ smärta och PONV utifrån patientens bakgrund och kända riskfaktorer. För att detta ska ske måste en individbaserad strategi utarbetas, för god behandling och återhämtning. / Background: Postoperative pain and postoperative nausea and vomiting (PONV) are among the most common postoperative complications and is associated with prolonged recovery. Individual and surgery-related predictors affect the prevalence of postoperative pain and PONV. Patients who underwent bowel surgery rated postoperative pain comparatively high. The anesthetic nurse has a responsibility in providing effective pain treatment and qualitative postoperative care. Purpose: To describe the distribution of postoperative pain, PONV, patient characteristics in relation to gender among patients undergoing bowel surgery. Also, to identify gender differences related to postoperative pain and PONV, but also correlations between postoperative pain, PONV, patient characteristics and surgery related factors. Methods: A retrospective register study with a quantitative approach, data from the Swedish Perioperative Registry (SPOR) were used. Patients included underwent bowel surgery in an operating ward at a county hospital in Sweden by 2019 or 2022, resulting in 420 patients. Data was performed with descriptive and analytic statistics. Findings: Findings demonstrated several significant correlations; higher age correlated with lower postoperative pain and longer duration of surgery correlated with higher postoperative pain. Patients with general anesthesia without complementary regional anesthesia, elective operation or PONV rated higher postoperative pain. Findings demonstrated a significant difference in gender, women tended to experience PONV more frequently than men. Conclusion: Findings illustrate the complexity of postoperative pain. More studies must be done to clarify risk factors for postoperative pain and PONV and understanding their underlying mechanisms. It’s essential that caregivers prevent, identify, and treat postoperative pain and PONV based on patient background and known risk factors. An individual-based strategy needs to be developed; to provide effective treatment and recovery.

Bakgrund: Det finns en uppfattning från författarnas erfarenheter att en positiv inställning hos patienter som genomgår kirurgi underlättar konvalescensen och påverkar tillfrisknandet. Mängden dagkirurgi ökar mer och mer i både antal och komplexitet. Vanliga problem vid dagkirurgi är postoperativt illamående och kräkning (PONV) samt smärta. Tidigare studier som har undersökt preoperativa förväntningar i förhållande till postoperativt utfall har både funnit samband och även funnit att det ej har haft betydelse. Ingen av tidigare studier har fokuserat på anestesirelaterade postoperativa komplikationer. Syftet med denna studie är att undersöka om patienters preoperativa förväntningar är relaterade till incidensen av postoperativ smärta och illamående inom dagkirurgi. Metod: Som metod användes en enkätstudie. 60 deltagare inkluderades i studien. Deltagarna svarade på enkäten när de väntade på att opererades då de befann sig på en dagkirurgisk avdelning. Utfallet hämtades postoperativt in från journaler. Deltagarna grupperades enligt positiva och negativa förväntningar och analyser genomfördes mellan dessa två grupper. Resultat: Av de 60 deltagarna hade 58,33% (n=35) negativa förväntningar gällande postoperativt illamående och smärta, 41,67% (n=25) hade positiva förväntningar. Det fanns en skillnad mellan de med negativa och positiva förväntningar gällande förekomsten av postoperativt illamående och smärta (68,6% respektive 44%, p-värde=0,057). Lång sövningstid visade sig vara en signifikant faktor för PONV och postoperativ smärta. Slutsats: Större vikt bör läggas vid postoperativ smärtlindring vid längre operationer. Det finns även tendenser att negativa förväntningar bör uppmärksammas som en riskfaktor för postoperativ smärta.

Postoperativ smärta och illamående är de två största orsakerna till postoperativa komplikationer och fördröjd utskrivning efter operation i dagkirurgi. Patienter som drabbats av postoperativt illamående och kräkning (PONV) skattar detta som värre än postoperativ smärta och skulle betala mycket pengar för att slippa uppleva det igen. Denna studie har undersökt interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister och dess kliniska betydelse för patientens smärtuppfattning och PONV under den första postoperativa tiden, 2-10 timmar. Risken är att patienten får både PONV och smärta som direkt orsak av interaktionen. Studiens syfte var att undersöka om det förelåg skillnad i smärtuppfattning, smärtbehandling och förekomst av PONV hos dagkirurgiska patienter som fått standardiserad kombinationsbehandling med paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister jämfört med riktad kombinationsbehandling med naproxen och serotonin 5-HT-3 antagonister där hänsyn tagits till interaktionen mellan paracetamol och serotonin 5-HT-3 antagonister den första postoperativa tiden. Studien genomfördes på 60 dagkirurgiska patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi. Patienterna har med hjälp av en visuell analog skala (VAS) bedömt smärta samt PONV pre- och postoperativt och besvarat en patientenkät om smärtbehandling. Resultatet visar att det fanns en signifikant skillnad i VAS-skattning mellan grupperna avseende smärta vid ankomst till postoperativa avdelningen men ingen signifikant skillnad rörande PONV eller hur patienterna uppfattade smärtbehandlingen. Det fanns en signifikant skillnad mellan grupperna rörande vilken smärtbehandling patienterna fick. Resultatet kan tolkas som att skillnaden i smärtskattning vid ankomst till postoperativa avdelningen beror på läkemedelsinteraktionen och att den har klinisk betydelse för patienterna. Förhoppningen är att studien ska leda till att stärka riktlinjer och policys avseende postoperativ smärtlindring när patienten har PONV i anamnesen.

No description available.

Übergewicht und Adipositas bei Kindern und Jugendlichen ist ein weit verbreitetes Problem der Bundesrepublik Deutschland. Auch der Anästhesist sieht sich im täglichen klinischen Alltag mit diesem Patientenkollektiv und den damit verbundenen pathophysiologischen und pharmakologischen Besonderheiten konfrontiert. In dieser Dissertation werden Anästhesieverfahren, intraoperative und postoperative Analgesie, sowie die Inzidenz von postoperativer Übelkeit und Erbrechen bei nicht-übergewichtigen und übergewichtigen Kindern und Jugendlichen erhoben und untersucht. Im Rahmen einer Observationsstudie wurden Daten zur Prämedikation, zu den Anästhesieverfahren, dem Einsatz von Muskelrelaxanzien, zu regional- und lokalanästhetischen Verfahren, zur PONV-Prophylaxe und Inzidenz von PONV sowie zum Analgetikabedarf intra- und postoperativ erfasst und anhand des BMI verglichen. Es konnte nachgewiesen werden, dass bei nicht-übergewichtigen Kindern und Jugendlichen signifikant häufiger eine volatile Einleitung durchgeführt wird als eine intravenöse (p < 0,05). Hinsichtlich der Dosierungen der verwendeten Medikamente ergab sich für die Prämedikation mit Midazolam eine geringere Dosierungen pro kg KG (p < 0,05); dies konnte auch für die intraoperative Analgesie mittels Metamizol i.v. und postoperativ für Paracetamol p.o. im übergewichtigen Patientenkollektiv aufgezeigt werden (p < 0,05). Übergewichtige erhalten signifikant häufiger ein Muskelrelaxanz als Nicht-übergewichtige (p < 0,05). Dabei wird bei Übergewichtigen Rocuronium signifikant häufiger als andere Muskelrelaxanzien angewandt, während bei nicht-übergewichtigen Kindern häufiger Cis-Atracurium (p < 0,05) Verwendung findet. Übergewichtige und adipöse Kinder und Jugendliche weisen keine erhöhte Inzidenz für PONV auf. Als Risikofaktor für das Auftreten von PONV, unabhängig vom Gewicht des Kindes, ist die Applikation von Piritramid, innerhalb der ersten 24 h postoperativ, zu werten (p < 0,05). Hinsichtlich der Art des operativen Eingriffes konnte die Adenotomie als signifikanter Risikofaktor für die Inzidenz von postoperativem Erbrechen, unabhängig vom Gewicht, nachgewiesen werden (p < 0,05). Die Ergebnisse werden innerhalb der Promotionsschrift aufgelistet und es werden Gründe für Unterschiede beim nicht-übergewichtigen vs. übergewichtigen Kind diskutiert

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är en vanlig komplikation till anestesi och en utmaning för anestesisjuksköterskan att behandla. Behandlingen bör vara multimodal och innehålla både farmakologiska- och icke-farmakologiska åtgärder. Akupressur är en metod som tillämpas profylaktiskt för att lindra PONV. Syfte: Syftet med studien var att beskriva i vilken utsträckning anestesisjuksköterskor använder akupressur som preventiv metod för att minska postoperativt illamående ochkräkningar, om anestesisjuksköterskor har utbildning i akupressur, vilka lokala riktlinjer som finns och vilka erfarenheter de har av akupressur. Syftet var även att undersöka i vilken utsträckning akupressur används i dagligt arbete av anestesisjuksköterskor som har tidigare erfarenheter av metoden jämfört med anestesisjuksköterskor som inte har det. Metod: En tvärsnittsstudie med en beskrivande och jämförande design. Ansatsen är i huvudsak kvantitativ men innehåller kvalitativa inslag. Data har samlats in med webbenkäter från dec 2021 – feb 2022. Totalt deltog 36 anestesisjuksköterskor. Huvudresultat: Resultatet visade på låg frekvens av användning och utbildning av akupressur hos anestesisjuksköterskorna. Det fanns en signifikant skillnad mellan erfarenhet av akupressur och i vilken utsträckning metoden används. Resultatet tyder på en positiv inställning till metoden bland anestesisjuksköterskorna. Slutsats: Akupressurbehandling mot PONV används i låg utsträckning. Resultatet indikerar på att tidigare erfarenhet av akupressurbehandling kan bidra till ökad frekvens av användning av metoden. Anestesisjuksköterskor var positivt inställda till att använda metoden och beskriver brist på utbildning och riktlinjer som ett hinder. För att möjliggöra implementering av akupressurbehandling mot PONV behöver tydliga riktlinjer utarbetas och personalen utbildas.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) ses som ett mycket vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symtomen efter en operation. Farmakologiska behandlingsmetoder är det som används i störst utsträckning för att behandla PONV, men det är fortfarande en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor är ansvariga för omvårdnad under operationen och har som uppgift att lindra bland annat PONV. En kartläggning av icke-farmakologiska behandlingar bidra till ett mera multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för att motverka PONV hos patienter som genomgått kirurgi i generell anestesi.  Metod: För att svara på syftet valdes att genomföra en systematisk litteraturstudie. Den systematiska litteraturstudien baserades på RCT-studier publicerade sedan år 2016 och var skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoderna som presenteras i arbetet kunde alla påvisa effekter i att antingen motverka utvecklandet av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Resultatet för behandlingsmetoden transkutan elektroakupunkt-stimulering (TEAS) sågs ha mest evidens för att förebygga utvecklandet av PONV. Postoperativt musiklyssnande och cupping vid P6-punkten kunde också påvisa en förebyggande effekt för PONV. Behandlingen akupressur vid P6-punkten sågs ha viss effekt på illamående i majoriteten av de inkluderade artiklarna som undersökte metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med essentiella oljor av ingefära eller lavendel sågs ha god effekt i att behandla PONV som redan uppstått.  Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingsmetoder mot PONV kan vara effektiva metoder för att utvecklande motverkat av PONV eller behandla redan utvecklad PONV. Dock krävs det fler omfattande studier för att kunna dra vidare slutsatser om det går att ersätta farmakologisk behandling med någon av dessa icke-farmakologiska behandlingsmetoder. Icke-farmakologiska behandlingsmetoder, baserat på den forskning som presenteras i detta arbete, bör ses som ett komplement till farmakologisk behandling snarare än som ett substitut. / Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är ett vanligt problem och är tillsammans med smärta ett av de mest fruktade symptomen efter operationen. Farmakologisk behandling är den vanligaste metoden för behandling av PONV, även om det fortfarande finns en grupp patienter som lider av PONV trots behandling. Anestesisjuksköterskor ansvarar för omvårdnaden under operationen och har till uppgift att underlätta PONV. Mer omfattande kunskap om icke-farmakologiska behandlingar kan bidra till ett mer multimodalt och personcentrerat sätt att behandla PONV. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur översyn var att kartlägga icke-farmakologiska behandlingar för PONV hos patienter som har genomgått kirurgi i allmän anestesi. Metod: För att svara på syftet valdes en systematisk litteraturgenomgång som metod. Den systematiska litteraturöversikten bygger på RCT-studier som publicerats sedan 2016 och är skrivna på engelska. Resultat: De icke-farmakologiska behandlingsmetoder som presenterades visade alla effekter för att antingen minska utvecklingen av PONV eller vid behandling av redan förvärvade PONV. Resultaten för behandlingsmetoden TEAS ansågs ha mest bevis för att förhindra utvecklingen av PONV. Postoperativa lyssna på musik och cupping vid P6-punkten kunde också bevisa effektivitet i förebyggande PONV. Behandling med akupressur vid P6- punkt ansågs ha viss effekt på illamående i en majoritet av de inkluderade studierna som studerade metoden, men inte på kräkningar. Behandling med aromaterapi med eteriska oljor av ingefära eller lavendel ansågs ha goda effekter på behandling av redan förvärvade PONV. Slutsats: Vissa icke-farmakologiska behandlingar för PONV har en betydande effekt för att antingen hindra utvecklingen av PONV eller behandla patienter som redan har utvecklat en viss grad av PONV. Det finns dock ett behov av fler studier som jämför icke-farmakologiska behandlingar med farmakologiska behandlingar, för att kunna dra några slutsatser om möjligheten att ersätta farmakologiska behandlingar med icke-farmakologiska behandlingar. Icke-farmakologiska behandlingar, baserade på de studier som presenteras i denna systematiska litteraturöversikt, bör ses som ett komplement till farmakologiska behandlingar snarare än som en ersättning.

Bakgrund: Postoperativt illamående och kräkningar (PONV) är en vanlig komplikation i samband med anestesi och drabbar cirka 30% av alla patienter. Kvinnor som genomgår gynekologiska laparoskopiska operationer är en särskilt utsatt grupp. Många individer som drabbas upplever ett onödigt lidande. Anestesisjuksköterskan har ett centralt ansvar i att arbeta preventivt och på så sätt lindra samt förebygga komplikationer. Genom att studera och jämföra olika enheter kan problemet med PONV uppmärksammas och eventuellt reduceras. Syfte: Syftet med studien är att undersöka skillnader i förekomst av postoperativt illamående och kräkningar hos kvinnor som genomgår laparoskopiska gynekologiska steriliseringar på två olika operationsenheter i södra Sverige. Metod: Kvantitativ retrospektiv jämförande studie med journalgranskning av 95 patienter som genomgått gynekologisk laparoskopisk sterilisering på ett länssjukhus i södra Sverige. Förekomsten av PONV och skillnader samt korrelation mellan enheterna har jämförts avseende profylaktiska interventioner i förhållande till riskfaktorer. Resultat: Utfallet av PONV blev 13% kontra 8% på respektive enhet. Ingen statistisk signifikant skillnad påvisades mellan enheterna. Korrelationen mellan antal riskfaktorer och antal profylaktiska interventioner visade på en svag icke signifikant korrelation på bägge enheter. Slutsats: Endast en liten del av de kvinnor som genomgår laparoskopiska steriliseringar drabbas av PONV. Bättre dokumentation skulle underlätta kartläggningen av olika faktorer som bidrar till PONV. Individernas riskfaktorer beaktas inte och patientperspektivet är inte i fokus. Gemensamma rutiner skulle kunna leda till bättre förutsättningar för god vård och minskat lidande hos fler individer. Förslag på framtida forskning är en prospektiv studie där utfallet av PONV studeras över längre tid. / Background: Postoperative nausea and vomiting (PONV) is a common complication associated with anesthesia and affects an average 30% of all patients. Women who go through gynecological laparoscopic surgery are a particularly vulnerable group. Many individuals experience an unnecessary suffering due to PONV. The nurse anesthetist has a central responsibility in working preventively, thus alleviating and reducing complications. By studying and comparing different units, the problem can be noted and possibly reduced. Aim: The aim of this study is to examine differences in postoperative nausea and vomiting in women undergoing gynecological laparoscopic sterilization at two different operating units in southern Sweden. Method: Quantitative retrospective comparative study with journal review of 95 patients undergoing gynecological laparoscopic sterilization at a county hospital in southern Sweden. The outcome of PONV with differences and correlation between the units has been compared with regard to prophylactic interventions in relation to risk factors. Results: The outcome of PONV was 13% versus 8% on the respective unit. No statistically significant difference was detected between the units. The correlation between the number of risk factors and the number of prophylactic interventions showed a weak, non-significant correlation on both units. Conclusion: Only a small proportion of women undergoing laparoscopic sterilization suffer from PONV. Better documentation would favor the mapping of various factors contributing to PONV. Risk factors are not considered for each individual and therefore the patient perspective is not in focus. Common routines could lead to better conditions for good care in more individuals, thereby reducing suffering. A proposal for future research is a prospective study where the outcome of PONV is studied over a longer period of time.

Antalet dagkirurgiska operationer ökar kontinuerligt, vilket bidrar till en mer kostnadseffektiv och hållbar vård. Vårdens mål är en trygg och säker personcentrerad vård, där patienten är delaktig och ses som jämlik. Postoperativa komplikationer som PONV (postoperativt illamående och kräkning) och smärta har varit problem som påverkat patienters upplevelse av den postoperativa vården. Syftet med studien var att få en fördjupad kunskap om hur patienter upplever den dagkirurgiska vården, med fokus på bemötande, delaktighet, information, PONV och smärta. Denna studie är en del av en större studie, som genomfördes som ett kvalitetsarbete på en dagkirurgisk avdelning på ett sjukhus i västra Sverige. Patienter som vårdats på den dagkirurgiska enheten besvarade postoperativt en enkät bestående av tre delar. Från enkäten valdes frågor som svarade på studiens syfte. Metoden som användes var en empirisk studie med kvantitativ ansats. Deltagandet i hela studien var stort (n=280), därav valdes två kirurgiska patientgrupper (n=30) ut; patienter som opererat hernia inguinalis (ljumskbråck), antingen via lokalbedövning eller narkos, eller genomgått en laparoskopisk cholecystectomi (galloperation). Dessa patientgrupper valdes då dessa är de största operativa ingreppen som sker dagkirurgiskt. Resultatet visar att patienternas upplevelser om bemötande, delaktighet och information till stor del var positiva. Det fanns patienter som inte upplevde sjukvården som personcentrerad och kvarstående illabefinnande postoperativt framkom i studieresultatet. Det fanns patienter som inte blev återställda, utan hade behövt söka sjukvård efter operationen. Skillnader mellan patientgrupperna uppmärksammades, men ingen statistisk säkerställd korrelation visade sig mellan nivå av smärta respektive illamående och typ av operation. Denna studie var begränsad, men kan användas i utvecklingssyfte på den dagkirurgiska enhet den utfördes på. Öppna frågor och eventuellt tillägg av intervjuer kunde inneburit tydligare och mer utvecklade svar på frågeställningarna. Tidig inbjudan till en dialog, där patienten får den tid som den unika individen behöver tillsammans med intensivvårdssjuksköterskan, kan leda till en delaktig patient och en personcentrerad vård. Det ger möjlighet att uppmärksamma patienter med ökad risk för postoperativt illamående, samt kunna förebygga och behandla postoperativ smärta och illamående i ett tidigt skede.