Denna studie är av kvalitativ karaktär och baseras på halvstrukturerade intervjuer med sex spansklärare i gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att studera lärares syn på bedömning och betygsättning av elevers skriftliga produktion på de nationella provet i spanska utifrån ett läroplansteoretisk perspektiv och utifrån teorier om bedömning. Undersökningens resultat visar att lärare i varierande grad använder sig av kursplanen vid bedömning av elevers texter och att deras bedömningsarbete begränsas av faktorer som resursfördelning som påverkar den tid som lärare har till att bedöma elevers texter och till vilken grad sambedömning ges utrymme inom lärarnas tjänster. Spansklärare uttrycker även en osäkerhet när det gäller betygsättningen av elevers texter då kursplaner lämnar stort tolkningsutrymme i bedömningen. Detta utrymme innebär att lärarna tolkar kursplanen på olika sätt och använder sig exempeltexterna som en konkretisering av kursplanen. I sitt bedömningsarbete använder sig lärarna också av tidigare bedömningsanvisningar då kunskapskraven i den nya kursplanen upplevs som alltför generella och svårtolkade.

Syftet med denna uppsats är att urskilja motiven till varför företag väljer att flytta produktion närmare kärnverksamheten genom att undersöka bakomliggande motiv och resultat av flytten. Med utgångspunkt från studier av insourcing och tidigare forskning om faktorer för omlokalisering ämnar denna uppsats att undersöka vilka motiven är för producerande företag att flytta produktionen närmare kärnverksamheten. En fallstudie på sex företag med kärnverksamhet i Sverige och som har eller ämnar flytta sin produktion eller del av produktion undersöks gällande sina motiv till flytten. De studerade företagen är Esska, Thermia, Ostnor, Yaskawa Nordic, Scania och Volvo. I en jämförande sammanställning analyseras motiven och ställer dessa mot teorin för att undersöka vad som används i praktiken. Resultatet av studien visade att de viktigaste motiven till att flytta produktion närmare kärnverksamheten var att minska kostnaden för tillverkningen, öka kvaliteten på sina produkter, minska lagret och det bundna kapitalet. Fler motiv var att öka samarbetet mellan produktion och utveckling, korta ledtiden och få bättre kontroll över tillverkningen. Slutligen fann vi ett nytt motiv vilket var att kunna hävda att produkten helt är tillverkad i Sverige.

Diss. (sammanfattning)--Göteborg : University. / Härtill 5 uppsatser.

Norges Handelshøyskole, Diss.--Bergen, 2007.

Zugl.: Karlsruhe, Univ., Habil.-Schr., 2007

Humboldt-Universiẗat, Diss.--Berlin, 1995.

Kath. Univ., Diss.--Eichstätt-Ingolstadt, 2002.

Bachelor-Arbeit Univ. St. Gallen, 2008.

Universiẗat, Diss., 1999--Kassel. / Lizenzpflichtig.

Innan första spadtaget tas vid en nybyggnation, finns det vissa förpliktelser byggherren tvingas beakta. Beroende på placering av fastigheten finns det olika anmälningar att utföra och tillstånd att söka. Anmälningarna kan skilja sig om det är innanför detaljplanerat område eller utanför. Nybyggnationen ska följa Plan- och bygglagen, Miljöbalken och myndigheters föreskrifter. Det är en stor omfattning av moment som skall genomföras med anledning av förpliktelser byggherren har vid uppstart av byggnadsprojekt. Om något av momenten försummas kan hela projektet tvingas att stanna av. Att komma ihåg alla moment eller att veta om de är relevanta är en svårighet för byggherren. I moderna entreprenader landar fler och fler av byggherrens uppgifter på entreprenören och det blir därför deras ansvar. I samarbete med företaget NCC utformades inom detta examensarbete en checklista som skall underlätta uppstarten av nybyggnationsprojekt inom husproduktion. Listan skall resultera i förståelse om varför momentet fordras och vilken lag, förordningen eller föreskrift den uppfyller. Checklistan är relativt generell för husbyggnad, men den är mer direkt användbar för bostadshus och liknande relativt enkla byggnader. Arbetet grundades i två studier, en studie om checklistans innehåll och en den aktuella studien. Studien om checklistans innehåll analyserade de krav som finns enligt lagar, förordningar och myndighetsföreskrifter. Den analyserade även interna dokument från NCC:s interna portal. Den aktuella studien bestod av intervjuer med sex personer i branschen för att få åsikter om checklistans uppbyggnad. Studierna resulterade till information om kraven och åsikter från respondenterna. Det bidrog till innehållet och uppbyggnaden av checklistan som skall göra det lättare för användaren att starta upp ett projekt. Den ger en överskådlig bild på vad som ska genomföras, när det ska vara klart, vem som ska utföra uppgiften och vem som ansvarar för att det blir gjort. Den ger även ytterligare uppgifter om varit kraven kommer ifrån samt en kort förklaring om varför kravet ska utföras eller varför det förekommer. Den skall även främja kommunikation mellan medarbetarna i och med att den talar om vem som ska utföra vad och vem som faktiskt ansvarar för uppgiften. Den är simpelt uppbyggd för att öka användarvänlighet. Checklistan skall även kunna vara enkel att ändra av den orsaken till att alla projekt skiljer sig åt och att kraven kan komma att ändras med tiden. Den ska ge användaren möjlighet att lägga till egna punkter eller ta bort de som inte behövs. För mer komplicerade husbyggnadsprojekt kan listan behöva kompletteras med ytterligare punkter. I diskussionskapitlet diskuteras eventuella andra metoder som skulle kunna ge annorlunda resultat. Att förändra den aktuella studien hade gett störst inverkan på resultatet. Att utöka den aktuella studien och använda fler respondenter med olika yrkesroller skulle kunna bidragit till en annorlunda upplagd checklista. Den aktuella studien gjordes med anställda på NCC eftersom det är de som i första hand skall använda checklistan. Diskussionen behandlade även respondenternas och författarnas tankar om kraven som finns inför uppstart av projekt. Dessa tankar jämfördes och skillnaden mellan ålder/erfarenhet och åsikter analyserades. Slutsatsen av arbetet är att checklistor är en viktig och användbar del i byggbranschen. För att de ska fungera på bästa sätt ska de vara konkreta och okomplicerade. Olika typer av checklistor används flitigt i byggnadsbranschen och tjänstemännen som intervjuades ansåg att checklistan som genereras i arbetet kommer hjälpa dem i sitt yrke. Checklistan behöver efter arbetet prövas i verkligheten för att se om den fungerar på tänkt vis.