No description available.

Purpose – This study seeks to understand the viewpoint, held by employees, concerning their percieved organizational commitment in relation to their and the organizations use of internal information channels, with emphasis on the limited access to the corporate intranet. The research questions are: How do the employees use the corporate intranet? What other internal information channels do the employees and the organization use? How satisfied are the employees with the organizations use of the informations channels? How do the employees percieve their organizational commitment? Design/methodology – The research was designed as a case study using a qualitative data gathering method. Six semi structured interviews were conducted with blue collar workers that had been working within the organization between 4 to 31 years. Findings – Many of the blue collar workers have limited access to the corporate intranet and still percieve their organizational commitment as high. They believe that their high commitment is related to the gaining of information. Their high commitment might be understood via the use of high amount of other informational channels, especially verbal ones. In spite of the limited access, many of the workers visit the intranet almost on a daily basis. Many of the respondents believe that the information communicated via the intranet is not directed towards the blue collar workers but they still want the information. Orginality/value – Few research studies has focused on finding out what blue collar workers consider important in the internal communication process. This study contributes to the understanding of the blue collar workers viewpoint.

Syftet med studien är att undersöka hur engelsklärare i årskurs 4 beskriver sin praktik och syn på språkundervisning med fokus på elevers språkliga självförtroende vid muntlig produktion på engelska. Utifrån relevant forskning och litteratur utformas en didaktisk modell som utgör teoretisk utgångspunkt i studien. Den didaktiska modellen beskriver viktiga förhållningssätt för att motverka språklig ångest och främja språkligt självförtroende, vilket jämförs med lärares beskrivna praktik och syn på språkundervisning. Undersökningen är en kvalitativ intervjustudie med fem deltagande lärare som ombeds beskriva och motivera sin praktik. Resultatet visar att lärarna beskriver en praktik och synsätt som till stor del överensstämmer med den didaktiska modellen. Däremot visar sig vissa principer och kriterier i den didaktiska modellen vara mer framträdande än andra utifrån lärares beskrivningar.

En god och effektiv kommunikation är en av de största utmaningarna i varje projekt. Studien har huvudsakligen utförts genom litteraturstudier och intervjuer. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse på kommunikationen och informationsspridningen bland byggchefer, blockchefer, arbetsledare, yrkesarbetare och andra delaktiga inom produktionen samt hitta förbättringsförslag för att arbetet ska gå så smidigt som möjligt. I denna studie kommer följande frågor att besvaras: Hur tydligt är kommunikationen? Går kommunikationen att förbättra genom att t.ex. att ha morgon/dagsmöte enbartchefer/arbetsledare? Går det att använda online-verktyg för att förenkla och förtydliga kommunikationen? Hur sprids informationen bland arbetarna/arbetsledarna? Hur drabbas företaget när informationsspridningen samt kommunikationen inte går som det ska? Drabbar det projektets tidsåtgång? Undersökningen visade att kommunikationen är fungerande men att det brister sig i informationsspridningen mellan olika aktörer. I dagsläget sker informationsspridningen i form av möten, telefon, mail och muntligt då detta är de vanligaste metoderna man använder sig av idag på produktionen. Resultatet av dessa metoder visar sig vara fungerande, men att det inte alltid fungerar. Studien visar att de klassiska kommunikationssätten är fungerande men att det bör finnas en uppdatering kring åtgärder för en mer effektiv kommunikation. En åtgärd som diskuteras i denna rapport är att skapa ett nätverk eller applikation för att minimera bristen av informationsspridning på arbetsplatsen. / A good and effective communication is one of the biggest challenges in every project. This study has mainly been conducted through literature studies and interviews. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the communication and dissemination of information among construction managers, block managers, supervisors, professional workers and other participants in the production, and to find improvement suggestions to make the work as smooth as possible. In this study, the following questions will be answered: How clear is communication? <ul type="disc">Can communication be improved by, for example, to have morning / day meeting only managers / supervisors? <ul type="disc">Is it possible to use online tools to simplify and clarify communication? How is information disseminated among workers / supervisors? How does the company get affected when this problem arises? <ul type="disc">Does it affect the project's time spent? The survey showed that communication is working but that there is a lack of dissemination of information between different actors. At present, information is disseminated in the form of meetings, telephone, mail and orally as these are the most common methods used today in production. The result of these methods proves to be working, but it does not always work. The study shows that the classic methods of communication are working, but that there should be an update on measures for more effective communication. One measure discussed in this report is to create a network or application to minimize the lack of dissemination of information in the workplace.

Kollaborativa robotar är en ny typ av industrirobot som tillåter robot och personal att säkert arbeta sida vid sida. Denna typ av samarbete leder till att det kan skapas flexibla produktionsflöden som tar tillvara på både robotens och personalens styrkor. I en tid med produkter som får allt kortare livscykler och kunder som ställer högre krav på mer anpassningsbara produkter så kan kollaborativa robotar vara lösningen på dessa krav. Dessa användarvänliga och säkra robotar kan komma att få en allt större roll inom den moderna tillverkningsindustrin. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur en implementering av en kollaborativ robot i en tillverkande industri lämpligtvis kan genomföras. Avsikten är att åstadkomma en lämplig analys som kan användas för framtida företag vilka står inför behovet av att integrera kollaborativa robotar i sin produktion. Det är även av intresse i den här rapporten att undersöka vilka effekter på produktivitet en implementering av en kollaborativ robot kan ha. Materialet som använts i rapporten kommer delvis från litteraturstudie men en stor del består av insamlade data från fallföretaget. Det består bland annat av en nulägesanalys av fallföretaget, tidsstudie av arbetsmoment och tidsstudie av en kollaborativ robot. Utifrån detta material har en metod med åtta steg för hur en implementering av en kollaborativ robot ska gå till framtagits. Det har också visats att genom att minska mängden manuellt arbete som behövs i produktionsflödet så kan en implementering av en kollaborativ robot få stor positiv påverkan på produktiviteten. På fallföretaget skulle en implementering av en kollaborativ robot på en av stationerna kunna förbättra arbetsproduktiviteten med 85%. / Collaborative robots are a new type of industrial robot that allows robot and production staff to safely work side by side. This type of collaboration leads to the creation of flexible production flows that utilize the strengths of both robots and people. In a time where products get ever shorter life cycles and customers who place higher demands on more customizable products is where collaborative robots can be the solution. These user-friendly and safe robots can play an increasingly important role in the manufacturing industry. The purpose of this report is to investigate how an implementation of a collaborative robot in a manufacturing industry can look like. The intention is to provide a suitable analysis that can be used for future companies that look to integrate collaborative robots into their production. It is also of interest in this report to investigate what effects on productivity a collaborative robot can have. The material used in the report comes partly from a literature study, but a large part consists of data collected from the case company. It consists of, among other things, a current situation analysis of the case company, time study of work steps and time study of a collaborative robot. Based on this material, an eight-step method for implementing a collaborative robot has been developed. It has also been shown that by reducing the amount of manual labor needed in the production flow, the implementation of a collaborative robot can have a great positive impact on productivity. At the case company, implementing a collaborative robot at one of the stations could improve work productivity by 85%.

In the construction industry, safety is a central and important part of all types of businessconducted. Work preparation's main function is to contribute to a safe work environment and isused as communication between different parties. Digitization is taking place at all levels in theconstruction industry to streamline different processes and under constant development. This study was carried out on what work preparations are, how they are defined and how theyare used today in Skanska’s planning and production phase, road, and civil engineering. Thestudy also examines how the properties of work preparation are affected by being digitized. The methods used in the work are a literature study, document study, interviews, and anempirical part. The results show that there are some knowledge gaps and a lack of experience in digital workpreparations and clear templates are not followed today. The results also show that theproperties; of time required, material handling, work disposition plan, and knowledge reward ofwork preparations are affected by being digitized. The study concludes that a work preparation is a description of how a work step should beperformed. The study also shows that a work preparation can be broad and detailed but at thesame time narrow and comprehensive. The last thing the study shows is that the time required isinitially to learn the program and the material handling requires more knowledge. The workdisposition plan leads to a safer performance and the knowledge rewards mean several positiveoutcomes / Inom byggbranschen är säkerheten en central och viktig del i all typ avverksamhet som bedrivs. Verktyget arbetsberedningars främstafunktion att bidra till ett säkert och effektivt arbetsutförande. Samtidigtsker en digitalisering på alla plan inom byggbranschen för atteffektivisera processer. I detta arbete genomförs en studie om vad arbetsberedningar innebäroch hur de används idag i planerings- och produktionsskedet hosSkanska, väg och anläggning. I studien undersöks det också hurarbetsberedningars egenskaper, tidsåtgång, materialhantering,arbetsplatsdisposition och kunskapsåterbäring påverkas av attdigitaliseras. Skanska är intresserade av arbetet genom att de villanvända arbetsberedningar i den digitala plattformen BIM 360.Metoderna som använts i arbetet är dels en litteraturstudie,dokumentstudie, empiri och intervjuer. Metoderna syftar att samla inbakgrundinformation och litteratur om ämnet, samt data och svar frånintervjuer till att besvara frågeställningarna i arbetet. Resultatet visar att det finns vissa kunskapsluckor, erfarenhetsbristinom arbetsberedning digitalt och det finns tydliga mallar som inte följsidag. I resultat presenteras även att egenskaperna av arbetsberedningarpåverkas av att digitaliseras. Slutsatser som studien visar att användningen av arbetsberedningarskiljer sig åt bland medarbetarna. En annan slutsats är attkunskapsåterbäring innebär vinster av att ha samlad information somär tillgänglig digitalt med hjälp av olika mobila lösningar. Enrekommendation är därför att det ska skapas en ty

Detta examensarbete har gjorts under vårterminen 2022 i företaget Industriverken Plåt &amp; Emalj AB i Ronneby. Examensarbetet handlar om att effektivisera produktionsflödet genom att använda Leans grundprinciper. Arbetet är ett förbättringsprojekt  där två olika serie volymer  undersöks i produktion.    Industriverken är ett underleverantörsföretag som tillverkar plåtdetaljer inom olika affärsområden som energi, industri och fordon där bara energi som kommer berör detta examensarbete. Genom att tillämpa en värdeflödeskartläggning på det nuvarande tillståndet kan man tydliggöra arbetet för att identifiera brister som finns i flödet och därefter åtgärda bristerna.    Arbetet inleddes med att samla in data genom intervju, observationer och företagets affärssystem. Därefter studerades nuvarande tillståndet av produktionen, där två olika serier volymer uppföljdes och sedan skapades värdeflödeskartläggning för nuvarande tillstånd.    Resultatet som togs fram från värdeflödeskartan visade det sig att långa väntetider, ställtider samt icke värdehöjande aktiviteter förekom ofta i produktionen. Brist på arbetsstandardisering var även ett problem där det inte fanns arbetsstandard för medarbetarna. Detta riskerar till att fler fel uppkommer hos maskiner samt att takten i de olika arbetsavdelningarna blir obalanserad.    Examensarbete är ett förbättringsarbete som inte bara handlar om att undersöka problemen, men även att finna sig relevanta metoder och lösningar som kan implementeras och därefter dra en slutsats om den föreslagna lösningen och metoden kan bidra till förbättring. Alla chefer och personal från företaget var villiga att hjälpa till med den valda metoden och lösningen, vilket visar att chefer och personalen strävar efter förändring.

“Gravitationsmodellen” är en teori som menar på att handel mellan två parter ökar ju mindre avståndet är mellan dessa. Enligt denna teori är det fördelaktigt för företag som är lokaliserade i ett avlägset område, “långt” ifrån marknaden, att “närma” sig den. Detta är speciellt aktuellt för tillverkningsbolag med begränsade transportmöjligheter i och med avsaknad av utvecklade logistikhubbar. Att bygga en ny fabrik närmare marknaden kan bli kostsamt och ett alternativ att “närma” sig marknaden är att outsourca (det vill säga överföra en intern funktion till en extern part) försäljningsbara enheter (det vill säga enheter som är redo för försäljning till kund) till ett tredje part distributionscenter.  Detta examensarbete, som skrevs på kommission för ett svenskt tillverkningsbolag, undersökte just fördelarna och nackdelarna för ett tillverkningsbolag, med produktion som kärnverksamhet, som var lokaliserat “långt” ifrån marknaden att outsourca försäljningsbara enheter till ett tredje part distributionscenter. För att svara på forskningsfrågan användes tre datainsamlingsmetoder. Arbetet började med en litteratursökning där information från relevanta artiklar och böcker presenterats. Denna information användes sedan vid formuleringen för frågorna till intervjuerna och slutligen användes intervjusvaren som bas för en observation på tillverkningsbolagets produktionsenhet. Efter observationen gjordes tre analyser utifrån all insamlad data.  I den första analysen (PESTEL) identifierades externa faktorer som kunde påverka tillverkningsbolaget, såsom tullar, skatter, materialtillgång samt tillgång och utveckling. Den andra analysen (7-S) som gjordes tog hänsyn till interna faktorer och inkluderade faktumen att den interna kompetensen var hög, ansvarsområdena väl uppdelade och att vissa processer var i behov av att uppdateras. Den sista analysen (SWOT) var en sammanställning av tillverkningsbolagets styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Identifierade styrkor inkluderade tillverkningsbolagets välutvecklade produktion och unika produkter, svagheter var deras avstånd till marknader och otillräckliga kapacitet, möjligheter var i form av outforskade marknader och den teknologiska utvecklingen, medan hot inkluderade den rådande materialtillgången och risken att fler konkurrenter skulle tillträda marknaden.  Arbetet resulterade i att fem fördelar respektive nackdelar med outsourcing kunde identifieras. Fördelarna var 1) komma närmare marknaden, 2) kan fokusera på kärnområden, 3) effektivare transporter, 4) yta frigörs åt produktion och 5) outsourcing kan bli en långsiktig strategi. Nackdelarna var 1) förlorad känsla av kontroll, 2) risk för beroendeställning, 3) tredje parts kompetens, 4) planering för multifunktionella artiklar och 5) kommer längre bort från vissa kunder.

No description available.

Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential. Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling. Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.