Denna uppsats handlar om ljudproduktion, teknik, framtiden och forskningen kring artificiell intelligens. Hur mycket betyder tekniken för dagens ljudproducenter och hur stor påverkan har den på deras arbete? Och hur kommer framtiden att se ut? Vad kan utvecklingen av artificiell intelligens bidra med, eller inte bidra med? Syftet med uppsatsen är att belysa relationen mellan teknikens förändringar och dess inverkan på ljudproducenters arbetssätt och yrkesroll. Med hjälp av kvalitativa forskningsintervjuer och Anthony Giddens modernitetsteori försöker jag svara på hur professionella ljud- och musikproducenter uppfattar att tidigare tekniska framsteg har förändrat deras yrke och yrkesroll samt hur de resonerar kring framtiden och den teknikutveckling vi ser framför oss. I tidigare forskningsavsnittet kan man se att ny teknik på många sätt har påverkat och förändrat hur ljud- och musikproducenters arbete sett ut. Resultatet visar på att teknikutvecklingens fördelar idag främst är effektivitet, att tillåta producenter att genomföra sina uppgifter snabbare och lättare. Det tekniska kunnandet som krävs för att hantera tekniken minskar också, vilket tillsammans med den minskade tidsåtgången låter producenterna att fokusera än mer på den kreativa biten i arbetet. De flesta informanterna har en positiv inställning till framtiden och tror att artificiell intelligens kan bli ett bra verktyg de kan använda i sitt arbete. Tyngdpunkten på vad de tror att framtidens teknik kan bidra med ligger fortfarande på smidighet och att genomföra uppgifter snabbare snarare än att lyfta resultatet på arbetet.

Detta arbetets syfte är att klargöra om ett företag kan få sin lönsamhet ökad genom att låta kunderna påverka produktdesign eller genom att anpassa produktdesign till produktionskrav. För att kunna dra slutsatser utifrån problemformuleringen har intervjuer genomförts i fyra företag som agerar i olika branscher och tillverkar produkter där designen spelar relativt stor roll. Slutsatserna är i stort sett att företagen idag inte har användarorienterad design, men allting tyder på att detta kommer att ändras i framtiden. Konkurrensen har blivit allt hårdare och nya krav på tilltalande design tillkommer hela tiden. Tack vare användarorienterad design skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet på lång sikt, men det skulle troligtvis ta några år innan dess, och företaget skulle tvingas arbeta irrationellt under denna period. Genom att helt anpassa produktdesign till produktionskrav skulle ett företag kunna öka sin lönsamhet och därmed tillverka fler kvalitetsprodukter och ha nöjda kunder.

Tidigare har slöjden varit mer inriktad på produktion. Med vår senaste läroplan har slöjdprocessen fått en betydande roll. Vi är medvetna om att pedagogiska förändringar sker långsamt, men med vår enkätundersökning vill vi se om elever är delaktiga i processen och om lärarna arbetar utifrån skolverkets kursplan 2000. Vi vill även se om lärarna arbetar med den förståelseinriktade kunskapen. Vi har vänt oss till 100 elever och 10 lärare som arbetar i år 5 med slöjd. Resultatet av enkätundersökningen visade på att de flesta av eleverna känner sig delaktiga i ett processarbete där de är aktiva från idé till utvärdering. Eleverna påverkar och ser på så sätt sitt eget lärande. När vi sammanställde resultatet arbetade de flesta lärarna utifrån elevens egna idéer, också de lärare som examinerats tidigare än 1980. Vi tror att när det kommer nya läroplaner borde slöjdlärare från närliggande skolor samlas i seminariegrupper och arbeta med djupgående analyser av texterna. På detta sätt får man möjlighet att utvecklas som lärare och risken att köra fast i samma arbetssätt minskar.

Jag har undersökt hur användandet av två olika metoder i låtskrivning och musikproduktion som beskrivs i Seabrooks bok The Song Machine påverkar det slutliga klingande resultatet av en färdig produktion. Detta gjordes genom att producera fyra stycken låtar varav två metoder använts som kallas Melody & Hook och Track & Hook som innebär att melodin och till viss del text skrivs antingen först eller sist i arbetsflödet. När det klingande resultatet var färdigt jämfördes låtarna i deras sound i form av instrumentering, genretillhörighet och eventuella övriga effekter där min slutsats var att det inte var av större betydelse, men det som var av större betydelse var inspirationen som befann sig i stunden vid skrivandet av låten och mina val av instrument.

Examensarbetet utfördes på monteringsavdelningen på GKN Driveline AB i Köping där slut-och vinkelväxlar monteras och sedan förses till globala kunder inom personbilsindustrin. Den totala takttiden för den monteringsbana som detta projekt innefattade är 64 sekunder, men i dagsläget blir den totala takttiden ofta högre. Problemet är att det inte går att se om montören taktar rätt eller inte på respektive monteringsstation, vilket resulterar i att det inte går att identifiera var någonstans på banan tidsförlusten sker och var rotorsaken ligger vid en för lång takttid, då det inte finns någon indikator på detta. Syftet med detta projekt var att ta fram en lösning på en visualisering som gör att montören kan se takttiden på respektive station. För-och nackdelar med en visualisering analyserades, utvärderades och presenterades och även en övergripande kostnadskalkyl togs fram. Den skriftliga rapporten fungerar som ett underlag för en eventuell implementering. Till grund för examensarbetet stod litteraturstudier inom områdena Lean och stress, extern benchmarking för insamling av information och inspiration samt intervjuer med anställda på GKN Driveline för att lyfta fram åsikter och tankar om en eventuell visualiserings påverkan på människan. Utöver informationsinsamlingen ovan genomfördes en egen metod för framtagning av den slutliga lösningen. Lösningen som togs fram var en tilläggsprodukt till företagets redan befintliga industrisystem. Produkten visualiserar takttiden för montören samt registrerar och lagrar data, vilket medför flera olika fördelar. Diskussion om hur visualiseringen ska bli så effektiv som möjligt tillsammans med slutliga rekommendationer har lagts fram och om implementeringen genomförs och medför förbättrat produktionsresultat kan visualiseringen med fördel appliceras på samtliga monteringsbanor på företaget. / The thesis was performed on the department of assembling at GKN Driveline AB in Koping, where final- and bevel gear is assembled and then provided to global customers in the car industry. The total rate for the assembly line which this project included is 64 seconds, but in the current situation the total rate is often higher. The problem is that it’s not possible to see if the assembler tact right or not on each assembly station, resulting in that it’s not possible to identify where on the line the time loss occurs and where the root cause lies in a rate that’s too high, when there’s no indicator on that. The aim of this project was to produce a solution that makes it possible for the assembler to see the rate on each station. Advantages and disadvantages with a visualization was analyzed, evaluated and presented, and an overall cost estimate was also produced. The written report works as a foundation for a possible future implementation. The basis of the thesis were literature studies in the areas of Lean production and stress, external benchmarking to collect information and inspiration, and also interviews with the employees at GKN Driveline to highlight the views and thoughts on a possible effect of a visualization on humans. In addition to the collecting of the different information above a proprietary method for the production of the final solution was implemented. The final solution that was produced was an enhancement to the company’s already existing industrial system. The product visualizes the rate for the assembler and records and stores data which entails several advantages. A discussion about how the visualization will be as efficient as possible together with final recommendations have been presented and if the implementation is carried out and improves the production result the visualization can be usefully applied to all the company’s assembly lines.

No description available.

Syfte: Det finns en akademisk överdrift kring vilken potential BIM har att revolutionera byggbranschen. Trots denna potential används inte BIM i produktionen fullt ut vilket bland annat beror på kompetensbrist. Det läggs för mycket fokus på vad BIM kan användas till istället för hur BIM kan användas. Det råder en mytisk entusiasm kring begreppet som ibland ses som ett universalverktyg. BIM-koordinatorer befinner sig sällan på byggarbetsplatsen och har svårt att förstå de problem som kan uppstå och det finns en klyfta i informationskedjan mellan produktion och projektering som behöver överbryggas för att främja arbetet i produktionen. Målet med arbetet var att undersöka hur användandet av BIM kan öka i produktionen.  Metod: Denna rapport består av en kvalitativ studie som grundar sig i den senaste forskningen inom området. De teorier som presenteras i rapportens teoretiska ramverk har legat till grund för utformningen av studiens frågeställningar samt utformningen av de semistrukturerade intervjuer som varit den huvudsakliga datainsamlingsmetoden.   Resultat: För att öka användningen av BIM i produktionen krävs tydliga strategier och riktlinjer för hur produktionen ska arbeta med BIM. Det behöver läggas mer resurser på BIM-projekteringen och kunskapen i produktionen behöver bli mer djupgående kring de processer BIM medför så att de kan börja ställa krav på projekteringen. Det krävs ett tydligare gemensamt mål genom ett bättre samarbete och en tidig dialog mellan produktion och projektering. BIM behöver ses som ett arbetssätt och inte som en roll.  Konsekvenser: För att acceptera BIM som ett nytt arbetssätt krävs det att nyttan påvisats. Dagens BIM-koordinatorer besitter ingen spetskompetens utan fungerar istället som lärare åt produktionen. Fler i produktionen behöver arbeta med BIM dagligen och resurser i form av tid och utrymme behöver avsättas i produktionen. Gränsen mellan produktion och projektering behöver suddas ut för att öka förtroendet för varandra.  Begränsningar: Denna rapport behandlar interna faktorer som ett företag själva kan påverka för att öka användningen av BIM i produktionen. Rapporten behandlar inte externa faktorer såsom, juridiska hinder, programvaror och beställarkrav. Studien är gjord tillsammans med Skanska Hus Syd och är därmed geografiskt begränsad till region Skåne.   Nyckelord: BIM, implementering, standardisering, organisation, attityd, kunskap, produktion. / Purpose: There is an academic exaggeration about what potential BIM has to revolutionize the construction industry. Despite the potential, BIM is not fully utilized in the construction field, which is partly due to a lack of competence. There is too much focus on what BIM can be used for, instead of focusing on how BIM can be used. There is a mythical enthusiasm about the term, which is sometimes seen as a universal tool. BIM-coordinators are rarely located at the construction site and have difficulty understanding the problems that may arise and there is a gap in the information chain between the production and planning departments that needs to be bridged to promote the work of the production department. The aim of the report was to investigate how the use of BIM can increase in the production department.  Method: This report consists of a qualitative study based on the latest research in the field. The theories presented in the framework of the report have been the foundation for the formation of the study’s issues and the formation of the semi-structured interviews that where the main method for data collection.   Findings: In order to increase the use of BIM in the construction field, clear strategies and guidelines are required for how the construction field workers will use BIM. More resources needs to be added to BIM planning and the knowledge in the construction sites needs to be more in-depth about the processes that BIM entails so that they can set requirements for the construction planning. A clearer shared goal is required through better cooperation and an early dialogue between production and planning. BIM needs to be seen as a way of working and not as a role.   Implications: In order to accept BIM as a new way of working, it requires that the benefits has to be proven. Today’s BIM-coordinators have no excellence, but instead they work as a teacher for the staff in the constructions sites. More staff in the construction sites need to work with BIM daily and resources in terms of time and space needs to be set aside in construction sites. The boundary between the production and the planning departments needs to be erased to increase trust in each other.  Limitations: This report consists internal factors that a company itself can influence to increase the use of BIM in the construction field. The report does not consist external factors such as legal barriers, software and client requirements. The thesis is done together with Skanska Hus Syd and is thereby geographically restricted to the region Skåne.  Keywords: BIM, implementation, standardization, organisation, attitude, knowledge, production.

Purpose: There are many ways to make the construction process more efficient and one of these ways is to streamline communication. The purpose of this bachelor thesis  is to analyze and develop communication between building and plant works on large construction companies. One of the most key factors for implementing a successful project is that there is a well-functioning communication. There is a terrific opportunity to save both time and money by streamlining communication.  Method: This work consists of a case study, the case studied consists of a company that has a construction- and plant works department where the communication between these departments has been investigated The case study that gave in-depth knowledge through studies consisting of; Interviews where experienced circumstances were described and document analysis showing how communication should be done according to NCC and a literature study where previously known communication problems and communication tools were studied. Findings: Communication between building and plant works is influenced by many factors, such as previous experiences, different references and ways of thinking. These factors can lead to problems in the form of irritation, disagreement and ambiguity in a workplace. To streamline communication and to largely eliminate these factors, it is recommended to have; short day meetings, training in communication, organization start and cooperation at an earlier stage, and that the person who’s sharing the information is directly linked to the recipient, which means that there is possibility of additional questions if uncertainty arises. Implications: Communication is often broken between the businesses buildings and plant works, often due to misinterpretation of information or when different perceptions arise as to who’s in charge and when to do what. To achieve better communication, education, application of short-day meetings and clearer information could be of significant use. A suggestion for further research is to test how the template for shortday meetings would work in production and what results it would get. Another suggestion is to investigate what it looks like at other major construction companies with communication between construction and plant works or test the template on other companies. Limitations: The report only studies how communication takes place during the production phase between buildings and plant works within NCC's local department in Jönköping. Since the demarcation of work was chosen for communication during the production phase, only employees who worked mainly during the production phase were interviewed.  Keywords: Communication, internal communication, building, plant works, production.

Under alla mina år som sångerska har jag alltid haft som största problem att beröra människor med mitt uttryck utanför scenen. Det vill säga när jag spelar in sång i studio och allt kroppsspråk samt all publikkontakt fattas i ekvationen. Jag har aktivt jobbat hårt med detta från ett sångarperspektiv i flera år och hittat olika vägar för att förstärka min kommunikation från studiorummet till högtalarna. Det jag ville göra med detta arbete var att isolera tre olika tekniker jag har provat på för att se om ett av dem är allra mest effektivt för att beröra lyssnaren. Jag har länge jobbat som sångproducent och tog steget till musikproducent för ett par år sedan. Följaktligen ville jag även jobba från ett producentperspektiv och ge både sångaren och producenten i mig utmaningen att generera ett så starkt uttryck som möjligt. Utmaningen ligger framförallt i att sångaren i mig ofta försöker låta fint medan producenten i mig har som huvuduppgift att vara objektiv och titta på vad som genererar mest uttryck. Jag har skrivit en låt specifikt till det här arbetet som jag spelat in 3 gånger; en helt intuitiv version, en sångtekniskt planerad version samt en manipulerad version. Den intuitiva är från ett sångarperspektiv, den sångtekniskt planerade är en kombination av sång och produktion och den manipulerade är helt baserad på producentval. Jag använde mig i slutskedet av en referensgrupp på 10 personer för att se om jag lyckades nå fram till dem som lyssnare så de berördes. Jag ställde frågan ”Blev du berörd av någon version?” rakt ut till dem och fick 10 stycken ”Ja” tillbaka. Mitt syfte med arbetet var att se om jag kunde konkretisera ett arbetssätt för att lättare hitta ett uttryck som berör. Utifrån referensernas svar och mina egna upplevelser kände jag att jag lyckades.

No description available.