No description available.

Background: Postoperative pain is expected and affects many patients who undergo surgery. To prevent complications and long-term pain, the nurse's role is to understand the patient's pain experience, assess the pain and treat it with both pharmacological and non-pharmacological treatments to relieve the patient's pain using a patient-centered approach. Purpose: The purpose was to investigate the experiences of adult patients with postoperative pain and pain relief. Method: A general literature study using a qualitative study design consisted of 10 scientific articles analyzed with an inductive approach according to Elo and Kyngäs. Results: Three categories were discovered: Postoperative experiences related to the patient, The patient's experience of postoperative pain treatment and the patient's experience of the care staff's response to postoperative pain. Conclusion: Postoperative pain is a complex and individual experience and pain descriptions can vary in intensity and form. Treatment choices, both pharmacological and non-pharmacological, affect how patients manage their pain. Nurses play an important role in patients' postoperative pain experience, which affects the outcome of pain management and pain relief.

Bakgrund: Förlossningssmärta är en av de mest intensiva formerna av smärta. Det finns både farmakologiska och icke farmakologiska metoder för att lindra förlossningssmärta. En icke farmakologisk smärtlindringsmetod är sterilvatteninjektioner. Sterilt vatten injiceras intrakutant eller subkutant. Smärtlindrande effekten kommer snabbt, oftast inom 10 min och kan sitta kvar i upp till två timmar. Enda bieffekt injektionerna ger är en brännande känsla när det sterila vattnet injiceras. Syfte: Att analysera betydelsen av den smärta som uppstår vid behandling med sterilvatteninjektioner. Metod: Kvalitativ metod i enlighet med hybridmodellen har använts. Hybridmodellen är uppdelad i tre faser. I den första, teoretiska fasen, gjordes artikelsökningar. I den andra, empiriska fasen, intervjuades åtta kvinnor och fyra barnmorskor. I den tredje fasen sker en sammanfattande analys. Resultat: Sticksmärtan har betydelse i kvinnans val att använda sterilvatteninjektioner. När barnmorskorna informerar kvinnorna om sterilvatteninjektioner får de information om att de kommer uppleva en smärta i samband med injektionen. Efter erhållen sterilvatteninjektion uttrycker kvinnorna att det gjorde ont att få injektionerna. Konklusion: Smärta uppkommer när kvinnor erhåller sterilvatteninjektioner. När barnmorskan upplyser om sterilvatteninjektionernas effekt vill kvinnorna ändå testa. De kvinnor som erhöll en god smärtlindring av injektionerna kände att smärtan var överkomlig och kunde då rekommendera metoden till andra. / Background: Labor pain is one of the most intensive forms of pain. Sterile water injected intradermal or subcutaneously is a non-pharmacological pain-relief method. The analgesic effect comes quickly and can remain for up to two hours. The only side-effect is a burning pain during injection. Aim: To analyze the importance of the pain that occurs during treatment with sterile water injections. Method: A qualitative method in accordance with the hybrid model has been used. The hybrid model is divided into three phases. In the first, theoretical phase, search of scientific articles was made. In the second, empirical phase, interviews were conducted with eight women and four midwives. In the third phase a summary analysis takes place. Results: Injection pain is of importance in the woman's choice of the use of sterile water injections. Midwives inform women of sterile water injections, they informed that they will experience a pain associated with the injection. After the women received sterile water injection they expressed that it hurts to get the injection. Conclusion: Pain arises when obtaining sterile water injections. Women who received a good pain relief from the injections felt that the pain was affordable and could then recommend the method to others.

Bakgrund Barnsjuksköterskans främsta uppgifter är att ge trygg och säker vård till barn och ungdomar. Användandet av EMLA® kan bidra till att minska smärtsamma procedurer som barn behöver gå igenom när de vårdas på sjukhus. Användandet av EMLA® styrs av sjuksköterskans kunskap och attityd om krämen. Syftet var att undersöka kunskaper och attityder om EMLA® på barn hos sjuksköterskor. Samt att utforska om det fanns en skillnad på kunskaper och attityder om EMLA® på barn mellan två svenska barnkliniker.   Metod Ett bekvämlighetsurval gjordes och enkäter som mätte kunskaper och attityder till EMLA® skickades ut till samtliga sjuksköterskor anställda på två barnkliniker i Stockholm och Uppsala. Data analyserades kvantitativt med hjälp av SPSS. Resultat Mer än hälften av sjuksköterskorna ökade appliceringstiden av EMLA® om patienten hade mörk hudkostym. Endast en tredjedel av sjuksköterskorna var medvetna om vilka biverkningar EMLA® har och mer än hälften visste inte från vilken ålder EMLA® får användas. Varken kunskap eller attityd korrelerade med sjuksköterskornas ålder eller arbetslivserfarenhet. Det fanns ingen skillnad i kunskap eller attityd beroende på om sjuksköterskan hade specialistutbildning eller inte.   Slutsats: Smärtan som uppstår i samband med procedurer kan ha en inverkan på barns kognitiva utveckling samt skapa rädsla och ge ökad smärtkänslighet. Genom att använda EMLA® kan smärtan vid dessa procedurer reduceras. Användandet av EMLA® är beroende av sjuksköterskans kunskap och attityd om krämen. Felaktiga antaganden finns om krämen och de flesta håller med om att EMLA® är en bra smärtlindring vid smärtsamma procedurer. / Background A paediatric nurse’s primary task is to provide safe and secure care to children. The use of EMLA® can help reduce painful procedures for children. However, nurses’ use of EMLA® is dependent on knowledge about and attitudes to it. Aim The aim was to investigate knowledge and attitudes about EMLA® on children among nurses and to explore whether there was a difference in knowledge and attitudes about EMLA® on children between two Swedish children's clinics.   Method A convenience sample was made and questionnaires which measured knowledge and attitudes about EMLA® were sent out to all nurses employed at two children's clinics in Stockholm and Uppsala. Quantitative methods were used to analyse data with SPSS. Results More than half of the nurses increased the application time of EMLA® if the patient had dark skin costume. Only a third were aware of the side effects of EMLA® and more than half did not know from what age EMLA® may be used. Neither knowledge nor attitude correlated with nurses' age or work experience. There was no difference in knowledge or attitude depending on specialist training.   Conclusion The pain that arises in connection with procedures can have an impact on children's cognitive development and create fear and increase pain sensitivity. By using EMLA® the pain can be reduced. The use of EMLA® is dependent on the nurse's knowledge and attitude. Incorrect assumptions exist about the cream and most agree that EMLA® is a good pain relief in procedures.

Bakgrund: Höftfrakturer ökar i befolkningen i takt med ökande livslängd. Äldre har skörare skelett och höftfrakturer orsakas mestadels av en lindrig fallolycka. Höftfrakturer vållar lidande, patienterna behöver omsorgsfull omvårdnad och adekvat smärtlindring redan prehospitalt.    Syfte: Att sammanställa evidens vad som är av betydelse i omvårdnaden av patienter med smärta vid misstänkt höftfraktur i akutsjukvård.  Metod: Studien är en litteraturstudie, en översikt av vetenskaplig littereratur som beskriver omhändertagandet av patienter med höftfraktur i akutsjukvård. Datainsamling från PubMed och CINAHL resulterade i 18 vetenskapliga artiklar, kvalitativa- och kvantitativa. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Materialet kategoriserades och sammanställdes till en ny helhet. Resultat: Smärtlindringen var oftast otillräcklig och mer individualiserad vård behövdes. Patienterna upplevde att sjuksköterskorna tappade fokus från patienten. Patienternas och sjuksköterskornas upplevelser av omvårdnaden skiljde sig åt, främst inom kommunikation, information och delaktighet. Mest förekommande smärtlindring var morfin, mindre vanligt var regional nervblockad. Patienter med hög ålder eller nedsatt kognitiv förmåga fick mindre smärtlindring vilket dels kunde förklaras med att beteendebaserade smärtskattningsinstrument saknades.   Slutsats: Patientdelaktighet, tydligt strukturerad patientinformation- och kommunikation är viktigt för att samspelet mellan sjuksköterska och patient ska bli bra. Smärtlindringsmetoderna, smärtskattningen och dokumentationen behöver utvecklas och förbättras, särskilt för patienter med nedsatt kognitiv förmåga. / Introduction: The number of elderly people with hip fracture is increasing in line with the increased life expectancy. Elderly often suffer from osteoporosis and hip fractures are mostly caused by a slight fall accident. Hip fractures cause suffering, patients need careful care and adequate pain relief in prehospital care.     Objective: To compile evidence of what is important in the care of patients with pain in suspected hip fracture in acute medical care.   Method: This study is a literature review, an overview of scientific literature that describes the care of patients with hip fracture in emergency medical care. Data collection from PubMed and CINAHL was conducted, 18 articles were selected, both qualitative and quantitative. The quality of the articles was reviewed. The material was organized into categories and then synthesized.  Results: Pain relief was often inadequate and more individualized care was needed. Patients felt that the nurses lost patient focus. Patient’s and nurse’s experiences of nursing care differed, mainly in communication, information and participation. The most common pain relief was morphine, regional nerve blockade was less common. Elderly patients or patients with cognitive impairment received less pain relief that could be explained by the lack of behavioral-based pain assessment tools.   Conclusion: Patient involvement, clearly structured patient information and communication is important for good interaction between patient and nurse. Pain relief methods, pain assessment and documentation need to be developed and improved, especially for patients with cognitive impairment.

Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvården innebär stor frihet under ansvar. Vid behandling av smärta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgå. Sjuksköterskan har stor frihet i att själv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende på tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smärtlindring är sällan beskriven i litteraturen. Det fanns därför ett särskilt intresse i att ta reda på mer om patientens upplevelse för att kunna utveckla vården. Studien syftade till att beskriva traumapatientens upplevelse av prehospital smärtbehandling. Åtta informanter ingick i studien från ett ambulansdistrikt i Sverige. Kvalitativ innehållsanalys gjordes av insamlad data i form av intervjuer. Resultatet delades in i kategorier där vi fann otillräcklig smärtlindring som en kategori då informanten upplevde smärta under förflyttning och behandling men även upplevt lindrat lidande efter behandlingen. Det framkom otrygghet i vårdandet på grund av bristande information och känsla av att inte ha kontroll. De informanter som upplevde trygghet i mötet med ambulanspersonalen kände sig väl informerade och upplevde tillit till ambulanspersonalen. Informanterna beskrev både negativa och positiva följdverkningar i samband med medicineringen. Hur man som patient blir bemött och omhändertagen är ett starkare minne än själva smärtupplevelsen. Trots att informanterna inte var smärtlindrade så upplevde de ändå att ambulanspersonalen gjorde ett bra jobb för de var trevliga, professionella och då kände sig patienten trygg. Att smärtlindringen var otillräcklig kan berott på för låga doser eller att vårdpersonalen inte väntat tillräckligt länge för att läkemedlet skulle få effekt. De informanter som upplevde sig smärtlindrade fick högre doser smärtlindrande läkemedel och i de flesta fall ingick Ketamine. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

SAMMANFATTNING Bakgrund:Inom vården utsätts spädbarn för flertalet medicintekniska moment som kan ge upphov till procedursmärta. För att säkerställa att spädbarnen inte upplever procedursmärta krävs omvårdnadsåtgärder som kan minska denna typ av smärta. Omvårdnadsåtgärder som förebygger och minskar procedursmärta hos spädbarn kan vara farmakologiska och icke-farmakologiska. Procedursmärta hos spädbarn ger upphov till ett sjukdomslidande, vilket bör undvikas.  Syfte:Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga om förebyggande farmakologiska samt icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan minska procedursmärta hos spädbarn under medicintekniska moment. Metod:För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar. Resultat:De farmakologiska omvårdnadsåtgärder som minskar procedursmärta hos spädbarn är sackaros och glukos medan paracetamol är en metod som inte har denna effekt. De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna som minskar procedursmärta är bland annat amning, bekanta ljud och att linda spädbarnet. Att linda spädbarnet var även effektivt i kombination med sackaros och icke näringsrikt sugande medan icke näringsrikt sugande verkar smärtförebyggande i kombination med bröstmjölk och stödjande sammanhållning. Hud mot hud vård minskar procedursmärta både ensamt och i kombination med amning. Ingen evidens finns för att klassisk musik minskar procedursmärta hos spädbarn.  Slutsats:Det finns evidens för att farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar procedursmärta hos spädbarn under medicintekniska moment. Trygghet, beröring och närhet är viktiga faktorer för förebyggande av smärta hos spädbarn och kan uppnås genom användandet av olika icke-farmakologiska metoder. Trots att användandet av smärtförebyggande omvårdnadsåtgärder minskar procedursmärta kan frånvaro av smärta och sjukdomslidande inte säkerställas. / ABSTRACT Background:Infants are exposed to several medical technical procedures that can cause procedural pain. To ensure that infants do not experience procedural pain, it is required to find nursing methods that can reduce this type of pain. Nursing methods that prevent and reduce procedural pain in infants can be pharmacological and non-pharmacological. Procedural pain in infants leads to infants suffering from disease, which should be avoided. Aim:The aim of this literature study is to chart if preventive pharmacological and non-pharmacological nursing methods can reduce procedural pain in infants during medical technical procedures. Method:To answer the aim of the study, a literature study with 11 quantitative articles were conducted.  Result:The pharmacological methods that reduce procedural pain in infants are sucrose and glucose while paracetamol is a method that is not effective. The non-pharmacological methods that reduce procedural pain are for example breastfeeding, familiar auditory stimulus and swaddling. Swaddling was also effective in combination with sucrose and non-nutritive sucking while non-nutritive sucking had an preventing effect in combination with oral breastmilk and facilitated tucking. Skin-to-skin contact reduces procedural pain both alone and in combination with breastfeeding. There is no evidence that classical music reduces procedural pain in infants. Conclusion:There is evidence that pharmacological and non-pharmacological nursing methods reduce procedural pain in infants during medical technical procedures. Comfortability, physical contact and closeness are important factors in the prevention of pain in infants and can be achieved by use of various non-pharmacological methods. Although the use of pain prevention nursing methods reduces procedural pain, the absence of pain and suffering from disease can not be ensured.

Pain has caused innumerable suffering to countless individuals and has impacted their lives in profound ways. There are many detrimental effects of pain including decreased ability to work, depression, isolation, increased pharmaceutical use, and addiction. Pain, on a worldwide scale, remains ineffectively treated and alternative solutions for managing pain are needed. Pain is conventionally treated with pharmaceuticals, primarily narcotics. Continuation of medications for these painful conditions often causes dependence and addiction. The pain and narcotics cycle contributes to the opioid epidemic. The cost in human lives is immense. Pulsed Electromagnetic Field (PEMF) is a holistic modality used for various ailments. This exploratory descriptive research study focused on the experience of individuals using the Micro-Pulse, PEMF, for pain relief. The mind/body connection was a foundation of the holistic theoretical framework for this study. The theoretical grounding for this study was Watson’s (2018) theory of human caring, which is based on a foundation of holistic healing incorporating mind, emotional body, physical body, and spirit for treatment of pain. Understanding an individual’s experience of pain relief will potentially raise awareness and promote the exploration of holistic therapeutic approaches for patients in pain. / Includes bibliography. / Dissertation (Ph.D.)--Florida Atlantic University, 2019. / FAU Electronic Theses and Dissertations Collection

Syfte: Att kartlägga förutsättningarna för gravida kvinnor att använda dusch och bad som smärtlindring på Sveriges förlossningsavdelningar. Metod: Deskriptiv tvärsnittsstudie genomfördes med telefonintervjuer utifrån ett frågeformulär. Deltagare: Alla 48 Sveriges förlossningsavdelningar deltog i studien. Respondenter var chef för förlossningsavdelning alternativt barnmorska som arbetar på förlossningsavdelning. Resultat: Förutsättningarna för att nyttja dusch och bad som smärtlindring varierar i Sverige. Många undantag finns för vem som får bada. Dusch och bad används tämligen frekvent. Infor­mation om denna smärtlindringsmetod ges mestadels muntligt. Detta har ändå inträffat senaste året. Riktlinjer för dusch och bad som smärtlindring finns på färre än hälften av för­lossnings­avdelningarna och enbart fem av dessa riktlinjer har referenser till forskning. Ingen förlossnings­avdelning bedriver vård med vattenförlossningar men detta har ändå skett på tio för­lossnings­avdelningar senaste året. Ingen avdelning har riktlinjer för hur vattenförlossning ska handläggas. Slutsats: Möjligheterna till dusch och bad som smärtlindring är mycket olika i landet. Eftersom vården ska vara lika oavsett hemort bör detta ses över. Riktlinjer bör utarbetas för ett gemensamt arbetssätt baserad på aktuell forskning. / Objective: To chart the possibilities for hydrotherapy, i.e. bathing or showering, during labour in Swedish labour wards. Design: Descriptive, cross-sectional interview study involving short phone interviews based on an interview schedule. Participants: All 48 labour wards in Sweden participated. Head of labour ward or midwife working in labour ward was interviewed. Findings: The possibilities for hydrotherapy varied. Many women are for various reasons not allowed to bathe. Hydrotherapy is relatively commonly used in Sweden. Information about hydrotherapy is mostly given verbally. Less than half of the labour wards have guidelines for hydrotherapy, only five have references to current research. Water births are not allowed but have despite this occurred in ten labour wards during the last twelve months. None of the labour wards have guidelines for management of water birth. Key conclusions and implications for practice: The Swedish government has decided that all individuals should receive equal care. There is much to be done to nationally achieve equal possibilities for hydrotherapy during childbirth. Guidelines based on current research for handling hydrotherapy and water birth are needed.

SAMMANFATTNING Kirurgiska ingrepp ger symtom så som smärta. Smärta har en naturlig skyddsfunktion och kan samtidig fördröja läkningsprocessen. Således är smärtbehandling en viktig del inom vården och läkningsprocessen. Patienter brukar ombes att uppskatta upplevelsen i sin smärta. Att anpassa behovet av smärtstillande läkemedel bidrar till att den postoperativa smärtupplevelsen förbättras. I ett flertal studier undersöks upplevelsen av smärta och hur smärtupplevelsen kan ha påverkan av miljön. God postoperativ smärtlindring är även av ekonomiskt intresse. Forskningen visar att kommunikation och förberedelse inför en operation har stort inflytande på patientens postoperativa smärtupplevelse. Bara tanken på en sjukhusvistelse kan orsaka rädsla för smärta hos många patienter. En god kommunikation i hela vårdteamet är därför avgörande. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt. Kvalitativ metod valdes med användning av en semistrukturerad intervjuguide. Åtta sjuksköterskor, som har erfarenhet av att smärtlindra kvinnliga patienter postoperativt, intervjuades. Data analyserades med hjälp av en kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat i studien visade att det fanns faktorer som påverkar postoperativ smärtlindring hos kvinnliga patienter. Inte enbart sjuksköterskans erfarenhet och möjligheten till att bidra med sina kunskaper i utveckling av smärtlindringsmetoder hade betydelse utan även hur kommunikationen mellan sjukvårdpersonalen fungerade. Särskilt viktig var om det fanns tydliga ordinationer från läkaren. Slutsatsen var att sjuksköterskorna upplevelse i smärtlindringsprocessen var en viktig faktor vid kirurgiska ingrepp hos kvinnor. En viktig del i detta är att en bra kommunikation förekommer mellan patient och sjuksköterska och mellan olika yrkeskategorier. För att utföra omvårdnaden på bästa sätt är läkarens ordinationer av smärtlindring avgörande. På så sätt optimeras patientens säkerhet och tillfredsställelse. Resultaten understryker behovet av förändringar inom vården för att hantera smärta.