Bakgrund: Kronisk obstruktiv lungsjukdom är den tredje dödligaste sjukdomen i världen. Sjukdomen drabbar luftvägarna vilket leder till försämrat syreupptag. Patienten drabbas bland annat av dyspné, högre slemproduktion som irriterar luftvägarna och ger långvarig hosta, vilket påverkar individen negativt och kan leda till sjukdom- och livslidande. Centrala begrepp var Livsvärldsperspektiv och KASAM (känsla av sammanhang).  Den valda referensramen var Katie Erikssons’s lidandeteori om sjukdomslidande och livslidande då just denna patientgrupp har mycket lidande. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: En systematisk litteraturstudie av åtta vetenskapliga artiklar har genomförts. Metoden som användes var induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Patienters upplevelse var att dyspné var det svårast symptomet att leva med på grund av att detta innebar begränsningar. Fysiska aktiviteter kunde inte längre utföras på grund av detta och det ledde till förlust av socialt liv och emotionellt välmående. Slutsats: Sjukdomen begränsar patientens livsvärld och skapar ett sjukdomslidande.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Endometrios är en sjukdom som drabbar omkring tio procent av kvinnor i fertilålder. I nuläget kan det ta flera år innan kvinnorna får rätt vård och behandling då kunskapen om sjukdomen är låg och få hänvisas rätt från början. Detta medför att kvinnorna blir begränsade i sin vardag. För att sjuksköterskor ska kunna bemöta dessa kvinnor rätt krävs det en ökad kunskap om sjukdomen. Syfte: Syftet var att undersöka hur kvinnor med endometrios upplevde bemötande och stöd från sjukvården. Metod: En intervjustudie med kvalitativ ansats har använts. Studien är baserad på sex intervjuer. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre huvudkategorier och fem underkategorier framkom genom innehållsanalysen. Dessa huvudkategorier var oprofessionellt bemötande, oprofessionell vård och professionellt bemötande. Studiens resultat visade att kvinnor med endometrios upplevde att det fanns en stor okunskap i vården kring sjukdomen. Även ett bristande intresse och omhändertagande fanns och endast ett fåtal kvinnor upplevde ett professionellt bemötande. Slutsats: Det finns ett stort behov av förbättring i endometriosvård. Kvinnorna med sjukdomen får gå under lång tid utan professionell vård. Det krävs mer kunskap och intresse för sjukdomen för att sjuksköterskor ska kunna bemöta, stödja och vårda dessa kvinnor som de förtjänar.

Bakgrund: Årligen genomgår flertalet vuxna patienter organtransplantationer av njure, lever eller hjärta. Efter en organtransplantation kan upplevelser av kroppsligt och själsligt lidande uppstå. Patienter kan uppleva lidande på grund av risken för rejektion och andra medicinska komplikationer. Patienter som genomgått en organtransplantation bör få en personcentrerad omvårdnad från den grundutbildade sjuksköterskan. Ett lidande kan vara ett sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande.  Syfte: Beskriva vuxna patienters upplevelser av lidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Metod: En allmän litteraturöversikt som baserades på artiklar med kvalitativ design och deduktiv ansats med grund i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan”. Denna studie baserades på 16 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Fribergs (2022) analysmodell användes för att analysera artiklarna.  Resultat: Resultatet har utgångspunkt i Katie Erikssons teori ”Den lidande människan” och Erikssons beskrivning av tre typer av lidande; sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande. Efter genomförd analys resulterade resultatet i sex underkategorier; den livslånga läkemedelshanteringen, kroppsligt och själsligt lidande, brist på information, sjuksköterskans bristande bemötande och stöd, anpassningar till det nya livet och utanförskap och isolering.  Slutsats: Det framkom att vuxna patienter upplevde sjukdomslidande, vårdlidande och livslidande efter en organtransplantation av njure, lever eller hjärta. Upplevelserna av lidande hos vuxna patienter liknade varandra men var även olika upplevelser av lidande. Genom att den grundutbildade sjuksköterskan arbetar personcentrerat kan lidande minskas.

SAMMANFATTNING Bakgrund:Inom vården utsätts spädbarn för flertalet medicintekniska moment som kan ge upphov till procedursmärta. För att säkerställa att spädbarnen inte upplever procedursmärta krävs omvårdnadsåtgärder som kan minska denna typ av smärta. Omvårdnadsåtgärder som förebygger och minskar procedursmärta hos spädbarn kan vara farmakologiska och icke-farmakologiska. Procedursmärta hos spädbarn ger upphov till ett sjukdomslidande, vilket bör undvikas.  Syfte:Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga om förebyggande farmakologiska samt icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder kan minska procedursmärta hos spädbarn under medicintekniska moment. Metod:För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie med 11 kvantitativa artiklar. Resultat:De farmakologiska omvårdnadsåtgärder som minskar procedursmärta hos spädbarn är sackaros och glukos medan paracetamol är en metod som inte har denna effekt. De icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärderna som minskar procedursmärta är bland annat amning, bekanta ljud och att linda spädbarnet. Att linda spädbarnet var även effektivt i kombination med sackaros och icke näringsrikt sugande medan icke näringsrikt sugande verkar smärtförebyggande i kombination med bröstmjölk och stödjande sammanhållning. Hud mot hud vård minskar procedursmärta både ensamt och i kombination med amning. Ingen evidens finns för att klassisk musik minskar procedursmärta hos spädbarn.  Slutsats:Det finns evidens för att farmakologiska och icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder minskar procedursmärta hos spädbarn under medicintekniska moment. Trygghet, beröring och närhet är viktiga faktorer för förebyggande av smärta hos spädbarn och kan uppnås genom användandet av olika icke-farmakologiska metoder. Trots att användandet av smärtförebyggande omvårdnadsåtgärder minskar procedursmärta kan frånvaro av smärta och sjukdomslidande inte säkerställas. / ABSTRACT Background:Infants are exposed to several medical technical procedures that can cause procedural pain. To ensure that infants do not experience procedural pain, it is required to find nursing methods that can reduce this type of pain. Nursing methods that prevent and reduce procedural pain in infants can be pharmacological and non-pharmacological. Procedural pain in infants leads to infants suffering from disease, which should be avoided. Aim:The aim of this literature study is to chart if preventive pharmacological and non-pharmacological nursing methods can reduce procedural pain in infants during medical technical procedures. Method:To answer the aim of the study, a literature study with 11 quantitative articles were conducted.  Result:The pharmacological methods that reduce procedural pain in infants are sucrose and glucose while paracetamol is a method that is not effective. The non-pharmacological methods that reduce procedural pain are for example breastfeeding, familiar auditory stimulus and swaddling. Swaddling was also effective in combination with sucrose and non-nutritive sucking while non-nutritive sucking had an preventing effect in combination with oral breastmilk and facilitated tucking. Skin-to-skin contact reduces procedural pain both alone and in combination with breastfeeding. There is no evidence that classical music reduces procedural pain in infants. Conclusion:There is evidence that pharmacological and non-pharmacological nursing methods reduce procedural pain in infants during medical technical procedures. Comfortability, physical contact and closeness are important factors in the prevention of pain in infants and can be achieved by use of various non-pharmacological methods. Although the use of pain prevention nursing methods reduces procedural pain, the absence of pain and suffering from disease can not be ensured.

Amyotrofisk Laterskleros (ALS) är en neurologisk sjukdom som endast drabbar det motoriska nervsystemet vilket leder till förlamning och slutligen döden, överlevnaden är 3-5 år. Det finns inget botemedel mot sjukdomen, endast symtomatisk behandling. Lidande kan gestalta sig på olika sätt, välbefinnande är en unik upplevelse och högst individuell. En vårdrelation mellan en patient med denna diagnos och vårdpersonalen bör ges utrymme och präglas utav patientens önskemål. En ökad förståelse gentemot dessa patienters upplevelse är centralt och av stor betydelse för vårdrelationen. Tidigare studier kring patienters upplevelse av ALS inom ett avgränsat område är gjort. Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva upplevelser av att leva med ALS. Uppsatsen har en narrativ ansats, där självbiografier analyserats utifrån syftet. Fem kategorier blev funna ur den analyserade texten: Förändring, vårdlidande, sjukdomslidande, existentiella funderingar och välbefinnande. Medveten isolering med samtidiga funderingar kring döden visade sig vara existentiella funderingar och centralt i deras upplevelser. Bemötandet av dessa personer bör ägnas tid till för samtal med tillit och trygghet skapas. Faktorer som främjade välbefinnande hos personer med ALS var bland annat familjen, humor samt en känsla av kontroll. Detta är betydelsefullt att ta till vara på i mötet med dessa patienter. Den sammanvägda förståelsen av upplevelser av att leva med ALS är att känna sig fången i en förlorad kropp. Det är viktigt att sjuksköterskan i ett tidigt stadium av sjukdomsförloppet kommunicerar den ALS sjukes önskemål om den fortsatta vården innan denne förlorar sin förmåga att uttrycka sig. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Lidande är något som alla individer drabbas av. Att lida är att plågas, känna smärta och pinas. Vid terminal cancer känner individen alla dessa känslor konstant eller resten av sitt liv eftersom sjukdomen kommer att leda till döden. Detta sätter individen i en väldigt utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av lidande vid terminal cancer. Åtta vetenskapliga studier analyserades genom ett inifrånperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse av lidandet vid terminal cancer. Analysprocessen var deduktiv, Janice Morse och Katie Erikssons lidandeteorier användes för att försöka förstå lidandet. Resultatet i denna litteraturstudie visar att lidandets karaktär är väldigt individuellt, samt att patienterna finner olika sätt för att bemästra och orka med lidandet. Det framkommer dock att patienterna har både emotionella och kroppsliga behov i samband med lidandet. Det är viktigt att sjuksköterskan tar det till sin uppgift att känna igen de olika formerna av lidande och tar det till sin arbetsuppgift att försöka förstå samt lindra detta.