No description available.

Introduktion/Bakgrund: Pankreascancer är en allvarlig cancerform med snabbt sjukdomsförlopp och hög mortalitet. Ofta upptäcks sjukdomen sent, vilket gör att botande behandling inte längre är möjlig. Vanligen drabbas patienter med pankreascancer av en komplex symtombörda och omfattas till stor del av palliativ vård i syfte att lindra lidande och öka livskvaliteten. För att tillgodose patientens delaktighet och behov är personcentrering av vikt inom omvårdnaden.   Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med pankreascancer.  Metod: Litteraturstudien genomfördes med en induktiv ansats och utifrån Polit och Becks (2021) niostegsmodell. Databassökningar utfördes i CINAHL, PsycINFO och PubMed. De tio artiklar som utgjorde resultatet kvalitetsgranskades enligt Polit och Becks (2021) granskningsmallar.  Resultat: Fyra teman identifierades: Hela vardagen fallerar, Att hamna i en inre konflikt, Att leva i ovisshet och Behov av information.  Slutsats: Att leva med pankreascancer var påfrestande för patienterna på olika sätt. Vardagslivet fallerade och innebar fysiska, psykiska och sociala begränsningar. Att drabbas av pankreascancer innebar svåra behandlingsbeslut och en osäker framtid där livet styrdes av sjukdomen. Det framkom att information var viktigt för att känna trygghet och delaktighet. För att möta den unika individen, möjliggöra en god livskvalitet och minska risken för onödigt lidande bör omvårdnaden vara personcentrerad.

Bakgrund: Pankreascancer är cancer i bukspottkörteln, sjukdomen har hög dödlighet. På grund av diffusa symtom som till exempel magsmärtor, orkeslöshet och viktnedgång har cancern oftast redan bildat metastaser och spridit sig till andra organ vid konstaterad diagnos. Det finns inte något botemedel för sjukdomen utan endast symtomlindring i form av operation, så kallad Whipples operation, cytostatika samt kemoterapi. Syfte: Syftet var att belysa symtom hos patienter med pankreascancer oberoende av behandling. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie som baserats på Polit & Beck’s (2017) nio steg. Databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo användes för datainsamling. Artiklarna granskades enligt Polit & Becks (2017) granskningsmallar. Resultatet sammanställdes utifrån nio artiklar, fem kvalitativa, tre kvantitativ och en mixad metod. Resultat: Resultatet visade att patienterna med pankreascancer hade symtom i form av fatigue, smärta, mag-tarmbesvär, ätsvårigheter samt oro som hade stor påverkan på deras livskvalitet. Det framkom även att symtomen påverkade varandra. Slutsats: Symtomen genererade i symtomkluster vilket innebär att symtom integreras av varandra. Symtom skall inte beaktas enbart ur ett fysiskt perspektiv utan skall även ses ur psykiskt, psykosocialt och existentiellt perspektiv.

Pankreascancer är en ovanlig men allvarlig cancerform som innebär en förändrad livssituation för personer som drabbas. Deras erfarenheter bör lyftas för att öka möjligheter att möta deras behov och ge god omvårdnad. Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med pankreascancer. Litteraturstudien genomfördes med induktiv kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och åtta vetenskapliga artiklar inkluderades i analysen. Analysen resulterade i sex kategorier; Att få diagnosen uppfattades som ett hot och var svårt att acceptera, att det dagliga livet styrdes av sjukdomen, att inte längre vara samma person som tidigare, att brist på tydlighet skapade osäkerhet, att känna oro över behandling och att överleva samt att vara tvungen att ta svåra beslut. Resultatet visade att få diagnosen kunde vara svårt och väcka starka känslor. I resultatet framkom även att sjukdomen begränsade möjligheter att vara aktiv samt upprätthålla dagligt liv. Andra kunde se på dem annorlunda till följd av sjukdomen och information inom vården kunde uppfattas som bristfällig. Oro över återfall och behandling kunde bero på hög återfallsrisk och att behandlingen uppfattades som omfattande, medan hopp kunde vara en drivkraft. Personer kunde uppleva att det var svårt att ta beslut om behandling och att andra pressade dem i samband med det. Att belysa personers erfarenheter av att leva med pankreascancer kan öka förståelse. Sjuksköterskor kan stödja dem i deras livssituation genom att främja hopp, transition och lindra lidande. Med ökad kunskap får sjuksköterskor bättre kunskap och beredskap för att ge personcentrerad och optimal vård.

Bakgrund: De senaste decennierna har antalet personer som drabbas av pankreascancer ökat. Pankreascancer upptäcks ofta sent under sjukdomsförloppet och botande behandling är sällan möjlig. Sjukdomen innebär för patienten olika komplexa symtom, där studier visat att patienterna har mer smärta och ångest än andra cancerpatienter. Medianöverlevnad efter diagnos är 4–6 månader. Detta innebär att de flesta patienter som diagnostiseras med pankreascancer förr eller senare kommer behöva palliativ vård.  Motiv: På mindre orter finns inte samma förutsättningar för att bedriva specialiserad vård vilket innebär att patienter med specifika sjukdomstillstånd såsom pankreascancer vårdas på akutvårdsavdelningar där personalen saknar specialistkunskaper inom onkologi/palliativ vård. Den föreliggande studien är därför viktig för att belysa vilka svårigheter sjuksköterskor möter samt vilka resurser de behöver för att bedriva god och patientsäker vård.  Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med pankreascancer i livets slutskede på akutvårdsavdelning.  Metod: Individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta sjuksköterskor. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.   Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier: ”Sjuksköterskors kompetens inom palliativ vård påverkar patientens sista tid”, ”Sjuksköterskor känner sig otillräckliga”, ”Externa resurser är ett värdefullt stöd” samt ”Viktigt att avdelningsläkarna har rätt kompetens och är engagerade”.    Konklusion: Studien ger ökad kunskap om möjligheter och svårigheter vid vård i livets slutskede på akutvårdsavdelning. Resultatet visar att vårda patienter i livets slutskede på akutvårdsavdelning innebar en etisk stress för sjuksköterskan då prioriteringar mellan vård i livets slutskede och patienter med akuta medicinska behov ofta gjordes. Bristande kompetens inom palliativ vård försvårade vårdsituationen. Fler specialistsjuksköterskor och kontinuerliga vidareutbildningar för vårdpersonalen skulle kunna förbättra vården för patienterna och därmed öka möjligheterna till jämlik vård.

Bakgrund: Pankreascancer är den fjärde vanligaste orsaken till cancerrelaterade dödsfall. Sjukdomen påverkar bukspottskörteln i buken som producerar enzymer och hormoner. Sjukdomen upptäcks ofta i ett sent skede, vilket gör att behandlingsalternativen är begränsade. Sjuksköterskans roll vid omvårdnad av personer med pankreascancer är att främja hälsa och upprätthålla god livskvalité. Syfte: Syftet var att beskriva livskvalitet hos personer med pankreascancer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie där 11 resultatartiklar framkom. Resultatartiklarna granskades, bearbetades och sammanställdes till tre huvudkategorier med fyra underkategorier. Resultat: De huvudkategorier som framkom var: Fysiska och fysiologiska förändringar, Psykiska och psykologiska förändringar och Sociala förändringar. De fyra underkategorier som framkom var: Trötthetens betydelse för livskvalitén, Fysiska funktionens betydelse för livskvalitén, Nutritionsbesvärens betydelse för livskvalitén och Smärtans betydelse för livskvalitén. Det framkom att personers livskvalitet med pankreascancer påverkades både fysiskt, psykiskt och socialt. Konklusion: Cancerrelaterade symtom hade stor påverkan för hur personer med pankreascancer upplevde livskvalitet. Sjuksköterskan kan med kunskap om sjukdomen ge stöd i livets slutskede och därmed främja livskvalitet och tillgodose grundläggande behov. / Background: Pancreatic cancer is the fourth most common cause of cancer-related deaths. The disease affects the pancreas in the abdomen, which produces enzymes and hormones. The disease is often detected at a late stage, which means that treatment options are limited. The nurse's role in caring for people with pancreatic cancer is to promote health and maintain a good quality of life. Purpose: The purpose was to describe quality of life in people with pancreatic cancer. Method: The study was conducted as a general literature study where 11 result articles emerged. The resulting articles were reviewed, processed and compiled into three main categories with four subcategories. Results: The main categories that emerged were: Physical and physiological changes, Mental and psychological changes and Social changes. The four subcategories that emerged were: Importance of fatigue for quality of life, Importance of physical function for quality of life, Importance of nutritional problems for quality of life and Importance of pain for quality of life. It emerged that the quality of life of people with pancreatic cancer was affected both physically, psychologically and socially. Conclusion: Cancer-related symptoms had a major impact on how people with pancreatic cancer experienced quality of life. With knowledge of the disease, the nurse can provide support at the end of life and thereby promote quality of life and meet basic needs.

Bakgrund: Pankreascancer är en aggressiv cancersjukdom och uppskattas vara den tolfte dödligaste cancerformen. Sjukdomen drabbar bukspottskörtelns förmåga att producera exokrina och endokrina enzymer. Cancersjukdomen upptäcks vanligtvis i ett sent skede vilket innebär att behandlingsalternativen blir begränsade. Den teoretiska referensramen som appliceras i litteraturöversikten är livskvalitet hos personer med pankreascancer och deras upplevelser av sjukdomen. Syfte:  Beskriva personers upplevelser av pankreascancer.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats tillämpades för att genomföra litteraturöversikten. Artikelsökningarna gjordes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Elva kvalitativa artiklar utgjorde resultatet och i analysprocessen användes en modell enligt Friberg.  Resultat: Resultatet belyser personers upplevelser av pankreascancer och presenteras i två teman: Fysisk påverkan och Psykosociala förändringar samt sex subteman: Att känna fatigue, Nutritionsbesvär, Att ha smärta, Känslomässigt lidande, En annan kroppsbild och Det sociala samspelet. Livskvaliteten för personer med pankreascancer påverkades av fysiska och psykiska symtom samt psykosociala påfrestningar. Slutsatser: Pankreascancer är en komplex och allvarlig sjukdom vars symtom ställer höga krav på sjukvården. Personers upplevelser bör vara utgångspunkten för att kunna förbättra deras livskvalitet i den mån det är möjligt.    Nyckelord: Livskvalitet, omvårdnad, pankreascancer och upplevelse. / Background: Pancreatic cancer is an aggressive form of cancer and is estimated to be the twelfth deadliest form of cancer. The disease affects the pancreas and its ability to produce exocrine and endocrine enzymes. Typically pancreatic cancer is detected at a late stage resulting in limited treatment options. The theoretical framework applied in this literature review was quality of life among individuals with pancreatic cancer and their experiences of the disease. Purpose: Describe peoples' experiences of pancreatic cancer.  Method: Qualitative method with an inductive approach was used to conduct the literature review. Article searches were done in the databases CINAHL and MEDLINE. Eleven qualitative articles formed the result which were analyzed according to a model by Friberg. Results: The results highlight peoples´ experiences of pancreatic cancer and consist of two themes: Physical impact and Psychosocial changes and six subthemes: To sense fatigue, Nutritional problems, Experiencing pain, Emotional distress, Body image changes and Social interactions. The quality of life of individuals with pancreatic cancer was affected by physical and phycological symptoms and as well as psychosocial distresses. Conclusions: Pancreatic cancer is a complex and severe disease with symptoms that place high demands on healthcare. Individuals' experiences should be the starting point for improving their quality of life to the extent possible.   Keywords: Experiences, nursing care, pancreas cancer and quality of life.

Bakgrund: Rökning står för mer än vart tionde dödsfall i Sverige och hälften av alla långsiktiga rökare avlider av rökrelaterade sjukdomar. Lungcancer är den femte vanligaste cancersjukdomen i Sverige och orsakas i första hand av rökning. Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) orsakas också i första hand av rökning och är den tredje vanligaste dödsorsaken i världen. Fler kvinnor än män dör av KOL i Sverige men förklaringen till detta är oklar. Den komplexa kemiska blandningen som inhaleras vid förbränning av tobak orsakar negativa hälsoresultat, särskilt cancer och lungsjukdomar. Risken för och svårighetsgraden av många negativa hälsoeffekter orsakade av rökning kan variera beroende på om man själv är rökare eller bara exponeras för tobaksrök. Rökavvänjningen är potentiellt den mest effektiva av alla förbyggande åtgärder. Rökning påverkar också metabolisering av olika läkemedel. Nikotin är den beroendeframkallande substansen i tobak som orsakar abstinensbesvär. Rökfri tobak t.ex. snustobak orsakar också sjukdomar men i mycket mindre utsträckning än cigaretter. Syfte: Syftet med detta examensarbete var att ytterligare belysa kända hälsoproblem med rökning samt att beskriva eventuella ytterligare, tidigare okända, hälsoproblem. Metod: Detta arbete är en litteraturstudie baserat på 6 vetenskapliga artiklar. Resultat: Rökning ökar mortalitet och förkortar därmed livslängd. En stor del av dessa dödsfall orsakas av hjärt-kärl sjukdomar, kronisk obstruktiv lungsjukdom och många olika cancersjukdomar. Det finns ingen riskfri nivå av exponering för tobaksrök. Slutsats: Rökning ökar risken för alla typer av hjärt-kärl sjukdomar, låg födelsevikt för barn och många olika typer av cancer. Risken för pankreascancer i samband med rökning är relaterat till mängden av tobak som rökts dagligen. Minskning av antal rökta cigaretter per dag eller förpackningar per år har annars ingen större effekt på att minska risken för sjukdomar eller minska mortaliteten.