Parkinsons sjukdom är en progressiv kronisk sjukdom som ger en tilltagande försämring av motoriska och kognitiva funktioner. Många personer med Parkinsons sjukdom bor kvar i hemmet och får ett ökat behov av stöd och hjälp. De som tillgodoser detta behov av omvårdnad är ofta närstående som vårdar personen. Detta kan få en påverkan på närståendes hälsa ochlivskvalité. Syftet med denna studie var att beskriva närståendes upplevelser av att leva tillsammans med en person med Parkinsons sjukdom. Tolv vetenskapliga artiklar valdes ut via en litteratursökning och analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson(2016). Analysen resulterade i sex olika slutkategorier; att ha behov av information och kunskap om sjukdomen, att ha behov av stöd och fungerande sjukvård, att livet och vardagen förändras vilket kan skapa ensamhet och isolering, att relationer förändras och ger nya förhållningssätt, att vilja orka vårda och känna oro för att inte räcka till, att känna osäkerhet och behöva ta svåra beslut. Resultatet visade att närstående saknade information, hade ett stort behov av stöd, livet och vardagen förändrades samt skapade ensamhet och isolering och relationer förändrades. Slutsatsen är att sjuksköterskor måste synliggöra närstående som en viktig del i omvårdnaden samt att ge närstående bra förutsättningar att klara det dagliga livet.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en degenerativ sjukdom som främst drabbar personer över 55 år.Sjukdomen är progressiv och påverkar motoriken, kognitionen och beteende på grund av dopaminbrist i hjärnan. Förloppet är oftast långdraget och slutar i regel med palliativ vård eftersomsjukdomen är obotbar. Trots mediciner med lindrande och bromsande effekt förändras livet radikaltför patienter med Parkinsons sjukdom. För att kunna ge trygg och adekvat vård är det viktigt attförstå patienter med parkinson upplevelse av att leva med sjukdomen. Syfte: Syftet är att beskrivapatienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: Litteraturstudie med kvalitativansats baserad på 10 artiklar ur patientens perspektiv funna i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Tre teman med 11 tillhörande subteman analyserades fram. Sjukdomen påverkar framförallt de motoriska funktionerna men även de psykiska och sociala delarna i patienternas liv. Utöverdet påträffades även resurser för att hantera sjukdomen och hur man förlikar sig med ett liv medParkinsons sjukdom. Slutsats: Att leva med Parkinsons sjukdom ökar sårbarheten hos patienternaoch som sjuksköterska är det viktigt att ha kännedom om sjukdomen och hur den upplevs avpatienterna för att kunna ge personcentrerad och holistisk omvårdnad.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är världens näst vanligaste kroniska, neurologiska sjukdom, med ungefär 18 000 diagnostiserade fall i Sverige år 2016. Sjukdomen innebär en begränsad rörelseförmåga och ett minskat emotionellt välbefinnande, till exempel humörsvängningar. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av dans hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie med en strukturerad sökmetod där 11 vetenskapliga artiklar granskades genom en innehållsanalys i fem steg. Resultat: Presenteras i fyra teman; Upplevelser av rörelseförmåga, Upplevelser av känslor, Upplevelser av självförtroende och Upplevelser av att tillhöra ett socialt sammanhang. Dansen visade på positiva effekter på rörelseförmågan och det emotionella välbefinnandet. Dans som en fysisk aktivitet kan bidra till ökat socialt sammanhang, genom att bryta social isolering. Konklusion: Dans kan förbättra rörelseförmåga, höja humöret och bidra till att personer med Parkinsons sjukdom upplever att de tillhör ett socialt sammanhang. Det är viktigt att sjuksköterskan uppmärksammar nivån av fysisk aktivitet. Ökad kunskap behövs kring hur sjuksköterskan kan motivera till fysisk aktivitet till exempel dans, eftersom det kan förbättra hälsan för personer med Parkinsons sjukdom och samtidigt minska belastningen på vården. / Background: Parkinson's disease is the world's second most common chronic, neurological disease, with approximately 18 000 diagnosed cases in Sweden in 2016. The disease entails a limited mobility and a decreased emotional well-being, for example mood swings. Aim: The aim was to describe the experience of dancing in people with Parkinson’s disease. Method: A general literature study with a structured search method, where 11 scientific articles were reviewed through a content analysis in five steps. Result: Presented in four themes; Experiences of mobility, Experiences of feelings, Experiences of self-confidence and Experiences of belonging to a social context. The dance showed positive effects on mobility and emotional well-being. Dance as a physical activity can contribute to an increasing social context, by breaking social isolation. Conclusion: Dancing can improve mobility, elevate mood and contribute to people with Parkinson's disease feeling that they belong to a social context. It is important that the nurse pays attention to the level of physical activity. Increased knowledge is needed about how the nurse can motivate to physical activity for example dance, since it can improve the health of people with Parkinson's disease and at the same time reduce the burden of care.

Som allmänsjuksköterska är sannolikheten stor att man under sin tjänst kommer att träffa på patienter med Parkinsons sjukdom. En långvarig sjukdom som Parkinsons förknippas ofta med svårt handikapp. Progressivitet och en rad olika symtom påverkar i hög grad patientens livskvalitet. Syftet med studien är att belysa hur Parkinsons sjukdoms påverkar patienternas livskvalitet. Samt att belysa hur allmänsjuksköterskan kan hjälpa patienter med Parkinsons sjukdom att bibehålla livskvalitet. Metoden är en litteraturstudie där 10 vetenskapliga artiklar ligger till grund. Resultatet visar att både fysiska och psykiska symtom såsom depression, insomnia, trötthet och smärta har stor inverkan på personers livskvalitet. Sjuksköterskans roll är att kunna anpassa omvårdnaden efter varje patients behov för att bibehålla livskvalitet för dessa patienter. / As a nurse there is a huge probability when you are on duty to meet patients with Parkinson’s disease. A long term disease as Parkinson’s disease in general is often associated with severe handicap. Progressivity and some different symptoms affects patient’s quality of life.The aim of this study is to illuminate how Parkinson’s disease affects patients’ quality of life but also to illuminate how a nurse can maintain quality of life in patients with Parkinson’s disease. The method of this study is a literature rewiev: Ten articles met the scientific standars of quality and are material for the results of this study. The findings of this study show that both physical and mental symptoms as depression, insomnia, fatigue and pain has a large affect on person’s quality of life. The nurses role is to adjust nursing to every patients’ needs to maintain quality of life for these patients.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom som domineras av motoriska och icke-motoriska störningar. I Sverige lever omkring 20 000 personer med Parkinsons sjukdom. Personer med Parkinsons sjukdom upplever individuella livsförändringar som påverkar deras liv och utsätter dem för fysiskt och psykiskt lidande. Sjuksköterskan bör samverka med andra professioner för att skapa en god omvårdnad som svarar på patientens behov, begär och problem. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med Parkinsons sjukdom. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats användes i denna studie för att besvara studiens syfte. Resultatet baserades på totalt fem självbiografier hämtade från Libris databas. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Huvudkategorierna var: livsförändring, känslor i samband med sjukdom och relationen till vården. Underkategorierna var: Att inte fungera som tidigare, Förändrade sociala relationer, Att känna oro och ångest, Att känna hoppfullhet, Att känna ovisshet, Att känna tacksamhet, Brist på kunskap och förståelse samt Empati och omsorg i vården.

Parkinsons sjukdom är en kronisk, progressiv, neurologisk sjukdom som cirka 20 000 personer i Sverige lever med. Patienterna som drabbats av sjukdomen är oftast över 55 år, men sjukdomen förkommer även i yngre åldrar. Det som sker i hjärnan vid Parkinsons sjukdom, är att nervceller, som framför allt producerar dopamin bryts ner och dör. Över tid minskar nivåerna av signalsubstansen dopamin i hjärnan, vilket bidrar till att signaler från olika delar i hjärnan inte kan transporteras vidare. När detta sker, kan symtom som skakningar eller förlångsammade kroppsrörelser ses. Ju lägre nivåer av dopamin desto mer ökar symtomen på Parkinsons sjukdom. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan påverka patienters upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom. För att besvara studiens syfte, bearbetades sex kvalitativa och två kvantitativa artiklar med inspiration från Fribergs (2017, ss. 141–152) analysmetod för litteraturöversikt. Resultatet påvisar att patienter efter att ha diagnostiserats med Parkinsons sjukdom upplever ett ökat lidande. Livsstilsförändringar blir ett faktum, där patienternas nedsatta ork och förändrade energinivåer ligger till grund för deras nya liv. Resultatet i litteraturöversikten kan ligga till grund för att öka den enskilde individens kunskap kring sjukdomen. Men resultatet bidrar också till att sjukvården ska kunna tillhandahålla en mer personcentrerad vård som håller god kvalitet och därmed också erbjuder patienter med Parkinsons sjukdom den vård som de har rätt till.

Abstrakt Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk neurodegenerativ sjukdom. Personen som lever med sjukdomen bor ofta fortfarande hemma och sköts av närstående. Syftet: var att beskriva erfarenheten av att vara närstående till en person med Parkinsons sjukdom. Metod: Kvalitativ litteraturstudie med manifest innehållsanalys med induktiv ansats har använts i studien. Sjutton artiklar analyserades. Resultat: Analysen resulterade i fem slutkategorier: Att gå från närstående till att bli en vårdare, Att livet förändras och finna acceptans i det, Att finna stöd och kunskap i livet, Att hitta copingstrategier som underlättar livet och vardagen samt Att uppleva sorg och förlust. Slutsats: Studiens resultat visar att närstående är i behov av att få information och kunskap om Parkinsons sjukdom, liksom stöd och hjälp att hitta strategier för att få en fungerande vardag. Att få hjälp och stöd i att hantera sorg och förlust och förändringen att gå från närstående till att även vara vårdgivare. Nyckelord: Parkinsons sjukdom, närstående, erfarenheter, omvårdnad, kvalitativinnehållsanalys, litteraturstudie.

Bakgrund Sväljsvårigheter är vanligt förekommande vid Parkinsons sjukdom och kan i sin mest avancerade form orsaka lunginflammation som påverkar såväl sjukligheten som dödligheten. Kunskapen är bristande gällande hur sväljfunktionen förändras över tid hos personer med Parkinsons sjukdom, endast ett fåtal studier finns inom området. Syfte Syftet med studien var att undersöka den faryngeala sväljfunktionen under 1 års tid hos personer med Parkinsons sjukdom. Vi hade för avsikt att med hjälp av fiberendoskopisk sväljundersökning bedöma sväljparametrarna penetration/aspiration, residual och sekret. Deltagarnas subjektiva upplevelse av sväljfunktionen bedömdes utifrån självskattning med hjälp av en visuell analog skala. Metod Fjorton deltagare (12 män, 2 kvinnor, medelålder 57 år, åldersintervall 45-71 år), med Parkinsons sjukdom som selekterats till djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) i caudala zona incerta inkluderades.  Deltagarna fick genomgå fiberendoskopiska sväljundersökningar samt skatta sin sväljfunktion enligt en visuell analog skala vid tre tillfällen under året(baseline, 6 månader och 12 månader). De besvarade även en muntlig fråga om påverkad sväljfunktion. Resultat Ingen signifikant förändring påvisas från baseline och 1 år framåt för vare sig deltagarnas självskattning eller någon av sväljparametrarna. En signifikant minskning av parametern sekret påvisas från 6- till 12 månader.     Slutsatser Sväljfunktionen förändras inte från baseline och ett år framåt för de 14 inkluderade parkinsonpatienterna. Sväljparametern sekret tenderar att öka från baseline till 6 månader för att sedan signifikant minska från 6- till 12 månader. / Röst- tal- och sväljfunktion vid djup hjärnstimulering av caudala zona incerta (cZi) och nucleus pedunculopontinus (PPN) vid Parkinsons sjukdom: en jämförelse med stimulering i nucleus subthalamicus (STN)

Bakgrund. Parkinsons sjukdom (PS) behandlas bland annat med djup hjärnstimulering (DBS). Ett relativt outforskat område för stimulering är caudala zona incerta (cZi). Man har med denna metod sett förbättringar när det gäller rörelsehindrande symtom men viss försämring av talet har påvisats. Syfte. Denna studie syftade till att undersöka om cZi-DBS vid PS påverkar talförståeligheten samt om förståeligheten av talet påverkas vid tillagt bakgrundsljud. Metod. Talmaterial med lästa ord från 10 patienter med PS, pre- och postoperativt samlades in. Dessa ord spelades upp för 32 lyssnare från allmänheten som ortografiskt transkriberade dessa. På en del av talmaterialet lades ett bakgrundsljud till som kan liknas vid ett bibliotek. Lyssnarnas transkriptioner poängsattes och statistiska beräkningar genomfördes. Resultat. Totalpoängen var signifikant lägre med påslagen stimulering jämfört med avslagen stimulering, oavsett bakgrundsljud. I blocket utan bakgrundsljud fanns även signifikanta skillnader som visade lägre totalpoäng när stimuleringen var påslagen jämfört med innan operation. Resultaten var genomgående signifikant lägre vid tillagt bakgrundsljud jämfört med utan. Slutsatser. Det har skett en försämring av talförståelighet vid stimulering av cZi. Dessa fynd är värdefulla för all vårdpersonal som jobbar med personer som har PS och de som ska genomgå/har genomgått cZi-DBS. Det är viktigt att hitta en balans mellan förbättrad motorisk förmåga och försämrad talförståelighet för att varje individ ska uppnå en så bra livskvalitet som möjligt.

Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som grundar sig på en bristande produktion av dopamin. Orsaken till dopaminbristen är hittills okänd. Personer med sjukdomen plågas av ständig värk, trötthet, stelhet och ofrivilliga rörelser, vilket påverkar deras vardag. Livsvärlden förändras, såväl som upplevelsen av sig själv, vilket leder till ett lidande. Det är viktigt att skapa en förståelse kring detta för att kunna bedriva en bra vård.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur det är att leva med Parkinsons sjukdom ur patientens perspektiv.Metoden är en litteraturstudie där vi använder oss av en kvalitativ ansats med Evans analysmodell som grund.Resultatet byggs upp av ett huvudtema: Ingenting blir som förut och av sju subteman: att bli diagnostiserad ger blandade känslor, vardagen är fylld av oro, att uppleva förlust av självständighet och kontroll, att alltid behöva koncentrera sig, sjukdomen inverkar på kvinnligheten, det sociala livet påverkas och att känna behov av att finna nya vägar.Enbart likheter återfanns i studiematerialet vilket kan tyda på att det finns evidens för forskningen. En svaghet i uppsatsen kan vara att främst kvinnors upplevelser kommit fram.God omvårdnad innebär inte bara praktiska omvårdnadsåtgärder utan också vård av själ och ande. Personer med sjukdomen uppskattar att få göra saker på egen hand oavsett hur lång tid det tar. Många känner brist på självständighet och att andra styr deras liv. Vårdpersonalen bör överlåta ansvar åt vårdtagaren och på så sätt stötta till oberoende. God kommunikation med den sjuke betyder mycket. Patienten känner sig och sin kropp bäst, därför bör den sjukes upplevelse av sjukdomen och omvårdnaden stå i fokus. Det är viktigt att man tar sig tid att lyssna på personen för att kunna förstå sjukdomsupplevelsen såsom denne erfar den. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>