Fast Scan Cyclic Voltammetry (FSCV) is an electrochemical technique, based on ramping a voltage through a microelectrode and measuring the resulting redox current to obtain information about an electroactive molecule. FSCV can be used for the detection of dopamine, which is a vital neurotransmitter. Dopamine is central to conditions such as Parkinson’s disease. The purpose of this thesis was to evaluate if a new type of highly biocompatible microelectrode, called tube electrode, can be used to detect dopamine using FSCV and determine how they compare to standard carbon fibre microelectrodes (CFMEs). In order to achieve this, three main tasks were set and fulfilled. First, a station for in-vitro FSCV was set up and CFMEs of varying sizes were used to detect dopamine at different concentrations. Secondly, the same trials were done with tube electrodes. Finally, the results of the tubes were compared to the CFMEs. In total, four CFMEs and four tube electrodes were investigated. The dopamine concentrations ranged from 20 nM to 40 μM. In short, the results indicate that the tubes generally have lower sensitivity than the CFMEs but better linearity between the increasing dopamine concentration and the resulting current. The tubes also had a marginally higher concentration threshold for dopamine detection. The main challenge encountered was a decrease in sensitivity over time. Here, further investigations are necessary to map the causes responsible. In conclusion, the tube electrodes are able to detect dopamine in-vitro, with concentrations relevant for in-vivo sensing, with a performance comparable to CFMEs. However, further studies are necessary before the tube electrodes can be used for dopamine detection in-vivo. / Fast Scan Cyclic Voltammerey (FSCV) är en elektrokemisk teknik, baserad på att ändra en spänning genom en mikroelektrod och sedan mäta den resulterande redox-strömmen för att få information om en elektroaktiv molekyl. FSCV kan användas för detektering av dopamin, som är en livsviktig signalsubstans. Dopamin har en central roll vid tillstånd så som Parkinsons sjukdom. Syftet med detta examensarbete var att utvärdera om en ny typ av mycket biokompatibel mikroelektrod, kallad tubelektrod, kan användas för att detektera dopamin genom FSCV och fastställa hur de jämför sig med vanliga kolfibermikroelektroder (KFME). För att uppnå detta sattes och uppfylldes tre huvuduppgifter. Först upprättades en station för in-vitro FSCV där KFME med varierande storlek användes för att detektera olika koncentrationer dopamin. Sedan gjordes samma försök med tubelektroder. Slutligen jämfördes resultaten med de från KFME. Totalt testades fyra KFME och fyra tubelektroder. Dopaminkoncentrationerna sträckte sig från 20 nM till 40 μM. Kort sagt indikerar resultaten att tuberna generellt hade lägre känslighet än KFME men bättre linjäritet mellan den ökande dopaminkoncentrationen och den resulterande strömmen. Tuberna hade även något högre koncentrationströskel för detektionen av dopamin. Den största utmaningen som påträffades var en minskning i känslighet över tid. Här krävs vidare undersökningar för att helt förstå de bakomliggande anledningarna. Slutsatsen är att tuberna kan detektera dopamin in-vitro, med koncentrationer som är relevanta för mätningar in-vivo, och med en prestation jämförbar med den för KFME. Dock krävs mer studier innan tubelektroderna kan användas för att detektera dopamin in-vivo.

Bakgrund Mer än tio miljoner människor i världen lever med Parkinsons sjukdom, och prevalensen ökar med en åldrande befolkning. Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som medför en mängd funktionsnedsättande symtom, både motoriska och icke-motoriska, vilka har stor påverkan på en persons dagliga liv. Den medicinska behandling som finns kan endast lindra symtom delvis och därför finns det ett behov av komplementära behandlingar, exempelvis musikterapi, som kan lindra symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa musikterapi i form av sång som symtomlindrande omvårdnadshandling vid Parkinsons sjukdom. Metod Studiedesignen är en icke-systematisk litteraturöversikt. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades, däribland 13 kvantitativa och 2 kvalitativa. Resultatet sammanställdes i form av en integrerad analys. Resultat Två huvudkategorier, motoriska och icke-motoriska symtom, samt sex underkategorier till dessa identifierades i studien. Resultatet visade positiva effekter av sångterapi på såväl motoriska som icke-motoriska symtom. Förbättringar av motoriska symtom gällde framför allt kommunikations- och talförmåga. En viss förbättring av sväljförmåga och gångförmåga observerades dock.  Vad gäller icke-motoriska symtom så framkom ett flertal positiva effekter på psykisk, social och existentiell hälsa/livskvalitet; sångterapi visade sig kunna förbättra humör och minska depressiva symtom, oro/ångest, stress och apati. Dessutom hittades förbättringar vad gäller förmågan och viljan att socialisera sig med andra. Slutsats Resultatet av denna studie visar att sångterapi kan ha en symtomlindrande funktion i omvårdnaden av personer med Parkinsons sjukdom vad gäller såväl motoriska som icke-motoriska symtom. De huvudsakliga symtomlindrande effekterna av sångterapi gällde tal och kommunikation samt psykisk, social och existentiell hälsa/ livskvalitet. Dock behövs mer omfattande studier inom området, särskilt RCT-studier. / Background More than ten million people around the world are living with Parkinson’s disease, and the prevalence is increasing with an ageing population. Parkinson’s disease is a chronic neurological disease that entails a variety of functional impairments. the symptoms are motor as well as non-motor, all of which have a large impact on a person’s daily life. The existing medical treatment can relieve symptoms only partly; on account of this there is a need of complementary treatments, for example music therapy, for added symptom relief. Aim The aim of this literature review is to illustrate music therapy by singing as a symptom relieving nursing act. Method The study design is a non-systematic literature review. A total of 15 scientific articles were included, 13 quantitative studies and 2 qualitative studies. The result was compiled in the form of an integrative analysis. Results Two main categories, motor, and non-motor symptoms, and six subcategories were identified. Results of this study shows positive effects of singing therapy on motor and non-motor symptoms.  Improvements of motor symptoms mainly concerned communication and speech abilities. Some improvement of swallowing abilities and gait function could be observed.  Regarding non-motor symptoms several positive effects were displayed for mental, social, and existential health/quality of life; singing therapy improved temper and reduced depressive symptoms, anxiety, stress, and apathy. Improvements regarding the ability and will to socialize with other people were also found. Conclusions This study shows that singing therapy could have a symptom relieving function in nursing care for individuals with Parkinson´s disease, for both motor and non-motor symptoms. The main symptom relieving effects concerned communication and speech abilities and mental, social, and existential health/quality of life. However, there is a need for further studies, especially randomized controlled studies.

Syfte och frågeställning: Uppsatsens bakgrund ligger i strävan efter att förstå hur olika typer av fysisk aktivitet kan påverka upplevda motoriska symtom och livskvalité hos personer med PS. Det finns mycket kvantitativ forskning om PS och fysisk aktivitet där fokuset har legat på att undersöka möjliga effekter. Därav vill vi göra en kvalitativ studie där vi vill få en inblick om individernas egna uppfattningar om hur livskvalitén och den motoriska symtomen påverkas.   Genom att genomföra en kvalitativ intervjustudie hoppas vi kunna generera ytterligare forskning och kunskap kring ämnet. Studiens syfte var att undersöka följande frågeställning: ●       Hur har olika typer av fysisk aktivitet påverkat den upplevda livskvalitén och motoriska symptomen hos personer med Parkinson sjukdom?   Metod: För att besvara studiens syfte och frågeställning valdes en kvalitativ intervjumetod. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med hjälp av sex stycken individer med Parkinsons sjukdom som var aktiva i någon typ av fysisk aktivitet. Både män och kvinnor med en medelålder på 58,8 år. Intervjuerna spelades därefter in, transkriberades och sedermera analyserades för att identifiera mönster, mening och teman.   Resultat: Studien undersökte hur fysisk aktivitet påverkar livskvaliteten och motoriska symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Resultaten visade att kontinuerlig träning förbättrade balans, koordination och självförtroende i vardagen. Deltagarna upplevde positiva effekter oavsett vilken typ av aktivitet de deltog i. Detta betonar vikten av rolig, social och anpassad träning för att främja hälsa och välbefinnande hos personer med PS   Slutsats: Tidigare forskning visar att fysisk aktivitet gynnar personer med Parkinsons sjukdom. Vår studie bekräftar detta genom en kvalitativ undersökning och pekar på ett vidare behov av att definiera den optimala träningsdosen för att maximera effekterna på livskvalitet och symtom. Alternativa behandlingsmetoder, som kostförändringar och kognitiv träning, bör också utforskas för att därefter kunna minska medicineringsberoendet.

Parkinsons sjukdom (PD) är ett tillstånd som ger en försvårad och försämrad livskvalité. I dagsläget finns det endast symtomatiska läkemedel men ingen bot med vilken sjukdomen upphör eller som bromsar förloppet. Pågående forskningsarbete utgår bland annat från att ta fram nya läkemedel men även också undersöka om redan befintliga läkemedel går att använda som behandling av PD. Många av de redan befintliga läkemedlen som testas är de som har förmågan att påverka proteinet α-synuklein (α-syn) och dess aggregering, som visats vara en central orsak till uppkomsten av PD. I föreliggande litteraturstudie undersöktes på vilket sätt en del läkemedel vars indikation är PD och även andra sjukdomstillstånd såsom astma, påverkar (ex. påskyndar eller inhiberar) in-vitro aggregering av α-syn. Därutöver genomfördes en detaljerad analys av de utvalda läkemedlen och deras effekt på α-syn aggregering utifrån deras kemiska egenskaper med avseende på löslighet (hydrofila, lipofila, amfifila) och inbindning till α-syn. Här kunde det visas att aggregering av α-syn inhiberades av alla utvalda läkemedel förutom dexametason, som istället påskyndade aggregeringskinetiken för proteinet. Dessutom uppvisade fasudil, ceftriaxon, dopamin, entakapon och tolkapon inbindning till delar av (hydrofila, hydrofoba eller amfifila) vilka delade samma fysikalkemiska egenskaper som α-syn. Därtill uppvisade utvalda läkemedel med till viss del plana strukturer (ex. aromatiska ringar) direkt inbindning till α-syn, vilka också rapporterats ha en något högre grad av transport över blod-hjärnbarriären, dock måste dessa fynd mer noggrant undersökas. Sammanfattningsvis visade alla utvalda läkemedel förutom dexametason anti-aggregeringsegenskaper (hämmande) mot α-syn genom att antingen indirekt eller direkt binda till proteinet och därmed hindra proteinet från att börja binda till sig själv. Mer studier måste genomföras för att studera effekten av läkemedelsexponering på α-syn för att identifiera viktiga segment av proteinet som kan utgöra läkemedelsmål för inhibering av α-syn aggregering. / Parkinson's disease (PD) is a condition that leads to an aggravated and worsened quality of life. At present, there are only symptomatic drugs for PD but no cure that eradicate the disease nor halter the disease progression have been found. Current research is being carried out to develop new drugs, but efforts also investigate whether existing drugs can be used as treatment for PD. Many of the already existing drugs being tested are those that have the ability to interact with a protein called α-synuclein (α-syn), that has been implicated to be a major player for onset of PD. In the present literature study, it was investigated in what way some drugs, whose indication is PD but also other diseases such as asthma, affect (i.e. propagate or inhibit) the in-vitro aggregation kinetics of αsyn. Additionally, a detailed analysis of the investigated drugs and their effect on the aggregation pathway was made to characterize common chemical features of the selected drugs based upon choice of solvents and binding to α-syn. Here, it could be shown that aggregation of α-syn is inhibited upon exposure to all selected drugs except dexametason which instead propagated aggregation of α-syn. In addition, fasudil, ceftriaxone, dopamine, entacapone and tolcapone was found to bind to parts (hydrophilic, hydrophobic or amphiphilic) of α-syn similar to their solubility features. Moreover, the selected drugs that were found to bind to α-syn seemed to exhibit planar in structure (i.e. aromatic rings) and also be associated to pass the blood-brain barrier to a greater extent, however these findings need to be more thoroughly investigated. In summary, all drugs but dexametason were shown to inhibit aggregation of α-syn invitro by either indirectly or directly affecting the aggregation of the protein. Further investigations need to be carried out to study the effect of drug exposure on α-syn aggregation in order to propose key segments of α-syn that can act as drug targets for inhibition of protein aggregation.

Bakgrund: Unified Parkinson’s Disease Rating Scale är ett bedömningsinstrument som är frekvent använt, både i Sverige och internationellt, inom vården för personer med Parkinsons sjukdom. Under 2001 granskades och reviderades instrumentet vilket resulterade i en ny version benämnt Movement Disorder Society Unified Disease Rating Scale. Del III av MDSUPDRS syftar till att undersöka motoriska symtom och anses viktiga i bland annat fysioterapeuters utredning och som utvärdering efter behandling. I dagsläget saknas en svensk validerad översättning av del III. Syfte: Syftet med detta arbete var att översätta del III av bedömningsinstrumentet MDSUPDRS från engelska till svenska och därefter undersöka innehållsvaliditet för den svenska versionen. Metod: Översättningen skedde genom forward translation, backward translation samt analys av innehållsvaliditet genom Content Validity Index (CVI). Översättningen undersöktes med hjälp av fem forskningspersoner, sakkunniga inom området. Validitet analyserades under två skattningsomgångar utifrån följande CVI-delar med tillhörande referensvärden: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) och S-CVI/UA (0,80). Resultat: Efter två omgångar skattade samtliga forskningspersoner 20 av 24 frågor som relevanta med ett I-CVI-värde på 1,0. Resterande fyra frågor uppnådde ett I-CVI-värde på 0,80. Värdena för S-CVI/AVE och S-CVI/UA var 0,97 respektive 0,83, vilket innebar att dessa översteg de uppsatta referensvärdena. Skalan kan därmed i sin helhet ses som valid, då samtliga CVI-värden uppnådde de uppsatta referensvärdena. Slutsats: Den översatta versionen kan i sin helhet betraktas som valid. / Background: The Unified Parkinson’s Disease Rating Scale is a frequently used assessment tool world wide in clinics in care of people with Parkinson’s disease. In 2001, the assessment tool were reviewed and revised, which was titled Movement Disorder Society Unified Parkinson’s Disease Rating Scale. Part III of MDS-UPDRS aims to investigate motor symptoms and is considered important in, among other things, physiotherapists' investigation, and as evaluation after treatment. Currently, a Swedish validated translation of Part III is lacking. Aim: The aim of this study is to translate part III of MDS-UPDRS from english to swedish, and then analyze content validity for the swedish version. Method: The translation was done with the use of forward translation, backward translation and the content validity was analyzed with Content Validity Index (CVI). The translation were analyzed in two rounds, with help by five individual proficient to the area. The content validity were set by following domains and reference values: I-CVI (0,80), S-CVI/AVE (0,90) and SCVI/UA (0,80). Results: After two rounds, 20 questions out of 24 reached an I-CVI of 1,0. The remaining four questions reached an I-CVI of 0,80. The values of S-CVI/AVE and S-CVI/UA were 0,97 and 0,83 which meant that it exceeded the set reference values. The integer scale can be considered valid based on the reference values on S-CVI/AVE and S-CVI/UA. Conclusion: The integer translated version of MDS-UPDRS part III can be considered valid.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karolinska institutet, 2009.

Bakgrund: Deep Brain Stimulation (DBS) i nucleus subthalamicus (STN) och i kaudala zona incerta (cZi) har visat positiva effekter på motoriska symtom (rörelseförmåga och balans) vid Parkinsons sjukdom. Efter DBS har dock negativa taleffekter noterats, inklusive nedsatt artikulatorisk precision och stabilitet. Nedsatt artikulatorisk precisionoch stabilitet påverkar klusilproduktionen mest vilket kan resultera i att klusilexplosionen uteblir eller att multipla explosioner uppstår. Mål: Att undersöka artikulatorisk precision och stabilitet vid klusilexplosionen efter DBS i STN respektive cZi. Metod: I studien deltog 19 patienter varav 9 deltagare stimulerats i STN och 10 deltagare i cZi. Talinspelningar gjordes innan operation och ett år efter operation med DBSstimulering på och av. Klusilerna i talmaterialet delades in i tre kategorier, de med en klusilexplosion, de med två eller flera klusilexplosioner samt de utan klusilexplosion. Hypotesprövning gjordes gällande fördelningen av klusiler med multipla explosioner samt klusiler utan explosion mellan och inom patientgrupperna samt inom respektive klusil. Resultat: Multipla explosioner ökade hos cZi-patienterna och minskade hos STNpatienterna. Klusiler som saknade explosion ökade hos STN-patienterna medan de minskade hos cZi-patienterna. För båda patientgrupperna ökade multipla explosioner och klusiler utan explosion då stimuleringen var på jämfört med av. Skillnaderna mellan och inom grupperna var inte signifikanta. Slutsats: Artikulatorisk precision och stabilitet påverkades efter DBS i form av bristande stabilitet, för kort slutningsrörelse och felaktig koordination av slutningsrörelsen. Detta resulterade i multipla explosioner och uteblivna explosioner med olika effekter för elektrodlokalisationerna. / Background: Deep Brain Stimulation (DBS) in Subthalamicus Nucleus (STN) and Caudala zona incerta (cZi) have shown positive effects on motor symptoms in Parkinson‘s disease. Negative effects on speech after DBS has been noted including reduced articulatory precision. Reduced articulatory precision and stability affects the production of stop consonants and as a result, loss of burst or multiple burst can occur. Aim: To investigate articulatory precision and stability regarding the burst in stop consonants after DBS of STN or cZi. Method: The study included 19 patients with 9 patients stimulated in STN and 10 patientsin cZi. Speech recordings were made before surgery and one year after with stimulation ON and OFF. The stop consonants were divided into three categories, those with one burst, those with two or more bursts (multiple burst) and those with loss of burst. Hypothesis testing was done on the categorization of the stop consonants in and between the groups and between the stop consonants types. Results: Multiple burst increased in the cZi group and decreased in the STN group. Stop consonants with loss of burst increased in the STN group but decreased in the cZi group. For both groups multiple burst and stop consonants with loss of burst increased with stimulation on. The differences between and within the groups were not significant. Conclusion: Articulatory precision and stability were affected by DBS with decreased stability, shortened occlusion and incorrect coordination. As a result multiple burst and loss of burst occurred in both groups. / Speech, voice and swallowing outcomes after deep brain stimulation of the zona incerta and the pedunculopontine nucleus in Parkinson’s disease: Comparsion with stimulation of the subthalamic nucleus

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst., 2003. / Härtill 11 uppsatser.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. / Background: Parkinson's disease is a chronic progressive neurodegenerative disease and is the second largest of its kind. The disease expresses both motor and non-motor symptoms. Through the course of the disease, the person undergoes different phases that cause loss of both mental and physical functions. The loss of functions gives a generally poorer quality of life than other people. Aim: The aim of the literature review was to highlight the effects of the symptoms on quality of life for people with Parkinson's disease. Method: A general literature study based on ten qualitative studies. Result: The result shows that people who are living with Parkinson's disease, lives in a complex life situation. The physical symptoms that the disease is characterized by creates difficulties in everyday life. The result also shows that mental health is significantly affected in this regard. A consequence of the physical and mental symptoms can lead to social isolation, and together they can create a chain reaction that leads to a deteriorating quality of life. Conclusion and Suggestions for Research: The motor symptoms are the most profound of living with Parkinson's disease and contribute significantly to a reduced quality of life. Therefore, nursing research is needed for people with Parkinson's disease as well as nursing measures that could lead to improved quality of life.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en neurologisk sjukdom som angriper dopaminbildandenervceller i hjärnan som orsakar motoriska och icke motoriska symtom (Eker 2007).Sjukdomen innebär regelbundna möten med vården, där sjuksköterskans bemötande avpatienter med Parkinsons sjukdom är viktigt för patientens upplevelse av mötet. År 2016 fanns det i Sverige ca. 18 000 till 20 000 personer som led av Parkinsons sjukdom, ochmedelåldern för insjuknandet var 65 år (Socialstyrelsen 2016). Syfte: Syftet med arbetet är att belysa hur personer med Parkinsons sjukdom uppleversjuksköterskans bemötande av dem som patienter genom att sammanställa kvalitativavetenskapliga artiklar. Metod: Litteraturstudien baseras på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats och envetenskaplig artikel med mixed-method där endast kvalitativa data användes som baseras påformulär och intervjuer. Databassökningen gjordes i Pubmed, Cinahl och PsycInfo. Granskningen utgick från SBU:s mall (2014) och kvalitetsgranskningsmall (2017). Artiklarnakommer i från olika länder och är från år 2000 och nyare. Alla valda artiklar har varit påengelska. Åtta artiklar har varit av hög kvalitet och två artiklar har varit av medelhög kvalitet. Resultat: I resultatet framkom det tre teman sociala samspel, känslor och sjuksköterskanskommunikation som svarade på syfte med tillhörande sex underkategorier kommunikation,bemötande, upplevelse, motoriska symtom, icke-motoriska symtom, samt stöd och vägledning. Konklusion: Personer som lever med Parkinsons sjukdom drabbas av olika svårigheter i sittliv. Symtom kan vara olika besvärliga beroende på person. Vid möte med en sjuksköterska ärdet viktigt för personer med Parkinsons sjukdom att vara bemötta med respekt, empati och fåtydlig information. Personer med Parkinsons sjukdom ville känna att en sjuksköterska har tidatt svara på deras frågor och har kunskap inom Parkinsons sjukdom. / Background: Parkinson's disease is a neurological disease that attacks dopamine-formingnerve cells in the brain that cause motor and non-motor symptoms (Eker 2007). The diseaseinvolves regular meetings with the care, where the nurse's treatment of patients withParkinson's disease is important for the patient's experience of the meeting. In 2016, therewere approx. 18,000 to 20,000 people suffering from Parkinson's disease, and the average ageof onset was 65 years (National Board of Health and Welfare 2016). Purpose: The purpose of the work is to shed light on how people with Parkinson's diseaseexperience nurses' treatment of them as patients by compiling qualitative scientific articles. Method: The literature study is based on nine scientific articles with a qualitative approachand a scientific article with a mixed-method where only qualitative data were used based onforms and interviews. The database search was done in Pubmed, Cinahl and PsycInfo. Thereview was based on SBU's template (2014) and quality review template (2017). Articles come from different countries and are from the year 2000 and newer. All selected articleshave been in English. Eight articles have been of high quality and two articles have been ofmedium quality. Results: The results revealed three themes for social interaction, emotions, and nursecommunication that answered the purpose of the associated six subcategories communication,treatment, experience, motor symptoms, non-motor symptoms, and support and guidance. Conclusion: People living with Parkinson's disease suffer from various difficulties in theirlives. Symptoms can be variously troublesome depending on the person. When meeting witha nurse, it is important for people with Parkinson's disease to be treated with respect, empathyand receive clear information. People with Parkinson's disease wanted to feel that a nurse hastime to answer their questions and has knowledge in Parkinson disease.