No description available.

No description available.

Bakgrund Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] kännetecknas av symtom på ouppmärksamhet, impulsivitet och hyperaktivitet och hör till gruppen neuropsykiatriska diagnoser. Enligt rådande diagnostiska kriterier ska symtomdebut uppstått innan tolv års ålder och symtomen ska orsaka en varaktig och betydande funktionsnedsättning. Cirka tre procent av den vuxna befolkningen beräknas leva med ADHD. Syfte Syftet var att belysa vuxnas upplevelser av att leva med ADHD. Metod Studien var en icke-systematisk litteraturöversikt som har utgått från 17 vetenskapliga artiklar som har analyserats. Artiklarna har inhämtats från databaserna PubMed och CINAHL och är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmets granskningsunderlag. Resultat Två huvudkategorier identifierades utifrån inkluderade artiklar; Upplevelser av social livskvalitet och Livskvalitet - resurser och behov. Utöver detta identifierades sju underkategorier; Begränsningar i dagliga livet; Utbildning arbete och relationer; Konsekvenser för hälsa och välbefinnande; Samsjuklighet; Betydelse av en diagnos; Strategier i symtomhantering; samt ADHD - positiva upplevelser. Resultatet visade på skillnader i symtomhantering relaterat till tidig eller sen diagnostik, vilket resulterat i skillnader gällande konsekvenser i livet. Slutsats Denna uppsats visade på en bredd av upplevelser relaterat till att erhålla en diagnos som vuxen samt erfarenheter av att leva med symtom innan diagnostisering. Studien fann att många personer med ADHD upplever begränsningar i dagliga livet. Fördjupad kunskap om konsekvenser av ADHD kan bidra till en bättre förståelse och vård för denna patientgrupp. / Background Attention-deficit hyperactivity disorder [ADHD] is characterized by symptoms of inattention, impulsivity and hyperactivity and belongs to the group of neuropsychiatric diagnosis. According to prevailing diagnostic criteria, the onset of symptoms must have occurred before the age of twelve and the symptoms must cause a lasting and significant functional impairment. About three percent of the adult population is estimated to live with ADHD. Aim The aim was to describe adults’ experiences of living with ADHD. Method The study was a non-systematic literature review based on 17 scientific articles that were analyzed. The articles have been obtained from the following databases PubMed and CINAHL and are quality checked based on Sophiahemmet review documents. Results Two main categories were identified based on included articles; Experiences of social quality of life, and Quality of life - resources and needs. In addition to this, seven subcategories were identified; Limitations in daily life; Education work and relationships; Implications for health and well-being; Comorbidity; Significance of a diagnosis; Strategies in symptom management and ADHD - positive experiences. The results showed differences in symptom management related to having received an early or late diagnosis, which resulted in differences regarding consequences in life. Conclusions This essay showed a breadth of experiences related to receiving a diagnosis as an adult as well as experiences of living with symptoms prior to diagnosis. The study found that many people with ADHD experience limitations in daily life. In-depth knowledge of the consequences of ADHD can contribute to a better understanding and care for this patient group.

Bakgrund: Beteendeförändringar som exempelvis ökad aggression, agitation och vandring är vanliga vid demens. Hur en demenssjuk person blir bemött har stor påverkan på hans eller hennes funktionsnivå. Oförmåga att arbeta personcentrerat kan leda till försämrad funktion och ökat lidande för patienter med demenssjukdom.Syfte: Belysa personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom utifrån frågeställningarna ”vad är utmärkande för personcentrerad vård av patienter med demenssjukdom enligt vårdpersonalen?” och ”vilka effekter har personcentrerad vård för patienter med demenssjukdom?”.Metod: Litteraturstudie baserad på kvantitativa och kvalitativa vetenskapliga artiklar som valdes ut enligt bestämda inklusions- och exklusionskriterier. Innehåll i artiklarna som svarade på syftet analyserades och kategoriserades.Resultat: Kärnan i personcentrerad vård ansågs vara att befrämja bevarande av personlighet och ett vanligt liv. Bemötandet av patienter med demenssjukdom var en viktig del av personcentrerad vård. Personcentrerad vård bidrog enligt vårdpersonalen till förbättrad funktion och ökat välbefinnande för patienter med demenssjukdom. Samstämmiga mätbara resultat saknades för sambandet mellan personcentrerad vård och livskvalitet, symtom, följsamhet och läkemedelsanvändning.Konklusion: Personcentrerad vård handlar om att se personen bakom sjukdomen så att hans eller hennes unika behov kan tillgodoses. Personcentrerad vård leder till ökat välbefinnande för patienter med demenssjukdom. / Background: Behavioural changes such as increased aggression, agitation and wandering are common in dementia. How a demented person is treated has proven to be crucial to how much he or she can handle. Inability to work person centered can lead to impaired function and increased suffering for patients with dementia. Objective: Elucidate person centered care of patients with dementia based on the questions "what is characteristic of person centered care for patients with dementia according to the nursing staff?" and "what are the effects of person centered care for patients with dementia?".Method: Literature review based on quantitative and qualitative scientific articles selected according to specific inclusion and exclusion criteria. Contents of articles that responded to the purpose were analyzed and categorized.Result: The core of person centered care was considered to be promoting the conservation of personality and a normal life. The treatment of patients with dementia was an important part of person centered care. Person centered care contributed according to healthcare workers to improved function and well-being of the patients with dementia. Consistent measurable results were missing in the relationship between person centered care and quality of life, symptoms, adherence and medication use.Conclusion: Person centered care is about seeing the person behind the disease so that his or her unique needs can be met. Person centered care leads to improved well-being for patients with dementia.

Syfte: Syftet var att utvärdera effekten av sjuksköterskans föreslagna omvårdnadsåtgärder på cytostatikarelaterade biverkningar hos cancerpatienter som genomgår cytostatikabehandling. Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt. Resultatet grundar sig på 13 stycken kvantitativa artiklar. För datainsamlingen användes databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskan kan utföra omvårdnadsåtgärder som minskar patienters upplevelse av cytostatikarelaterade biverkningar. Effekterna som framkom av sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder presenteras under rubrikerna; oral kryoterapi vid oral mukosit, personcentrerad patientutbildning med underrubriken utbildning utifrån ett teoretiskt perspektiv, automatiserad och sjuksköterske- assisterad symtombehandling samt musikterapi, bildspråk och avslappning. Slutsats: Sjuksköterskan kan genom olika omvårdnadsåtgärder hjälpa patienter att lindra symtom från cytostatikarelaterade biverkningar. / Aim: To evaluate the impact of the nurse's suggested nursing interventions on chemotherapy-related side effects in cancer patients undergoing chemotherapy treatment. Method: The work was conducted as a literature review. The results are based on 13 quantitative articles. For data collection the databases PubMed and Cinahl was used. Results: The results showed that nurses can perform nursing interventions that reduce patients' experience of chemotherapy-related side effects. The effects that emerged from the nursing interventions are presented under the headings; oral cryotherapy for oral mucositis, person-centered patient education with the subtitle education from a theoretical perspective, self-care, automated and nurses assisted symptom management, music therapy, imagery and relaxation. Conclusion: Nurses can through various nursing interventions help patients to relieve symptoms from chemotherapy-related side effects.

Bakgrund Mer än tio miljoner människor i världen lever med Parkinsons sjukdom, och prevalensen ökar med en åldrande befolkning. Parkinsons sjukdom är en kronisk neurologisk sjukdom som medför en mängd funktionsnedsättande symtom, både motoriska och icke-motoriska, vilka har stor påverkan på en persons dagliga liv. Den medicinska behandling som finns kan endast lindra symtom delvis och därför finns det ett behov av komplementära behandlingar, exempelvis musikterapi, som kan lindra symtom hos personer med Parkinsons sjukdom. Syfte Syftet med denna litteraturstudie är att belysa musikterapi i form av sång som symtomlindrande omvårdnadshandling vid Parkinsons sjukdom. Metod Studiedesignen är en icke-systematisk litteraturöversikt. Totalt 15 vetenskapliga artiklar inkluderades, däribland 13 kvantitativa och 2 kvalitativa. Resultatet sammanställdes i form av en integrerad analys. Resultat Två huvudkategorier, motoriska och icke-motoriska symtom, samt sex underkategorier till dessa identifierades i studien. Resultatet visade positiva effekter av sångterapi på såväl motoriska som icke-motoriska symtom. Förbättringar av motoriska symtom gällde framför allt kommunikations- och talförmåga. En viss förbättring av sväljförmåga och gångförmåga observerades dock.  Vad gäller icke-motoriska symtom så framkom ett flertal positiva effekter på psykisk, social och existentiell hälsa/livskvalitet; sångterapi visade sig kunna förbättra humör och minska depressiva symtom, oro/ångest, stress och apati. Dessutom hittades förbättringar vad gäller förmågan och viljan att socialisera sig med andra. Slutsats Resultatet av denna studie visar att sångterapi kan ha en symtomlindrande funktion i omvårdnaden av personer med Parkinsons sjukdom vad gäller såväl motoriska som icke-motoriska symtom. De huvudsakliga symtomlindrande effekterna av sångterapi gällde tal och kommunikation samt psykisk, social och existentiell hälsa/ livskvalitet. Dock behövs mer omfattande studier inom området, särskilt RCT-studier. / Background More than ten million people around the world are living with Parkinson’s disease, and the prevalence is increasing with an ageing population. Parkinson’s disease is a chronic neurological disease that entails a variety of functional impairments. the symptoms are motor as well as non-motor, all of which have a large impact on a person’s daily life. The existing medical treatment can relieve symptoms only partly; on account of this there is a need of complementary treatments, for example music therapy, for added symptom relief. Aim The aim of this literature review is to illustrate music therapy by singing as a symptom relieving nursing act. Method The study design is a non-systematic literature review. A total of 15 scientific articles were included, 13 quantitative studies and 2 qualitative studies. The result was compiled in the form of an integrative analysis. Results Two main categories, motor, and non-motor symptoms, and six subcategories were identified. Results of this study shows positive effects of singing therapy on motor and non-motor symptoms.  Improvements of motor symptoms mainly concerned communication and speech abilities. Some improvement of swallowing abilities and gait function could be observed.  Regarding non-motor symptoms several positive effects were displayed for mental, social, and existential health/quality of life; singing therapy improved temper and reduced depressive symptoms, anxiety, stress, and apathy. Improvements regarding the ability and will to socialize with other people were also found. Conclusions This study shows that singing therapy could have a symptom relieving function in nursing care for individuals with Parkinson´s disease, for both motor and non-motor symptoms. The main symptom relieving effects concerned communication and speech abilities and mental, social, and existential health/quality of life. However, there is a need for further studies, especially randomized controlled studies.

Bakgrund: Astma är en kronisk inflammatorisk lungsjukdom som drabbar luftvägarna. Behandlingen baseras på symtom med läkemedel och egenvård. Egenvård innebär hälso- och sjukvårdsåtgärder som personen själv utför såsomförebyggande åtgärder av astma. Studier visar att personer med astma har otillräcklig förståelse av sjukdomen och dess egenvård vilket leder till lidande. Genom att ta reda på personers upplevelser av egenvård vid astma kan det bli lättare för vården att ge rätt stöd. Syftet: Syftet var att beskriva vuxna personers upplevelser av egenvård vid astma i det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten baserades på induktiv ansats och kvalitativ design.Resultatet bestod av 11 vetenskapliga artiklar som analyserades efter Fribergs femstegsanalys. Resultat: Resultatet är indelat i tre huvudteman och sex subteman. (1) Förbättradkunskap om astma: behov av information och stöd samt personers egen förståelseav astma. (2) Kroppskontroll: hantering av astmatiskt läkemedel och strategier för att hantera symtom. (3) Sjukdomsidentitet: känna autonomi och acceptans av sjukdomen. Slutsats: Grunden i resultatet är att kommunikationen med vården behöver förbättras. Personer med astma önskar förbättrad information för att kunna ta rätt beslut om sin egenvård och bli mer delaktig i vårdbeslut för att förbättra autonomi. / Background: Asthma is a chronic inflammatory lung disease that affects the patient's airways. The treatment is based on symptoms and is regulated through medication and self-care. Self-care involves healthcare measures the patient does themselves, such as preventive measures for asthma. Studies show that people with asthma have insufficient understanding about the illness and its self-care which leads to suffering. By finding out the persons' experiences of self-care, it can be easier for the nurse to offer the right support. Aim: The aim was to describe adults' experiences of self-care for asthma in daily life.Method: A literature review based on an inductive approach and qualitative design. The result consisted of 11 scientific articles that were analyzed according to Friberg's (2017) five-step analysis. Results: The results are divided into three main themes and six sub-themes: (1) improved knowledge of asthma: need for information and support and Persons’ own understanding of asthma. (2) Body control: management of asthmatic medicationand strategies for managing symptoms. (3) Disease identity: feel the autonomy and the acceptance of disease. Conclusion: The foundation of the result is about communication in healthcare andneeds improving. People with asthma wishes better information for decision making about their self-care, and to become more involved in their healthcare to improve autonomy.