Bakgrund: I Sverige drabbas årligen ca 10 000 människor av plötsligt hjärtstopp, av dessa räddas ca 1000 till liv. Avgörande för överlevnad är en välfungerande HLR-kedja. Att överleva ett hjärtstopp påverkar patienter i olika omfattning. Problemformulering: Ett plötsligt hjärtstopp sätter tillvaron på sin spets och kan i efterförloppet orsaka både fysiska och psykiska besvär. Genom att tydliggöra hur patienter påverkas efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp kan eftervården förbättras. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelse av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes baserad på 13 vetenskapliga artiklar vilka kvalitetsgranskades. Sökning av artiklarna är genomförda i databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Kompletterande sökning utfördes manuellt. Analys gjordes utifrån Axelssons beskrivning av litteraturstudie, samt med inspiration av Hellgren, Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Upplevelsen av det dagliga livet efter att ha överlevt ett plötsligt hjärtstopp varierade stort. Livet påverkades på flera sätt utifrån sociala, fysiska, mentala och existentiella aspekter. Till stor del upplevdes livet som positivt med få kvarstående symtom efter en tid. Slutsats: Som sjuksköterska är det viktigt att lyssna in patientens upplevelse och därigenom kanske medverka till att patienten accepterar sin situation. Accepteras situationen och någon slags mening infinner sig ökar förutsättningarna att gå vidare i livet. Genom att uppmärksamma upplevelsen av att det dagliga livet i högsta grad är individuellt och innefattar flera aspekter ökar förutsättningarna till en god omvårdnad. Varje patient bör bemötas utifrån sin unika livsvärld för att finna resurser och ett sammanhang i tillvaron.

<p>Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.</p>

Cancer is one of the most common diseases and it affects not only adults but also many adolecents and children every year. Those who are affected of disease face many challenges that will affect their lives. The aim of this literature review was to illuminate adolecents experience of cancer and how it affects them in their daily living. The result showed that the adolecents experience many physical and mental side-effects from disease and treatment. They expressed the need of information, support and understanding from their families, friends, school and care givers. The treatment made it harder for the adolecents to be with their friends and families in their home environment due to all the time they had to spend in the hospital. This created a feeling of isolation and helplessness among the adolecents. The conclusion is that adolescents experience a difficult time due to their disease and treatment. Therefore it is important for the families, friends, school and care givers to be present, to listen and be supportive during their cancer trajectory.

No description available.

Introduktion: Långvarig smärta är ett stort hälsoproblem som drabbar kvinnor i större utsträckning än män. Hur den långvariga smärtan inverkar på det dagliga livet skiljer sig mellan män och kvinnor. Jämställdhet i vården utgår ifrån att kvinnor och män har dels lika och dels olika omvårdnadsbehov. Syfte: Att belysa könsskillnader i hur det dagliga livet påverkas av långvarig smärta Metod: Litteraturstudie enligt modell av Polit och Beck. Sökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsychInfo samt manuell sökning som resulterade i 10 artiklar. Under bearbetningen identifierades koder som delades upp i kategorier med innehållsanalys utifrån Forsberg och Wengström. Resultat: Könsskillnader i inverkan på det dagliga livet påträffades. Män har mer inverkan på sociala aspekter. I inverkan på fysiska aspekter visade det sig att män har mer inverkan på dagliga aktiviteter medan kvinnor har mer påverkan på hushållsarbete. Ingen större könsskillnad fanns i psykiska aspekter. Slutsats: Det är viktigt som sjuksköterska att ha insikt om att det finns könsskillnader i den långvariga smärtans inverkan på det dagliga livet. Varje aspekt som inverkas hos patienterna påverkar varandra och detta kan leda till att en ond spiral bildas som kan vara svår att bryta.

Bakgrund: I Sverige är det cirka 53 000 personer som lever med pacemaker. Att vara beroende av pacemaker kan ha stor inverkan på personens liv. Sjuksköterskan har som roll att ge personcentrerad omvårdnad genom att se till varje individs egna upplevelser av hälsa och ohälsa. Hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) är ett omfattande begrepp som beskriver upplevt välbefinnande fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Var att beskriva om och på vilket sätt det dagliga livet påverkas av att leva med pacemaker. Metod: En litteraturöversikt med kvantitativa och kvalitativa artiklar har sammanställts utifrån deduktiv ansats. Begreppet HRQoL har använts som teoretisk referensram. Det har gjorts artikelsökningar i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Det resulterade i åtta artiklar som analyserades utifrån Elo och Kyngäs innehållsanalys. Resultat: HRQoL förbättrades efter att personer fått pacemaker inopererad. Personer mötte fysiska, psykiska och sociala utmaningar, men pacemakern upplevdes som något positivt då de fått en livsräddande behandling. Slutsats: Att leva med pacemaker är en komplex och individuell upplevelse som kan påverka det dagliga livet. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att informera, undervisa, stötta och bemöta dessa personers upplevelser.

Bakgrund: Varje år dör miljoner människor i världen av hjärtinfarkt, men i Sverige har överlevnaden ökat. För de som överlever följer en fysisk och psykisk anpassning i vardagen.Vårdtiderna på sjukhus har kortats. Sjuksköterskans möjlighet att förbereda personen på livet efter hemgången är därmed tidsmässigt begränsad och sker när personen är starkt känslomässigt påverkad. Symtom som följer med sjukdomen riskerar att sänka livskvaliteten och stödet är avgörande för återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna genomfördes med en analysmetod inspirerad av Elo och Kyngäs. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna hjärtinfarkten en omvälvande insikt, förändrad syn på sin existens, begränsningar i vardagen, sårbar utan stöd samt fysisk hälsa och intimitet påverkade livskvaliteten. Hjärtinfarkten innebar att attityden till livet förändrades, existentiella frågor väcktes och tankar på framtiden kunde vara svåra. Rädsla och extrem trötthet skapade oöverkomliga hinder i vardagen. Livsstilsförändringar som var nödvändiga kunde väcka negativa känslor och vara svåra att genomföra. Utan stöd, privat och professionellt, blev individerna sårbara och en del vände sig till högre makter för hjälp. För en del förbättrades den fysiska hälsan. Med överlevnaden blev samlivet förändrat, intimiteten ökade och tillfredsställelsen blev högre. Slutsats: Livet efter hjärtinfarkten präglades för många av en vardag fylld av existentiella tankar, rädsla och trötthet som skapade svåröverkomliga hinder. För att inte tappa fotfästet, isolera sig socialt och aldrig komma tillbaka i arbetslivet, och för att klara nödvändiga livsstilsförändringar, krävs ett omfattande stöd från sjuksköterskan och närstående.En del överlevande kände en stark livslust och upplevde att de fått en andra chans, som gav dem möjlighet att omprioritera i livet.

Abstrakt Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 människor av symtom på hjärtsvikt i Sverige. Hjärtsvikt är den vanligaste anledningen till att människor över 65 år läggs in på sjukhus. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Metod: Systematisk litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar, var av sju kvalitativa och en kvantitativ. Sökningarna gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Artiklarna granskades utifrån checklistor och en induktiv ansats användes under innehållsanalysen. Resultat: Tre olika kategorier hittades: Känslor, påverkan på livet och hantera sin livssituation. Under varje kategori beskrivs patienters upplevelser av att leva med kronisk hjärtsvikt. Slutsats: Att drabbas av hjärtsvikt påverkar hela patientens liv, både fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskan bör få ökad kunskap om patienters upplevelser av sin sjukdom och hur de upplever sitt liv med sjukdomen för att kunna utföra den omvårdnad den enskilde patienten behöver.

No description available.

Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienter och anhörigas erfarenheter av det dagliga livet med gastrostomi. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod.  Sökningar efter artiklar som svarade mot syftet gjordes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Sju artiklar identifierades; sex av dessa var kvalitativa och en var kvantitativ. En innehållsanalys utfördes för att analysera och förtydliga de framtagna artiklarnas resultat.Resultat: Patienter och anhöriga saknar adekvata kunskaper initialt i gastrostomibehandlingen. Patienter och anhöriga upplever även att kunskaper om gastrostomi saknas hos sjuksköterska och dietist efter sjukhusvistelse. Både patienter och anhöriga upplever ett utanförskap och begränsningar i det dagliga livet till exempel i samband med semester, att äta ute, fira födelsedagar och andra sociala tillställningar. Hos både patienter och anhöriga förekommer ambivalenta känslor som till exempel samtida känslor av lättnad, tacksamhet, frustration och ilska över gastrostomibehandlingen.Slutsatser: Vid en gastrostomibehandling påverkas hela familjen. En gastrostomibehandlingen kan medföra känslor av utanförskap och saknad av det sociala livet, samt ambivalenta känslor över behandlingen. Det är önskvärt att sjuksköterskan förutom att ge adekvat information, stöd och ha ett övergripande ansvar för patienterna, stödjer familjen genom att lyfta fram föreställningar som finns i familjen angående behandlingen. Exempelvis genom att använda hälsostödjande samtal som metod.