<p>Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad.</p><p>Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla.</p><p>Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen. Det finns en djupt rotad uppdelning i sociala kategorier, arbetare och tjänstemän, vilken innefattar vad man arbetar med, med vem man samarbetar och hur man kommunicerar. Arbetsgruppen blir här en viktig del för den enskilde individen i formandet av den sociala identiteten och för gemenskapen.</p><p>Förändringar möts ofta med misstänksamhet. Starka krafter bevarar och reproducerar det kollektiva tänkande som organisationen präglas av. Här är det viktigt att notera att detta kollektiva inflytande över den enskilde individen kan verka hindrande för individens självständighet och för organisationens utveckling. Hos den enskilde individen uttrycks en uppfattning om förändring som positiv och något som välkomnas samtidigt som denna önskan om förändring har svårt att slå rot och vinna gehör då gruppen eller kollektivet intar en ofta vedertagen negativ inställning och där man skyddar etablerade samverkansformer och mönster.</p>

<p>I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.</p>

<p>Medical paternalism is a common practice in Pakistan, it can be justified on the principles of beneficence and non-maleficence in certain clinical situations but in the research medicine it can pose many ethical implications.</p><p>Islam is a communitarian religion but it provides full autonomy to the competent individuals. Pakistan Medical and Dental Council (PM&DC) codes of ethics have been formulated in line with the World Medical Association and it also states in its preamble that it follows Islamic bioethical laws. The PM&DC guidelines do not provide substantial system for obtaining consent from patients and the research participants. Neither does it comply with the Islamic bioethical laws nor with the International Declarations. The language used in the codes is ambiguous that can have different interpretations and there is no legal support from the civil law of the country. These factors supplemented with the cultural values have elevated the status of the physician and gives complete authority to them for medical decisions.</p><p>Medical paternalism in research medicine can be a violation of the dignity and autonomy of the research participants. Patients are used as means and commodities rather than end in themselves. The research involves risks of harms no matter how low these risks are – the matter of concern is that research participants are involved in research accompanied with risks about which they are not aware.</p>

Medical paternalism is a common practice in Pakistan, it can be justified on the principles of beneficence and non-maleficence in certain clinical situations but in the research medicine it can pose many ethical implications. Islam is a communitarian religion but it provides full autonomy to the competent individuals. Pakistan Medical and Dental Council (PM&amp;DC) codes of ethics have been formulated in line with the World Medical Association and it also states in its preamble that it follows Islamic bioethical laws. The PM&amp;DC guidelines do not provide substantial system for obtaining consent from patients and the research participants. Neither does it comply with the Islamic bioethical laws nor with the International Declarations. The language used in the codes is ambiguous that can have different interpretations and there is no legal support from the civil law of the country. These factors supplemented with the cultural values have elevated the status of the physician and gives complete authority to them for medical decisions. Medical paternalism in research medicine can be a violation of the dignity and autonomy of the research participants. Patients are used as means and commodities rather than end in themselves. The research involves risks of harms no matter how low these risks are – the matter of concern is that research participants are involved in research accompanied with risks about which they are not aware.

Följande studie har utgått ifrån ett sociologiskt socialpsykologiskt perspektiv. Uppsatsen har haft för avsikt att studera bruksandans betydelse i en industriorganisation och i relation till det omgivande samhället utifrån det teoretiska perspektivet symbolisk interaktionism och där hermeneutik och den hermeneutiska forskningsprocessen används som metod för tolkning av insamlade data. Dess syfte har varit att undersöka och synliggöra bruksandans betydelse för kommunikation, för sociala identiteter och för kulturen i organisationen. Den har avsett att svara på frågor om på vilket sätt individerna i organisationen kommunicerar; hur de sociala identiteterna skapas och reproduceras; och på vilket sätt bruksandan främjar eller hindrar en utveckling av den gemensamma organisationskulturen i anpassningen till en global marknad. Jag har kommit att se bruksandan som ett fenomen och ett uttryck för en institution som präglas av de normer och värderingar som etablerats över generationer och som på olika sätt ännu lever kvar i de brukssamhällen som finns runt om i Sverige. Bruket har i många samhällen fungerat som den huvudsakliga arbetsgivaren och har av många ansetts som en trygghet, i form av närhet, men också som möjlighet till sysselsättning och som inkomstkälla. Bruksandan visar på skarpa gränsdragningar mellan individer och grupper inom organisationen. Det finns en djupt rotad uppdelning i sociala kategorier, arbetare och tjänstemän, vilken innefattar vad man arbetar med, med vem man samarbetar och hur man kommunicerar. Arbetsgruppen blir här en viktig del för den enskilde individen i formandet av den sociala identiteten och för gemenskapen. Förändringar möts ofta med misstänksamhet. Starka krafter bevarar och reproducerar det kollektiva tänkande som organisationen präglas av. Här är det viktigt att notera att detta kollektiva inflytande över den enskilde individen kan verka hindrande för individens självständighet och för organisationens utveckling. Hos den enskilde individen uttrycks en uppfattning om förändring som positiv och något som välkomnas samtidigt som denna önskan om förändring har svårt att slå rot och vinna gehör då gruppen eller kollektivet intar en ofta vedertagen negativ inställning och där man skyddar etablerade samverkansformer och mönster.

I wish to determine when one is justified in paternalistic interferences that override a subject’s autonomy. In order to lay the groundwork for discussing paternalistic interferences with autonomous decisions, I first consider different conceptions of autonomy, welfare, and paternalism, and determine which I mean to use. In particular, I proceed with Dworkin’s characterization of autonomy as a combination of authenticity and self-determination; Nussbaum’s capabilities theory in order to determine welfare; and a definition of paternalism as being an interference with a subject’s liberty or autonomy that is motivated exclusively by consideration for that subject’s own good or welfare. Once I have working definitions for autonomy, welfare, and paternalism, I consider arguments justifying paternalistic interferences. Because I especially wish to determine when paternalistic interferences that conflict with a subject’s autonomous decision are justified, I begin with Scoccia’s arguments for using hypothetical consent — which is based on what would maximize the subject’s welfare — to justify paternalistic acts. Using Scoccia’s argument, I consider a few cases in which concerns for welfare may justify paternalistic acts overriding the subject’s autonomy. However, hypothetical consent does not go very far in justifying paternalistic acts. Therefore, I also consider arguments justifying paternalism in cases where the subject is not necessarily fully autonomous when making or acting upon a decision. For example, Carter argues that paternalistic acts are justified if autonomy has been waived through prior or subsequent consent. Additionally, I look at justifying paternalism when the subject’s autonomy is compromised through involuntariness or incompetence.

Two types of discourses showed the institutional choice of political elites dealing with labor conflicts in early 20th century in Japan¡¦s Taisho Democracy. My concern is the origin of modern management model in the historical process of modernization & capitalization of Japan. How Japan¡¦s political elites distinguished their tradition from the western society to formulate Japan¡¦s labor relation institution in their discourses. Analyzing the discourses & figuring out who owning the power of agenda setting, then explaining the connections between political elites & two main interest groups will show who makes decision of labor policy to format the labor relation¡¦s institution in reality under the two fundamental principles of modern nation-state, capital accumulation & legitimization crisis.

I den här uppsatsen diskuteras begreppet paternalism så som det används av Danny Scoccia och Joel Feinberg. Särskilt fokus ligger vid hur man bör definiera mjuk och hård paternalism. Begreppen är viktiga då de är centrala om man vill diskutera kopplingen mellan moral och politik. I denna uppsats är huvudfokus på de moraliska begränsningarna av vad man bör stifta lagar om men det uppstår oundvikligen paralleller till moraliska överväganden av mer privat karaktär. Även om uppsatsen inte lägger fram några argument som slutgiltigt avgör diskussionen bemöts ett antal argument mot Feinbergs teori och stark kritik framförs mot det av Scoccia föreslagna alternativet till definitioner.

Title: ”It´s so sensitive” - Persons in authority's arguments around those persons with disabilities chooses to become parents. Authors: Therese Andersson and Malene Helander Supervisor: Magdalena Damberg The purpose with this paper is to describe and analyze how professionals act when people with disabilities chose to become parents. To achieve this purpose we have chosen to use a qualitative method with deliberation interviews. The interviews have been implemented with six different persons in authority who work in social welfare offices and as LSS - administrators. Ensured to our questions, (1) How does persons in authority do in the meeting with persons that has a disability and chooses to become parents? (2) Which possibilities respective difficulties see persons in authority within social service and LSS with parenthood where the parent has a disability? (3) What is done in order to facilitate the needs that are added when persons with disabilities chooses to become parents? we consider that they have been responded to. Through our empirical materials we can interpret and read out the replies that we searched for in connection with our survey. It has shown how persons in authority that is active within social service and LSS goes about when they meet persons with disabilities that want to form family. The procedure sees differently out depending on which disability the client in question has. Keywords: Persons in authority, disability, empowerment, paternalism.

Thesis (doctoral)--University of Göteborg, 1999. / Includes bibliographical references.