Up to 80% of serious medical errors occur due to miscommunication from one provider to another (The Joint Commission, 2012). In order to ensure ongoing safe patient care, it is imperative that anesthesia providers communicate effectively and consistently when transferring patient responsibility to other providers, especially to post-anesthesia care unit (PACU) nurses. Multiple patient transfers occur each day and patients are commonly transferred between multiple providers during the same hospital stay. These opportunities are extremely vulnerable to communication errors. Structured patient handoff checklists or tools increase the consistency of information transferred from anesthesia providers to other providers. The Joint Commission recommended in 2012 that all anesthesia providers utilize a standardized patient handoff checklist to increase and improve the quality of data transferred from anesthesia provider to the PACU nurse. Certified Registered Nurse Anesthetists (CRNA) at a local surgical unit provide the bulk of patient handoffs in this postoperative unit, and currently, there is no mandated use of a standardized handoff checklist. As a result, the CRNAs provide a verbal patient handoff that is unscripted. Verbal patient handoffs differ among providers due to individual provider preference. Without using a standardized handoff checklist, there is a risk of increasing communication errors which increase medical errors and negative patient outcomes. Salzwedel (et al., 2013), in a study when utilizing a handoff checklist, concluded that critical patient data conveyed during patient handoffs increased by 32.4% to 48.7% (Salzwedel et al., 2013). Tscholl et al. (2015) and McElroy et al. (2015) through surveys, determined that data transferred between anesthesia providers was more structured. Handoff checklists increased PACU nurse satisfaction regarding the overall handoff experience (McElroy et al., 2015). No studies, to date, were found that understand the perceptions and thoughts of CRNAs regarding the utilization of patient handoff checklists or tools in clinical practice. This Doctor of Nursing Practice (DNP) project assesses the perceptions and thoughts of utilizing standardized handoff checklists among CRNAs. The hope of this study is to better understand CRNA perceptions in order to identify potential barriers or knowledge gaps regarding the benefit of utilizing a standardized patient handoff checklists. Data from this project may be used to structure future quality improvement projects aimed at decreasing communication errors and improve patient outcomes. The results of this project show the majority of CRNAs (89.5%) surveyed for this project were already familiar with handoff checklists. However, only 26.3% of those same participants agreed they currently use a standardized patient handoff checklist. Of the surveyed participants, only 36.8% were interested in utilizing a standardized patient handoff tool even though nearly 50% agreed that using a handoff checklist would increase the consistency of information transferred from anesthesia provider to nurses. This correlates with the 73.7% of participants who already believe they currently transfer pertinent patient information successfully without utilizing a standardized handoff checklist or tool. Despite studies reporting improved patient outcomes, decreased medical errors, and the Joint Commission’s recommendations to use standardized handoff checklists or tools, the majority of anesthesia providers at this facility do not choose to use handoff checklists. By surveying anesthesia providers' thoughts and perceptions, the researcher attempted to answer why anesthesia providers are not utilizing handoff checklists in their daily routines.

Att upprätthålla patientens integritet är en utmaning för anestesisjuksköterskan i hens dagliga arbete. Orsakerna är den fysiska miljön på den postoperativa enheten, patient- tätheten, den sederade patienten samt vikten av att säkerställa god och säker vård efter överlämnandet. Anestesisjuksköterskan kan aldrig förutse hur och i vilken grad patien- ten uppfattar stimuli strax efter uppvaknandet och därför blir behovet att skydda integri- teten särskilt viktigt. Forskningsläget är oklart då inga artiklar som gäller bevarandet av patientens integritet i samband med överlämning till den postoperativa enheten har kun- nat identifieras. Överlämningen och överrapporteringen sker i ett vårdrum där obehö- riga  och eventuellt deras närstående befinner sig. Anestesisjuksköterskans tystnadsplikt utmanas och patienten som överlämnas är inte helt vaken vilket begränsar patientens möjlighet att värja sig för utlämnande situationer. Studiens syfte var att undersöka vilka tillvägagångssätt som anestesisjuksköterskan använder för att skydda patientens integri- tet i samband med överlämning till den postoperativa enheten. Kvalitativ observations- studie som kombinerades med kortare intervjuer valdes som metod. Studien utfördes på två mindre operationsenheter i västra Sverige. Totalt genomfördes 26 observationer och 12 intervjuer. Dataanalysen utfördes med tematisk analys enligt Braun och  Clarke (2006). Resultatet presenteras i tre huvudteman som utkristalliserades under analysen: Skapa trygghet och tillfredställelse, Skapa skyddande revir och Skapa lämpliga tillvä- gagångssätt.  Det framkom att medvetenheten om komplexiteten i situationen hos anes- tesisjuksköterskan var stor och att hen använde olika strategier för att skydda patientens integritet i samband med överlämningen. Forskning inom andra kontext bekräftar delar av studiens resultat. Den postoperativa miljön med ständiga avbrott,  närvaro av obehö- riga samt patientens halvvakna tillstånd och hens utsatthet försatte anestesisjuksköters- kan och patienten i situationer där integritetsskyddet brast. Anestesisjuksköterskan var till viss del medveten om risker som kunde utgöra en integritetskränkning. Hen använde tillvägagångssätt för att skapa skydd både genom fysiska medel samt genom att avstå eller begränsa verbal kommunikation. En ökad medvetenhet kräver tid för en aktiv dis- kussion om patientens integritet och hur den skyddas. Det bör vara ett gemensamt an- svar för all personal som på något sätt är delaktig i överlämningssituationen eller befin- ner sig på den postoperativa enheten.

Communication competence and medical communication competence served as the theoretical framework for this research that seeks to identify specific communication behaviors associated with what nurses say constitute a communicatively competent patient handoff at the nursing change of shift. Data collected from 286 nurses responding to an online modified Medical Communication Competence Scale posted at www.allnurses.com supported the hypotheses that information exchange (information giving, seeking and verifying) and socioemotional communication behaviors are rated more highly in the best patient handoffs than in the worst ones. Research questions found that the incoming nursing role rated behaviors associated with information verifying and socioemotional communication higher than did the outgoing nursing role, and that the worst handoffs were those in which the incoming nursing role gave the lowest ratings for information-giving behaviors. Additional insight into other communication-related characteristics associated with quality handoffs were provided as well, including location, tools/type and environment for the patient handoff at the nursing change of shift. These findings offer a foundation for future research into development of communication-based standardized patient handoff processes and training that ultimately may reduce patient care errors caused by communication failures during the patient handoff at the nursing change of shift.

God kommunikation är kvalitetssäkring av god vård. Vid patientöverlämning prövas kommunikationen och det föreligger risk att information faller bort eller tolkas olika. Det har visats i tidigare studier att vårdskador uppkommit på grund av bristande kommunikation och att inom akutsjukvården är risken än högre för patientsäkerhetsincidenter. Med hjälp av olika kommunikationsverktyg har svensk sjukvård eftersträvat att öka patientsäkerheten vid överlämnande av patient, varav det mest vedertagna är SBAR som står för Situation, Bakgrund, Aktuellt och Rekommendation. Syftet med denna studie var att beskriva hur kommunikationsverktyget SBAR påverkar patientsäkerheten vid överlämnandet av patient inom akutsjukvården. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en systematisk ansats med både kvantitativ och kvalitativ design. Litteratursökning utfördes systematiskt i databaserna CINAHL och PubMed och data analyserades utifrån Bettany-Saltikov och McSherrys standardiserade integrerade analysmetod. Resultatet presenterades i tre kategorier vilka var: Kvalitativ överlämning med SBAR, Patientsäkerheten ökade med SBAR och Överlämningstiden förlängdes utan att påverka patientsäkerheten. Samt två underkategorier: SBAR ökade kvaliteten på patientöverlämningen och Strukturen påverkade patientöverlämningens kvalitet. SBAR gav en förbättrad och mer patientsäker patientöverlämning men överlämningsstrukturen påverkades både positivt och negativt samt tidsåtgången för patientöverlämnandet ökade.  Studiens slutsats var att SBAR i stor utsträckning ökade patientsäkerheten genom att ge en mer kvalitativ patientöverlämning och genom att förbättra mätbara och upplevda patientsäkerhetsaspekter. Likväl gav SBAR också viss negativ påverkan på patientsäkerheten. / Good communication is quality assurance of good care. During patient handover communication is tested and there is a risk that information is lost or interpreted differently. It has been shown in previous studies that healthcare injuries occur due to a lack of communication and that in emergency healthcare the risk is even higher for patient safety incidents. With the help of various communication tools Swedish healthcare has strived to increase patient safety when handing over patients, of which the most accepted is SBAR which stands for Situation, Background, Assessment and Recommendation. The purpose of this study was to describe how the communication tool SBAR affects patientsafety during the handover of patients in emergency healthcare. The method for the study was a literature review with a systematic approach with both quantitative and qualitative design. A literature research was systematically performed in the CINAHL and PubMed databases and the data were analyzed based on Bettany-Saltikov and McSherry's standardized integrated analysis method. The results were presented in three categories which were: Qualitative handover with SBAR, Patient safety increased with SBAR and Handover-time was extended without affecting patient safety. As well as two subcategories: SBAR increased the quality of patient handover and Structure affected the quality of patient handover. SBAR provided an improved and more patient-safe patient handover but the handover structure was affected both positively and negatively and the time required for patient handover increased. The study's conclusion was that SBAR increased patient safety to a large extent by providing a more qualitative patient handover and through measurable and perceived patient safety aspects. Nevertheless SBAR also had some negative impact on patient safety.

Bakgrund: Ett av de mest kritiska momenten inom vården, där risken för hotadpatientsäkerhet är som störst, är vid överrapportering av kritiskt sjuka patienter. SBAR är enstandardiserad överrapporteringsmodell som rekommenderas att användas inom all hälso- ochsjukvård och anses stärka patientsäkerheten. Aktuell forskningen går dock isär om SBAR ären bra överrapporteringsmodell. Den fungerar bra vid övningar men sämre i praktiken. Akutatidskritiska situationer anses ha en tydlig påverkan på användandet av SBAR. Komplexiteten idessa situationer anses inte tillräckligt utforskad och det behövs mer forskning om vad sompåverkar ambulanssjuksköterskors användande av SBAR. Syfte: Syftet är att beskriva vad som påverkar användandet av SBAR vid överrapportering avkritiskt sjuka patienter till vårdpersonal på akutrummet. Metod: Kvalitativ deltagande observationsstudie med efterföljande intervju med induktivansats. 20 stycken observationer utfördes på ett akutrum med intervjuer som utfördes direktefteråt. Den insamlade datan analyserades manifest med Graneheim och Lundmans (2004)kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I intervjuernas resultat framkom två kategorier: Inre och Yttre faktorer och iobservationernas resultat framkom en kategori: Yttre faktorer. Inre faktorer beskriverambulanspersonalens egna påverkan på SBAR där förberedelser och justeringar av SBARhade störst påverkan. Yttre faktorer beskriver hur vårdpersonalens mottagande av rapport påakutrummet och arbetsmiljön påverkade ambulanspersonalens användande av SBAR. Slutsats: Resultatet visar på inre och yttre faktorer som både underlättar och försvårarambulanspersonalens överrapporteringar. Denna förståelse kan leda till förbättrat användandeav SBAR och därför en ökad patientsäkerhet. / Bakground: A critical moment where the risk to patient safety is high is during handover ofcritically ill patients. SBAR is recommended for use across all healthcare settings and isbelieved to increase patient safety. However, current research diverges on whether SBAR is agood model. It performs well in exercises but not as good in practice. Acute time-criticalsituations are considered to influence the use of SBAR. The complexity of these situations isdeemed insufficiently explored and further research about factors influencing ambulancenurses use of SBAR is needed. Aim: The aim of this study is to describe the factors influencing the use of SBAR duringhandover of critically ill patients to healthcare personnel in the emergency room. Method: Qualitative participatory observational study followed by interviews using aninductive approach. Twenty observations were conducted in an emergency room followed byinterviews. The collected data was analyzed manifest and by using Graneheim and Lundmans(2004) qualitative content analysis method. Results: The interviews revealed two categories: Internal factors and external factors. Theobservations revealed one category: External factors. Internal factors describes theambulance personnel´s own influence on SBAR, where preparations and adjustments toSBAR had the greatest impact. External factors describes how the reception of the patienthandover and the work environment affected the ambulance personnel´s use of SBAR. Conclusion: The result indicates that internal and external factors both facilitates and hinderambulance personnel´s handovers. This understanding can lead to improved use of SBAR andthus increase patient safety.

Introduktion: Informationsöverföring inom sjukvården är ett kritiskt moment där viktig information kan försvinna eller missuppfattas. Ett sådant moment är sjuksköterskornas skiftöverlämning som kan genomföras på olika sätt. Att skiftöverlämningen sker på patientsal beskrivs av sjuksköterskor som både mer effektiv, korrekt och inbjudande för patienten. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans överrapportering på patientsal inom slutenvården.  Metod: Beskrivande design med allmän litteraturstudie som datainsamlingsmetod. Fem kvalitativa artiklar och sex mixed-method artiklar användes som grund för arbetet. Resultat: Resultatet visade att patienter genom överrapportering på patientsal kände sig mer involverade och delaktiga i sin vård. De upplevde även att överrapportering på patientsal bidrog till en tryggare sjukhusvistelse då sjuksköterskan introducerades tidigt under sitt skift men också möjligheten att verifiera den information som förs vidare. En stor del av patienterna ansåg inte att det var något problem att information delades så att andra kunde höra, det innebar inte att alla ämnen passade att pratas om på patientsalen då patienter såg vissa ämnen som mer inskränkande på deras integritet. Patienterna beskrev även sjuksköterskans förhållningssätt som en viktig del i hur patienters deltagande påverkas. Slutsats: Slutsatsen dras att överrapportering på patientsal bidrar till ökad delaktighet för patienten men att strukturen av överrapportering på patientsal bör utformas vidare för att säkerställa att sekretessen inte bryts samt att patienten blir involverad på ett lämpligt sätt. / Introduction: Information transfer in healthcare is a critical moment where important information can be lost or misunderstood. One such element is the nurses' shift handover, which can be carried out in different ways. That the shift handover takes place at the patient's bedside is described by nurses as both more efficient, correct and inviting. Aim: The aim of this study was to describe patients experiences with nursing bedside handover. Method: Descriptive design with general literature study as data collection method. Five qualitative articles and six mixed-method articles were used as a basis for the work.  Results: The results showed that through nursing bedside handoff, patients felt more involved in their care. Patients also felt that bedside handoff contributed to a safer hospital stay as the nurse was introduced early during the shift and with the opportunity to verify the information being passed on. Many patients did not consider it a problem that information was shared in a way that other patients could hear, but it did not mean that all topics were suitable to discuss at the bedside as patients saw certain topics as more intrusive of their privacy. The patients also described the nurse's approach as an important part of how patients' participation was affected. Conclusion: The conclusion is drawn that nursing bedside handoff contributes to increased participation for the patient, but that the structure of bedside handoff should be developed further to ensure that confidentiality is not breached and that the patient becomes involved in an appropriate way.

Bakgrund: För att sjukvården ska kunna upprätthålla patientsäkerheten krävs ett säkert sätt att överföra information mellan skifte av personal. För att kunna inkludera alla viktiga komponenter i en rapport krävs skicklighet i rapportering. Information som missas gör att patienter löper större risk att drabbas för vårdskador. Patienter som genomgår utsätts för sedering eller operativa ingrepp är redan sköra och löper större risk att drabbas av negativa konsekvenser. Syfte: Att undersöka innehållet i den muntliga överrapporteringen mellan anestesisjuksköterskor och postoperativ personal samt granskavad som kan påverka innehållet. Metod: En observationsstudie med kvalitativ och kvantitativ ansats utfördes på en intensivvårdsavdelning och en post-operativ avdelning. Resultat: Sammanställningen av 50 observationer visade att allergier, kirurgiska komplikationer, blodförlust och luftvägshantering var de mest frekventa punkterna som försummades. Innehållet jämfördes sedan med hur nöjda sjuksköterskorna som tog emot rapporten var gällandeinnehåll och struktur. Inga säkra slutsatser kunde dras av förhållandet mellan tid och innehåll, störningsmoment och innehåll, samt uppskattad nöjdhet med rapporten och innehåll. Vart rapporten sker har inverkan i hur stor utsträckning in-och utfarter samt operationsförband rapporteras. Störningsmoment har ingen inverkan på antal parametrar som tas upp. Konklusion: Resultatet visar att viktig information missas i olika utsträckning. Utifrån resultatet på studien dras slutsatsen att det behövs fortsatt forskning för att ge möjligheten att optimera och strukturera rapporterna så innehåll inte missas. / Background: If the health care is to maintain the patient security, a safe way to transfer information between staff changes is required. To be able to include all the important components in the report requires great skill. Information that is missed will expose the patient to a greater risk of care damage. Patients that undergo surgery or anaesthesia are already fragile and are at a greater risk of voluminous consequences. Objective: To examine the content of the oral report between the anaesthesia nurse and post-operative nurse, and what causes that could possibly affect the contents of the report. Method: An observation study with qualitative and quantitative method approach was adopted. The setting for the study was an intensive critical care unit and a post anaesthesia unit. Result: The findings in the 50 observations shows that allergies, surgical complications, blood loss and airway management were the most neglected points in the report. The amount of time the observations took were examined along with the content, structure and how satisfied the nurses that received the report were afterwards. No certain conclusions could be shown in the relationship between time and amount of content in the report. Neither was there a relationship between amounts of distraction and decreasing of content. These findings were compared with estimated satisfaction from the nurses that received the report. Where the report is held has impact on how much information about venous access, tubes and bandages is transferred. Disturbance had no effect on the amount of information being reported. Conclusion: The result shows that important information is missed to a certain degree. The study results show that there is still a need for more research to be able to find a way to optimize the oral report and the information transfer.

Bakgrund: Akutsjukvårdens syfte är att tillgodose personer som drabbats av akut skada eller sjukdom en god och säker vård genom hela den akuta vårdkedjan. Brister inom hälso- och sjukvården leder årligen till att patienter skadas. Förutom stort lidande hos patienter och anhöriga belastar detta ett redan hårt pressat vårdsystem. I vårdövergångarna kan misstag eller missförstånd ske som gör att information som ges tolkas olika eller helt går förlorad. För att kunna arbeta förebyggande och minimera antalet vårdskador för patienterna måste risker samt vart dessa uppstår synliggöras. Syfte: Syftet var att belysa patientsäkerhetsrisker vid patientens övergång från ambulanssjukvård till akutmottagning. Metod: En litteraturöversikt med en systematiskt ansats där 15 vetenskapliga artiklar användes. Artiklarna kvalitetsgranskades innan inkludering för att säkerställa ett resultat av god kvalitét. Resultatet sammanställdes genom en integrerad analys. Resultat: Det framkom patientsäkerhetsrisker kopplades till brister i organisationen och bristande förvaltande av vårdrelationen. Organisatoriska brister var förlust av information om patientens tillstånd, bristande fokus på patienten och dennes omvårdnadsbehov. Avsaknad av tydlighet kring vem som bar ansvaret för patienten och dennes vård i vårdövergången samt risker för patienten kopplade till personalens kompetens. Bristande förvaltande av vårdrelationen manifesteras genom avsaknad av samsyn kring patientens situation och sjukdomsförlopp samt bristande bemötande gentemot patienter som ofta besökte akutmottagningen och/eller var i behov av ambulans. Slutsats: För att kunna säkerställa en patientsäker vård förutsätter det att det finns organisatoriska förutsättningar samt att patienten sätts i fokus. Idag ses flera patientsäkerhetsrisker och det behöver ske en förändring i akutsjukvårdens organisation och förhållningssätt för att kunna säkra en god vård för patienten. / Background: The purpose of emergency healthcare is providing people who have suffered an acute injury or illness a good and safe care throughout the emergency care chain. Deficiencies in healthcare lead to patients being injured annually. In addition to suffering patients and relatives, this burdens an already hard-pressed healthcare system. In care transitions, mistakes or misunderstandings can occur, which means information given is interpreted differently or is lost. To be able to work preventively and minimize the number of care injuries for patients, risks and where they occur must be made visible. Aim: The aim was to highlight patient safety risks during the patients transfer from ambulance care to the emergency department. Method: A literary review using a systematic approach including 15 research articles was used. The articles were quality checked before being included to secure a result with a good quality. The result was concluded through an integrated analysis. Results: Patient safety risks were identified linked to deficiencies in the organization and lack of management of the care relationship. Organizational deficiencies were lost of information about the patient’s condition, lack of focus on the patient and their care needs. Lack of clarity of who was responsible for the patient and patients care during the care transition and risks for the patient linked to staff competence. Lack of management of the care relationship manifested through lack of consensus for the patient’s situation and course of disease and lack of treatment toward patients that often visited the emergency department and/or needed an ambulance. Conclusion: To ensure patient safety, there needs to be organizational prerequisites and focus on the patient. Today, major patient safety risks are seen and there needs to be a change in the organization and the approach of emergency healthcare to ensure good care for the patient.

Bakgrund: Informationsöverföring sker kontinuerligt i den perioperativa vården. Det anses vara ett riskmoment när patient och information överförs till ny personal och vårdenhet. Kontinuitet, kvalitet, effektivitet och patientsäkerhet uppnås genom att operationssjuksköterskan initierar och genomför adekvat informationsöverföring i samband med patientens kirurgiska ingrepp. Syfte: Var att belysa den perioperativa sjuksköterskans upplevelser av informationsöverföring, pre- och postoperativt. Metod: En litteraturstudie med systematiskt tillvägagångssätt i enlighet med Bettany-Saltikov och McSherry (2016). Resultatet baseras på analysen av tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet påvisade att det fanns flertalet brister i den perioperativa informationsöverföringen och att den upplevdes som komplex. Resultatet redovisades i tre huvudkategorier; Utspridd och bristfällig information, Förutsättningar för informationsöverföring samt Människans inverkan på informationsöverföring. Slutsats: Många faktorer påverkar informationsöverföringen pre- och postoperativt utifrån den perioperativa sjuksköterskans upplevelser. Då medlemmar av det kirurgiska teamet inte alltid medverkar vid den postoperativa patientöverlämningen  finns en risk för att kirurgisk information kan gå förlorad. När  informationsöverföringen brister kan det ge upphov till negativa konsekvenser för patienten. / Background: The transfer of information within perioperative care, is a continuous process. When a patient, together with the relevant patient-information is transferred to a new carer and care unit, there is considered to be an element of risk involved. Continuity, quality, efficiency and patient safety will be achieved when the operating theatre nurse initiates and implements an adequate transfer of information, in connection with the patient’s surgical procedure. Aim: To illustrate how perioperative nurses experience the pre and postoperative transfer of information. Method: A systematic literature review in accordance with  Bettany-Saltikov and McSherry (2016).  The result is based on an analysis of twelve qualitative, scientific articles. Results: The study results demonstrate that there are several deficiencies during the transfer of perioperative information, and that it is perceived as complex. The results are presented in three main categories; Scattered and inadequate information, Prerequisites for information transfer and The human influence on information transfer. Conclusion: Based on the experiences of the perioperative nurses, there are many factors which influence the pre and postoperative transfer of information. As members of the surgical team do not always participate in the postoperative patient handover, there is a risk that surgical information may be lost. There can be negative consequences for the patient when the transfer of information is inadequate.

Bakgrund: Bristande kommunikation är ett stort problem vid överrapportering och är en vanlig orsak till vårdskador. Att jobba med kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i en högteknologisk miljö kan vara en utmaning. Intensivvårds- och anestesisjuksköterskor har ett nära samarbete vid omhändertagande och vårdövergångar av svårt sjuka patienter. Att undersöka upplevelser av att vara både avsändare och mottagare vid överrapportering kan medföra ökad förståelse och kunskap för de olika perspektiven vilket kan leda till förbättring av kommunikation vid överrapportering.  Syfte: Att beskriva intensivvårds- och anestesisjuksköterskors upplevelser vid överrapportering av kritiskt sjuka intensivvårdspatienter i respirator.  Metod: En kvalitativ intervjustudie med fyra intensivvårdssjuksköterskor och fyra anestesisjuksköterskor. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat:  Resultatet presenteras i fem kategorier: Att strukturerad och öppen kommunikation är viktigt; att relationer och professionstillhörighet påverkar innehåll och upplevelser; att arbetsmiljön spelar roll vid överrapportering; att erfarenhet har en betydande roll vid överrapportering; och att ha olika arbetsrutiner försvårar överrapportering. Slutsats: Överrapportering kräver effektiv kommunikation och är avgörande för informationsöverföring mellan intensivvårds- och anestesisjuksköterskor. Författarna ser variationen i upplevelser som en möjlighet att komplettera varandra och förbättra helhetsbilden av patienten. Det är ett gemensamt ansvar för vårdpersonal och ledning att främja ett öppet arbetsklimat för bättre sammanhållning. Arbetsmiljön behöver förbättras då den direkt påverkar kommunikationen och patientsäkerheten, vilket ledningen måste uppmärksamma. Erfarenhet är en viktig faktor för att strukturera information, vilket innebär att sjuksköterskor med mindre erfarenhet behöver tid och stöd för att utveckla denna färdighet. / Background: Poor communication is a significant issue in patient handover and is a common cause of patient harm. Working with critically ill intensive care patients in a high technological environment can be challenging. Critical care nurses and nurse anesthesiologists collaborate closely in the management and handover of severely ill patients. Exploring experiences as both sender and receiver during handover may lead to a better understanding and knowledge of the different perspectives that can improve the communication in patient handovers.  Aim: To explore critical care nurse and nurse anesthesiologists’ handover experiences of critically ill ICU patients with mechanical ventilator Method: A qualitative interview study involving four intensive care nurses and four anesthesia nurses. The interviews were analyzed using qualitative content analysis. Result: The results are presented in five categories: the importance of structured and open communication; working relationships and professional affiliations influence handover content and experiences.; the role of the work environment in handover; length of work experience has a significant role; and the presence of different work routines can complicate patient hand-off. Conclusion: Handover requires effective communication and is crucial for information transfer between critical care nurses and nurse anesthesiologists. The authors view the variation in experiences between the two professions as an opportunity to complement each other and enhance the overall understanding of the patient. It is a shared responsibility of the healthcare staff and management to foster an open work environment. The work environment in general needs improvement as it directly impacts communication and patient safety, which management must address. Experience is essential for structuring information, and newly trained nurses need time and support to develop this skill.