Bakgrund Palliativ vård syftar till att lindra och förebygga lidande, det är en vårdform som fokuserar på att förbättra och bibehålla människors livskvalitet i slutet av livet. Att känna igen personers behov i ett tidigt skede kan man ge vård av bättre kvalitet. Alla människor som är i behov av palliativ vård ska få tillgång till det. Delaktighet innebär att patienter får en chans att främja sin hälsa, stärka sin autonomi samt använda sina egna resurser. Det har visat sig att ett aktivt patientdeltagande kan vara till sin fördel, därför är det relevant att insamla mer kunskap om patienters erfarenheter för att sedan kunna använda sig av det utifrån ett hälsofrämjande perspektiv. Syfte Syftet var att belysa patienters erfarenheter av delaktighet vid palliativ vård. Metod Metoden till denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Det inkluderades 15 vetenskapliga artiklar med mixad metod, kvalitativ och kvantitativ design. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering och kvalitet. För att slutligen sammanställa resultatet användes en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier identifierades i studiens resultat: Positiva erfarenheter av delaktighet och Negativa erfarenheter av delaktighet. Positiva erfarenheter av delaktighet delades upp i tre underkategorier som var god kommunikation, ökat välbefinnande och förtroende och trygghet. Även negativa erfarenheter delades upp i tre underkategorier som var känna sig förbisedd, känsla av meningslöshet och bristande information. / Background Palliative care aims to ease and prevent suffering, it is a form of care that focuses on improving and maintaining people’s quality of life. If people’s needs are recognized at an early stage, better quality of care can be provided. All people in need of palliative care must get access to it. Participation means that patients get a chance to promote their health, strengthen their autonomy and use their own resources to do it. It has been shown that active patient participation can be beneficial, therefore its relevant to gather more knowledge about patients experiences to then be able to use it from a health promoting perspective. Aim The aim of this study was to highlight patients’ experiences of participation in palliative care. Method The method of this study was a non-systematic literature review. 15 scientific articles with mixed method, qualitative and quantitative design were included. The databases used were CINAHL and PubMed. The articles have been quality reviewed based on Sophiahemmet University´s assessment tool for scientific classification and quality. To finally compile the results, an integrated data analysis was used. Results Two main categories were identified in the study results: Positive experiences of participation and Negative experiences of participation. Positive experiences of participation were divided into three subcategories which were good communication, increased well-being and trust and confidence. Negative experiences were also divided into three subcategories which were feeling overlooked, sense of meaninglessness and lack of information. Conclusions The result showed the importance of a person-centered approach of participation in palliative care. It emerged that increased participation led to improved quality of life for the patients. As a health care professional, it is important to work person-centered because every situation and every patient is unique. Shared decision-making generally increased the sense of participation in palliative care.

Trauma är ett vanligt förekommande fenomen på akutmottagningen. Den svårt skadade patienten omhändertas på akutmottagningen av ett tvärprofessionellt team som på ett strukturerat sätt arbetar tillsammans med fokus på livräddande insatser. Traumaomhändertagandet har ett starkt medicinskt fokus där patientperspektivet inte alltid blir synliggjort eller prioriteras. Detta kan bidra till att patientens mångdimensionella behov inte blir tillgodosedda vilket påverkar patientens upplevelser av vården negativt. Syftet med studien var att sammanställa litteratur för att belysa patienters upplevelser av traumaomhändertagandet på akutmottagningen. En integrativ litteraturstudie med systematisk ansats ihop med en tematisk analys användes för att besvara syftet. Resultatet genererade i två huvudteman: Positiva upplevelser och Negativa upplevelser samt sex underteman: Upplevelse av hög vårdkvalitet, Värdefull emotionell upplevelse, Ett gott bemötande och Bristfällig vård, Utebliven emotionell stöttning, Oprofessionellt omhändertagande. Genom att lyfta in patientperspektivet i traumaomhändertagandet möjliggörs ett personcentrerat omhändertagande med god information och kommunikation som gör patienten delaktig i sin vård, vilket i sin tur bidrar till positiva upplevelser av vården. / Trauma is a common phenomenon in the emergency department. Severely injured patients are taken care of by a multidisciplinary team in a structured manner, focusing on life-saving interventions. Trauma care has a strong medical focus, where the patient's perspective is not always visible or prioritized. This can contribute to the patient's multidimensional needs not being met, negatively affecting their experiences of care. The aim of the study was to compile literature to highlight patients' experiences of trauma care in the emergency department. An integrative literature review with a systematic approach, combined with thematic analysis, was used to address the aim. The results yielded two main themes: Positive experiences and Negative experiences, as well as six subthemes: Experience of high-quality care, Valuable emotional experience, Good treatment and Inadequate care, Lack of emotional support, Unprofessional care. By incorporating the patient perspective into trauma care, person-centered care is facilitated, with good information and communication enabling patient involvement in their care, thereby contributing to positive experiences of healthcare.

Bakgrund: Transition kan beskrivas som övergången från en fas, tillstånd eller status i livet till ett annat. Transition mellan barn- och ungdomspsykiatrisk och vuxenpsykiatrisk vård är en viktig hälsofråga, där patienters upplevelser är sparsamt belysta. Tidigare studier har framhållit behovet av att utveckla övergångsprocessen och att då utgå från ett personcentrerat perspektiv med förståelse för ungdomarnas förutsättningar. Syfte: Syftet med studien var att utforska unga vuxnas upplevelser av transitionsprocessen från barn- och ungdomspsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna. Metod: Åtta unga vuxna som gjort övergången till vuxenpsykiatrisk vård för mellan ett och fem år sedan intervjuades genom en semistrukturerad intervju. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre huvudkategorier: Att bli sedd och bekräftad är grund för delaktighet och att känna sig värdefull, att övergången kan visa sig vara en ny möjlighet och att sammanhållet stöd behövs för tillgång till god och jämlik vård. Studien bekräftar tidigare forskning, som beskriver transitionen som en period där behov av stöd från vården och närstående kan vara avgörande. Samtidigt framkommer upplevelsen av övergången som en möjlighet att växa som människa. Kritiska punkter som kan associeras med positiva och negativa utfall i transitionsprocessen går att urskilja, vilket ligger i linje med studiens utgångspunkt i transition som omvårdnadsteori. Slutsats: Transitionen från barnpsykiatrisk vård till specialiserad psykiatrisk vård för vuxna är ett område där samskapande perspektiv och personcentrerad vård har potential att minska hälsorisker och främja personlig utveckling och återhämtning. Genom att utforska upplevelsen för unga vuxna som genomgått denna transition inom den psykiatriska vården kan studien bidra till ökad kunskap om processens möjligheter och hinder. / Background: Transition can be described as a change from a phase, state or status in life to another. Transition between child and adolescent psychiatric care and adult psychiatric care is an important health issue, where patients' experiences are sparsely highlighted. Previous studies have emphasized the needs of developing the transition process, starting from a person-centered perspective with an understanding of young people's conditions. Aim: The aim was to explore young adults' experiences of the transition process from child and youth psychiatric care to specialist psychiatric care for adults. Method: Eight young adults who made the transition to adult psychiatric care one to five years ago were interviewed using a semi-structured interview. Collected data was analyzed using qualitative content analysis. Results: The analysis generated three categories: that being seen and validated is the basis for participation and feeling valuable, that the transition may turn out to be a new opportunity and that cohesive support is needed to gain access to good and equitable care. The study confirms previous research that describes the transition as a period where support from care providers and relatives can be crucial. At the same time, the experience of the transition emerges as an opportunity for personal growth. Critical points that can be associated with positive and negative outcomes in the transition process can be distinguished, which is in line with the study's starting point in transition as a nursing theory. Conclusion: The transition to specialized psychiatric care for adults is an area where co-creative perspectives and person-centered care have the potential to reduce health risks and promote personal development and recovery. By exploring the experience of young adults who has undergone this transition, the study can contribute to increased knowledge of opportunities and obstacles during the process.

Bakgrund: Patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi med sternotomi utsätts för ett stort ingrepp med stor påverkan på kroppen, både fysiskt och psykiskt. I det postoperativa förloppet kan de drabbas av postoperativa komplikationer och de upplever flertal olika symtom. Öppen hjärtkirurgi genomförs vid flertal olika kardiologiska sjukdomar. I takt med att befolkningen blir äldre med fler komorbiditeter samt att kirurgiska tekniker utvecklas ökas komplexiteten i det perioperativa förloppet. Dessa ingrepp ställer höga krav på vården då patienter genomgår stora operationer med lång sövning, extracorporeal cirkulation, avancerad medicinsk teknik samt förflyttas mellan flertal olika vårdenheter under vårdtillfället. En ökad kunskap och förståelse hos sjuksköterskan om patienters faktiska upplevelse av det postoperativa förloppet i samband med hjärtkirurgi kan troligtvis förbättra det personcentrerade partnerskapet med patienter samt lindra det lidande patienter upplever. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som påverkar personers upplevelse av postoperativ vård vid hjärtkirurgi med sternotomi. Metod: En litteraturöversikt med en systematisk sökstrategi genomfördes. Totalt 15 kvalitativa och kvantitativa artiklar har analyserats med tematisk analys för att svara på litteraturöversiktens syfte. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och tio underkategorier som belyser faktorer som påverkar personers upplevelse av postoperativ vård vid hjärtkirurgi med sternotomi. Hur sjuksköterskan kommunicerade med både patienter och andra professioner påverkade patienters upplevelse. Även graden av individualiserad vård, den första tiden på intensivvårdsavdelning, smärtupplevelsen, sömnrubbningar, delirium, ångest och familjens betydelse lyftes fram som viktiga faktorer. Slutsats: Kommunikationen kring patienten, smärta, dissociation mellan kropp och själ samt erfarenheter av postoperativt delirium var faktorer som påverkar patienten starkt. I alla delar av det postoperativa omhändertagandet är det essentiellt att arbeta med ett personcentrerat förhållningssätt då det påverkade patienternas upplevelse positivt. / Background: Patients who undergo open heart surgery with sternotomy are exposed to a major procedure with a considerable impact on the body, both physically and psychologically. During the postoperative care, they can suffer from postoperative complications, and they experience several different symptoms. Open heart surgery is performed for several different heart diseases. As the population grows older with more comorbidities and as surgical techniques develop, the complexity of the perioperative process increases. These interventions place high demands on care as patients undergo major operations with long anesthesia, extracorporeal circulation, advanced medical technology and are moved between several different care units during their treatment. An increased knowledge and understanding of the nurse about patients' actual experience of the postoperative care associated with heart surgery can probably improve the personcentered partnership with patients and alleviate the suffering patients experience. Aim: The aim was to investigate factors affecting persons' experience of post-operative care of cardiac surgery with sternotomy. Methods: A literature review with a systematic search strategy was performed. A total of 15 qualitative and quantitative articles were analyzed using a thematic analysis to answer this literature reviews aim. Results: The results revealed three main categories and ten subcategories that highlight factors that influence persons' experience of postoperative care of cardiac surgery with sternotomy. How the nurse communicates with both patients and other professions affects the patients' experience. The degree of individualized care, the first time in the intensive care unit, the experience of pain, sleep disturbances, delirium, anxiety and the importance of the family were also highlighted as important factors. Conclusion: Communication around the patient, pain, dissociation between body and mind and experiences of post-operative delirium are factors that strongly affect the patient. In all parts of the post-operative care, it is essential to work with a person-centred approach as it affects the patients' experience positively.

Bakgrund Förmaksflimmer tillhör en av de vanligaste hjärtrelaterade sjukdomarna. Ändå kan det vara svårt för både vårdpersonal och patienter att upptäcka symtomen på grund av dess natur. Detta kan leda till att patienter, ovetandes om sin diagnos, upplever en försämring av sin livskvalitet. Det är fastslaget att patienten har rätt till att få förståelig information om sitt hälsotillstånd och sin vårdprocess samt delta vid beslut om behandling. Delat beslutsfattande är ett förhållningssätt som involverar patienten vid val av behandlingsalternativ och kan relateras till personcentrerad omvårdnad. Syfte Syftet var att beskriva patientens upplevelse av delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt bestod av 15 vetenskapliga originalartiklar med kvalitativa, kvantitativa eller mixade metodansatser som hämtades från sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna genomgick en kvalitetsgranskning i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Artiklarnas resultat analyserades och sammanställdes därefter med hjälp av en integrerad dataanalys som sedan presenterades i en resultatredovisning. Resultat Resultatet sammanställdes utifrån tre huvudkategorier: Upplevelse om det egna tillståndet, Patienters möjlighet i val av behandling och Delaktighet bidrar till följsamhet. Resultatet visade att patienters upplevelse är starkt kopplat med vårdpersonalens sätt att förmedla information. Hur vårdpersonalen kommunicerar och samarbetar med patienten kan relateras till graden av patientens upplevda delaktighet. Slutsats Denna litteraturöversikt visade att patientens delaktighet i sin omvårdnad vid förmaksflimmer är en fråga som aktualiseras, när olika behandlingsalternativ diskuteras och omvårdnadsåtgärder väljs. Upplevelsen av delaktighet är centralt för att öka följsamhet till behandling och även i relation till egen kunskap som till exempel hälsofrämjande åtgärder där patienten själv kan vidta åtgärderna för att uppnå samt bibehålla en känsla av kontroll över sitt hälsotillstånd. / Background Atrial fibrillation is among the most common heart related diseases. Yet, due to its nature, it can be difficult for both healthcare professionals and patients to detect the symptoms. This can lead to patients, unaware of their diagnosis, experiencing an impairment in their quality of life. It is established that the patient has the right to receive understandable information about their state of health and their health care process and to participate in decisions about treatment. Shared decision-making is an approach that involves the patient when choosing treatment options and can also be related to person-centred care. Aim The aim was to describe patients’ experiences of participation in their health care regarding atrial fibrillation Method This study has been produced using a non-systematic literature review which consisted of 15 original scientific articles with qualitative, quantitative or mixed methods that were collected from searches in the databases PubMed and CINAHL. The articles underwent a quality review in accordance with Sophiahemmet University's assessment protocol. The results of the articles were then analyzed and compiled by using an integrated analysis which then was presented in a report. Results The results were compiled based on three main categories: Experience of one's own condition, Patients' options in choosing treatment and Participation contributes to compliance. The results showed that the patients' experience is strongly linked with the healthcare staff's way of conveying information. The way a health care professional communicates and collaborates can be related to the level of the patient's experienced participation. Conclusions This literature review showed that the patient's participation in their health care is an issue that is brought up to date, when different treatment options are discussed and nursing measures are chosen. The experience of participation is central to increasing compliance and also in relation to their own knowledge like health-promoting measures that the patient can take to achieve and maintain a sense of control over their own situation.

Background: Emergence delirium is a transient change in mental function and is a common complication in the postoperative period. The condition is characterized by emotional disturbances, lack of ability to think clearly, disorientation and hallucinations. Emergence delirium is associated with both suffering for the patient and a longer period of care. Method: Literature review with a qualitative approach and a descriptive design. The result is based on ten scientific qualitative original articles. All articles have been quality reviewed using SBU's (2022a) review template and the content has been analyzed through Forsberg and Wengström's (2016) content analysis. Aim: The aim was to investigate patients' experiences of postoperative confusion in hospital departments. Results: Three themes emerged in the results; the experience of being in emergence delirium, interaction with staff and environmental impact. Emotional experiences and feelings of a distorted picture of reality emerged. The environment in the care department was perceived to have a negative impact on the disease state. Suffering was a major factor that was experienced as burdensome. A minority described a positive picture of their experience. The condition made communication and interaction with healthcare staff complicated. Patients experienced obstacles in conveying their will, and healthcare professionals were therefore unable to provide the person-centred care that every patient is entitled to. Conclusion: Emergence delirium caused problems in the care of patients. The experience of a distorted picture of reality together with the emotional strain was suffering. Difficulty with communication created a disturbed interaction with healthcare staff, which led to problems in the care of patients. The nurse's way of meeting the patient in suffering contributed to the patient's experience. / Bakgrund: Akut konfusion är en övergående förändring i den mentala funktionen och är en vanlig komplikation i det postoperativa skedet. Tillståndet kännetecknas av känslomässiga störningar, bristande förmåga att tänka klart, desorientering samt hallucinationer. Akut konfusion är associerat med både lidande för patienten och en längre vårdtid. Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats och en beskrivande design. Resultatet grundar sig på tio vetenskapliga kvalitativa originalartiklar. Samtliga artiklar har kvalitetsgranskats med SBU:s (2022a) granskningsmall och innehållet har analyserats genom Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Syfte: Syftet var att undersöka patienters upplevelser av postoperativ konfusion på vårdavdelning.  Resultat: I resultatet framkom tre teman; upplevelsen att befinna sig i akut konfusion, interaktion med personal och miljöpåverkan. Det framkom emotionella upplevelser och känslor av en förvrängd verklighetsbild. Miljön på vårdavdelningen upplevdes ha en negativ inverkan på sjukdomstillståndet. Lidande var en stor faktor som upplevdes betungande. En minoritet beskrev en positiv bild av sin upplevelse. Tillståndet gjorde kommunikation och interaktion med vårdpersonal komplicerad. Patienter upplevde hinder i att förmedla sin vilja och vårdpersonal kunde därför inte ge en personcentrerad vård som varje patient har rätt till. Slutsats: Akut konfusion medförde problematik i vårdandet av patienter. Upplevelsen av en förvrängd verklighetsbild tillsammans med den emotionella påfrestningen var ett lidande. Svårighet med kommunikation skapade en störd interaktion med vårdpersonal, vilket medförde problematik i vårdandet av patienter. Sjuksköterskans sätt att möta patienten i lidande bidrog till patientens upplevelse.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som kan leda till inflammationer vilket kan orsaka stor smärta och påverka fertiliteten. Endometrieliknande vävnad växer och blöder utanför livmodern och det bildas ärrvävnad, sammanväxningar samt cystor. Var tionde fertil kvinna i världen lever idag med sjukdomen men mörkertalet är antagligen stort då det tar många år att få en endometriosdiagnos ställd. Detta visar att vårdpersonal möter dessa kvinnor under långa perioder.  Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av sjukvårdens bemötande bland kvinnor med endometrios. Metod: En litteraturöversikt baserad på åtta kvalitativa artiklar analyserades med tematisk analys. Resultat: Dataanalysen resulterade i ett huvudtema; Att inte bli tagen på allvar med undertema; Avsaknad av kunskap och kompetens, Normalisering av smärta och Fördröjd diagnos samt Att bli misstrodd. Resultatet beskriver kvinnornas upplevelse av vårdens bemötande.  Slutsats: Kvinnorna uttrycker att de upplever en bristande kunskap och normalisering av sjukdomen från vården och därmed fördröjd diagnostisering. Detta leder till ett stort lidande vilket påverkar kvinnornas livskvalitet negativt. Okunskapen om sjukdomen är stor både i vården och i samhället. Framtida forskning för utökad kunskap och kännedom i vården behövs. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that can lead to inflammation, which can cause great pain and affect fertility. Endometrial like tissue grow and bleeds outside the uterus, causing scar tissue, adhesions and cysts to form. One in ten fertile women in the world live with the disease today, but the hidden statistics is probably large as it takes many years to diagnose endometriosis. This points to the fact that healthcare professionals meet these women for long periods of time. Aim: The aim is to describe the experience of healthcare treatment among women with endometriosis. Method: A literature review based on eight qualitative articles was analyzed using thematic analysis. Result: The data analysis resulted in one main theme; Not being taken seriously with sub-themes; Lack of knowledge and competence, Normalization of pain, Delayed diagnosis and To be distrusted. The result describe how these women experience the treatment of their health care giver.  Conclusion: The women express that they experience a lack of knowledge and normalization of symptoms surrounding the disease from healthcare, causing delayed diagnosis. This leads to great suffering, which negatively affects the women's quality of life. Ignorance about the disease is great both in healthcare and in society at large. Expanded knowledge of understanding in care is needed.

Bakgrund Psykisk ohälsa hos äldre patienter är ett stort växande samhällsproblem. Äldre patienter har en större benägenhet att drabbas av psykisk ohälsa på grund av förändringar i livssituationen. Detta växande problem kräver kunskap och adekvat utbildning hos vårdpersonalen för att bemöta dessa patienter på ett personcentrerat och värdigt sätt. Syfte Syftet är att beskriva hur äldre personer med psykisk ohälsa upplever sig bemötta i hälso- och sjukvården. Metod Denna icke-systematiska litteraturöversikt baseras på 14 vetenskapliga artiklar. Dessa artiklar är hämtade från PubMed, CINAHL och PsycInfo. Alla artiklar har bedömts utifrån Sophiahemmets bedömningsunderlag för att kvalitetssäkra informationen. Resultatet bearbetades och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades vid sammanställning av resultatet, dessa tre huvudkategorier är: Att bli lyssnad på, kommunikation och delaktighet i egen vård. Resultatet visade på vad äldre värdesätter i mötet med vårdpersonal och vilka faktorer som kan leda till att äldre inte väljer att söka vård för psykisk ohälsa. Respekt, engagemang och att bli tagen på allvar är centrala delar i mötet mellan patienter och vårdpersonal. Slutsats Äldre patienter väljer i stort utsträckning att prioritera bort behovet av att söka hjälp för psykisk ohälsa. Detta på grund av att psykisk ohälsa ses som en naturlig del av åldrandet både hos patient och vårdpersonal, samt rädsla för att bli illa bemött. / Background Mental illness in elderly patients is a major growing societal problem. Elderly patients have a greater tendency to suffer from mental illness due to lifestyle changes. This growing problem requires knowledge and adequate training on the part of healthcare professionals to respond to these patients in a person-centered and dignified manner. Aim The aim of this study was to describe elderly patients' experience of treatment of mental health issues in healthcare services. Method This non-systematic literature review is based on 14 scientific articles with a qualitative, mixed-method and quantitative approach. The articles were retrieved from the databases PubMed, CINAHL and PsycInfo. Using Sophiahemmet University assessment basis, the articles have undergone a quality review to ensure scientific classification and quality. The results were processed and analyzed with an integrated data analysis. Results Three main categories were identified when compiling the results, these three main categories are: Being listened to, communication and participation in self-care. The results showed what the elderly value in the meeting with healthcare personnel and which factors can lead to the elderly not choosing to seek care for mental illness. Respect, commitment and being taken seriously are central parts of the meeting between patients and healthcare staff. Conclusions Older patients tend to deprioritize the importance of seeking help for mental illness. This is because mental illness is seen as a natural part of aging in both patients and healthcare staff, as well as fear of being treated badly.

Bakgrund: I världen finns en stor språklig diversitet som leder till språkbarriärer inom hälso- och sjukvården med negativa konsekvenser för patienter. För att kunna främja hälsa och skapa en vårdande relation behöver sjuksköterskor ha kunskap om patienters upplevelser av språkbarriärer för att utforma den goda omvårdnad de har rätt till. Syfte: Syftet var att belysa patienters upplevelser av språkbarriärer inom omvårdnad. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes med efterföljande databearbetning. Totalt inkluderades nio kvalitativa och två kvantitativa artiklar i litteraturstudien. Resultat: Patienters upplevelser av språkbarriärer i omvårdnaden resulterade i kategorierna: upplevelser av att överbrygga språkbarriärer, sjuksköterskans förhållningssätt påverkade välbefinnandet samt omvårdnaden påverkades. Konklusion: Patienter hade olika erfarenheter av att överbrygga språkbarriärer. Tolk kunde förbättra kommunikationen, men delar av kommunikationen kunde försvinna. Patienter upplevde även brist på tolkar, att närstående fick tolka samt alternativ kommunikation. Sjuksköterskans förhållningssätt genom bemötande och vilja till att kommunicera påverkade patienternas välbefinnande. Patienterna hade olika uppfattningar kring hur omvårdnadskvaliteten påverkades. En del patienter ansåg att kommunikationen försämrades och att det resulterade i svårigheter att uttryck behov och få information. Det fanns också en ovilja hos patienterna att kritisera samt försämra relationen till sjuksköterskan. / Background: There is a high linguistical diversity worldwide which can result in language barriers in health care with negative consequences for patients. To promote health and a caring relationship nurses must have a knowledge of patients’ experiences of language barriers to provide the care to which they are entitled. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of language barriers in nursing. Method: A general review of the literature with an inductive approach was conducted and data analysis was performed. In total nine qualitative and two quantitative articles were included in the study. Result: Patients’ experiences of language barriers in nursing resulted in following categories: experiences of bridging language barriers, nurses’ approach affected well-being and nursing was affected. Conclusion: Patients had different experiences of bridging language barriers. Interpreters could improve communication, but parts could be lost. Patients experienced a lack of interpreters, that relatives had to interpret, and alternative communication. Nurses’ approach through reception and willingness to communicate affected the patients’ well-being. Patients had different views on how nursing was affected. Some felt that communication deteriorated and that this resulted in difficulties expressing needs and receiving information. Patients were reluctant to criticize and deteriorate the relationship with the nurse.

Bakgrund: Inom palliativ vård är målet att lindra lidande och främja livskvaliteten hos patienter med obotliga sjukdomar, patienter som är nära livets slut, och när patient och närstående är i behov av fysiskt, socialt, existentiellt och psykiskt stöd. Palliativ vård utformas enligt fyra hörnstenar: samarbete, symptomlindring, relation och kommunikation samt närståendestöd. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka patienters upplevelser av vård vid livets slutskede. Metod: Arbetet utformades som en litteraturöversikt med databaserna PubMed och Cinahl Complete. I arbetet användes kvalitativa studier och en studie med grundad teori. Sökorden var: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. Data analyserades enligt Fribergs fyra analyssteg. Resultat: I resultatet framkom följande teman: vårdrelation, kommunikation och samtal, självständighet kontra beroende, samhörighet eller ensamhet och hopp kontra hopplöshet. Patienternas tankar och upplevelser av interaktion och kommunikation med vårdgivarna var betydelsefulla vilket framkom i dessa teman. Deltagarna beskrev även hur delaktighet i vården påverkade deras autonomi. Sammanfattning: Inom vård vid livets slut var det viktigt att sjuksköterskan gav patienterna möjlighet att vara delaktiga i sin vård, vilket ledde till att deras autonomi bevarades. En god vårdrelation, med en kontinuerlig kommunikation var viktigt för att göra patientens vårdupplevelse så bra som möjligt. / Background: Within palliative care the goal is to ease suffering and promote quality of life to patients living with terminal illness which increase the need for physical, social, existential and psychical comfort. Palliative care involves four main pilers, cooperation, symptom relief, relation and communication and relative's support. Aim: The aim of this literature review was to explore patient's experiences of end-of life care. Method: The method was a literature review with the databases Pubmed and Cinahl Complete. Both qualitative studies and one grounded theory study were used. The search word included: patient attitude, patient experience, patient perspective, palliative care, hospice and palliative care, end of life care. The analysis was constructed according to Friberg's four analysis steps. Results: In the results the following themes were found: interactions with caregivers, communication and conversations, independence versus dependence, affinity or loneliness and hopelessness versus hop. The patients' thoughts and experiences of interaction and communication with the caregivers were meaningful, which was shown in the results. The participants also explained how participation in their care affected their autonomy. Summary: At end of life it was important that the nurse gave the patients opportunity to be involved in their care, which led to the patient maintaining autonomy. A good interaction between the caregiver and the patient, as well as a continuous communication, were important parts for patient's experiences of good end of life care.