Att delta i en klinisk läkemedelsstudie kan ge bättre effekt på patientens cancer men patienten måste vara medveten om att effekten kan bli begränsad eller helt utebli. Patientens egen berättelse om sin hälsa och livskvalitet är viktig information och den bidrar till den helhetsbedömning som forskningssjuksköterskan gör av patientens hälsa under behandlingen. Syftet med detta arbete är att skapa en övergripande sammanställning av hur vuxna cancerpatienter upplever deltagande i kliniska läkemedelsstudier. Detta arbete är genomfört som en systematisk integrativ litteraturöversikt. Sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl samt Web of Science under hösten 2022 och resulterade i totalt 3732 artiklar. Efter kvalitetsgranskning och systematisk urvalsprocess inkluderades nio artiklar, sju med kvalitativ ansats och två med kvantitativ ansats. Dataanalysen utfördes som tematisk analys. Resultatet visar att patienter som deltar i kliniska läkemedelsstudier ansåg att det var viktigt att ha fungerande sociala relationer. Det var värdefullt med en lyssnande och engagerad studiepersonal. Förutom det primära målet att bli frisk, var viljan att hjälpa andra en drivkraft för att delta. För att klara av vardagen var olika copingstrategier viktiga. Hopp var den viktigaste av alla copingstrategier. Ett annat resultat var att patienterna också kände oro över sin situation. Slutligen framkom det att livskvaliteten försämrades i början av behandlingarna för att därefter förbättras över tid. Slutsatsen är att patienterna blir hjälpta av om de hittar copingstrategier för att behålla livskvaliteten. En av forskningssjuksköterskans viktigaste uppgifter är att stödja, lyssna och hjälpa patienten genom behandlingen genom att hitta de copingstrategier som ger patienten möjlighet att behålla eller återfå livskvaliteten.

Bakgrund: Patienter som genomgår kirurgiska operationer i ett vaket tillstånd kan uppleva känslor såsom oro och ångest. Operationssjuksköterskan ansvarar för att skapa en trygg miljö för patienter och ansvarar även för att förebygga eventuella vårdskador under ingreppet. För att främja operationssjuksköterskans kunskap och därmed förbättra patientens vård behövs mer forskning som beskriver patienters upplevelser av att vara vaken under operation. Syfte: Syftet var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver den vakna patientens upplevelse av den intraoperativa vården i samband med elektiv kirurgi. Metod: En systematisk litteraturstudie med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Innehållsanalysen användes för att analysera studiernas resultat. Resultat: Det framträdde fyra teman utifrån analysen av tio vetenskapliga artiklar. De fyra teman var; upplevelse av kontrollförlust och att känna sig objektifierad, upplevelse av trygghet och tillit till teamet, upplevelse av operationsmiljö samt upplevelse av information. Slutsats: Examensarbetet visar att patienter som är vakna under operation upplever olika känslor. Dessa känslor är beroende på operationssjuksköterskan och operationsteamets arbetssätt. För att kunna skapa en trygghet hos patienten behöver operationssjuksköterskan ta hänsyn till patientens integritet genom att låta patienten känna sig delaktig under operation. Operationssjuksköterskan behöver även ha god kommunikationsteknik med patienten.

Antalet höftfrakturer ökar med en allt åldrande befolkning. För individen kan det medföra psykiska och fysiska konsekvenser med risk för bestående funktionsnedsättning. Återhämtningen och rehabiliteringen är inte avslutad vid utskrivning utan fortsätter under en längre tid. Studiens syfte var att undersöka hur den äldre patienten med höftfraktur efter hemgång upplevde dagliga aktiviteter med fokus fysisk aktivitet. Metoden som användes var en allmän litteraturstudie med inspiration från kvalitativ analys i artikelbearbetningen. Resultatet beskrevs utifrån kategorierna Upplevelsen av begränsningar, Upplevelsen av minskad självständighet och Upplevelsen av att anpassning krävs. De äldre upplevde begränsningar efter höftfrakturer som nedsatt rörelseförmåga och fallrädsla vilket kunde resultera i en isolerad tillvaro med minskad självständighet i daglig- och fysisk aktivitet. Det psykiska måendet påverkades negativt till följd av begränsningar med känslor av frustration och nedstämdhet. Information om tiden efter höftfrakturen ansågs bristande. Ett behov av anpassning infann sig med tillämpning av olika strategier för att klara aktiviteterna. Litteraturstudiens resultat synliggör att återhämtningen var en lång process, präglad av begränsningar i utförandet av aktiviteter. / The number of hip fractures increases with an aging population. For the individual, it can have psychological and physical consequences with the risk of permanent disability. The recovery and rehabilitation is not completed at discharge but continues for a longer time. The aim of the study was to investigate how the elderly patient with hip fracture after returning home experienced daily activities focusing on physical activity. The method used was a general literature study with inspiration from qualitative analysis in the article processing. The result was described based on the categories The experience of perceived limitations, The experience of reduced independence and The experience of required adaptation. The elderly experienced limitations on hip fractures such as reduced mobility and fear of falling, which could result in an isolated existence with reduced independence in daily- and physical activity. The mental attitude was adversely affected by limitations with feelings of frustration and depression. Information about the time after the hip fracture was considered lacking. A need to adapt occurred with the application of different strategies to cope with activities. The results of the literature study shows that the recovery was a long process, characterized by the limitations in the performance of activities.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom (SUD) är en stigmatiserad och marginaliserad population i samhället som har ett stort vårdbehov. Tidigare forskning visar på att hälso- och sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot denna patientgrupp. Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Metod: Med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt, har material samlats in från tre databaser, PubMed, PsycInfo och CINAHL. Elva artiklar valdes ut och analyserades för att identifiera individer med SUD och deras upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser rapporterades av deltagarna. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård. Åtta teman och fyra subteman framkom när materialet studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Slutsats: Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt främja en god omvårdnad genom sitt bemötande. / Background: People with substance use disorders (SUD) are stigmatized and marginalized in society with a great need for care. Previous research shows that healthcare professionals have stigmatized prejudices and attitudes towards this patient group. This study aimed to investigate and shed light on how people with SUD experience the health service’s treatment at care contacts. Method: Using a descriptive literature review, the material has been collected from three databases, PubMed, PsycInfo and CINAHL. Eleven articles were selected and analyzed to identify individuals' with SUD experience of treatment in healthcare. Results: The results showed that perceived stigma, poorer communication between patient and staff, perceived mistrust and a negative relationship with the staff contributed to a more negative experience of the encounter. This could contribute to the participants being less likely to seek care. The better encounter was described as open and empathetic, non-judgmental, good communication and a relationship with the care staff that was based on trust. This could result in the participants being more likely to seek care. Eight themes and four sub-themes emerged when the material for this study was reviewed, and the results are presented based on these themes. Conclusion: Healthcare has a significant role in its influence on this patient group and has a great opportunity to alleviate suffering and to promote good care through its treatment.

Bakgrund: Migration har ökat de senaste åren och därmed ökat behovet av tolkar i hälso- och sjukvården. Kommunikation mellan sjuksköterska och patient är grunden för en god vårdrelation, något som hindras när det finns en språkbarriär. För tillfället finns det ingen svensk lagstiftning för användandet av tolk inom hälso- och sjukvård, men däremot finns det en lag om lika vård för alla oavsett bakgrund. Patientens upplevelse av tolkanvändning är en av grundpelarna för ett personcentrerat arbete. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa patienters erfarenheter av tolkanvändning i vården. Metod: Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl och Psycinfo. Kvalitetsgranskning genomfördes med stöd av SBU:s kvalitetsgranskningsmall. Resultaten analyserades med kvalitativ innehållsanalys specifik för litteraturstudier för att identifiera relevanta kategorier och subkategorier.  Resultat: Resultatet baserades på 10 kvalitativa studier. Resultatet presenterades i tre kategorier: Begränsningar i kommunikation och tid, Patientens förväntningar på tolken samt Förtroende och sekretess. Resultatet visade på osäkerhet från patientens sida gällande bland annat sekretess och tolkens professionalism. Begränsningarna i kommunikationen påverkade vården för patienten med behov av tolk, på grund av bland annat svårigheter att boka tolk och tidspress.  Konklusion: Tolkens arbete i att underlätta kommunikation var avgörande för personcentrering och patientsäkerhet. Det finns behov för auktoriserade tolkar för att omvårdnaden ska bli personcentrerad. Tolken var avgörande för patientens delaktighet, men många patienter var obekväma med att tolken var med på besök. Sjuksköterskan har ett ansvar att bemöta patientens behov. Anhöriga används bland annat på grund av tolkbristen, för att undvika detta behövs det fler auktoriserade tolkar. Behov för ytterligare kunskapsutveckling för sjuksköterskan inom tolkanvändning i hälso- sjukvården och patienters upplevelser identifierades under arbetets gång. / Background: Migration has increased in recent years, therefore increasing the need for interpreters in healthcare. Communication between nurses and patients is crucial for a good relationship, something that is hindered when a language barrier is present. As of now there is no Swedish law that enforces the need of an interpreter in healthcare settings, however there is a law stating the right to equal care despite background. The patient's experience of interpreter use is one of the main foundations to achieve patient centered care.  Aim: The aim of this study was to compile the patients’ experience using an interpreter in healthcare.  Method: This study was a literature review with a qualitative approach. The databases that were used during this literature review were Cinalh and Psycinfo. Quality of the studies were assessed using SBU:s template for quality analysis. The result was analyzed with a qualitative content analysis specific for literature studies, to identify relevant categories and subcategories.  Results: The results were based on 10 qualitative studies. The results are presented under three main categories: Limitations with communication and time, Patient’s expectations from the interpreter and Trust and confidentiality of the interpreter. The results showed that patients had a lack of trust in interpreters in regard to lack of confidentiality and the interpreter’s professionalism. The limitation with communication impacted the care for patients with a need for an interpreter, among other things owing to difficulties booking an interpreter and time pressure. Conclusion: The interpreter's work of facilitating communication was crucial for person centered care and patient safety. There was a need for certified interpreters in order to ensure person centered care. The interpreter was crucial in order to enforce the patients participation in their healthcare, but many patients were uncomfortable with having the interpreter in the room. The nurse has a responsibility to meet the patients’ needs.  Relatives were used partly due to the lack of interpreters, more certified interpreters are needed in order to avoid this. The need for further knowledge for nurses in regards to interpreter use within healthcare was identified through this study.

Bakgrund   Nära en miljard människor i världen hade år 2019 ett psykiatriskt tillstånd. Detta inkluderade psykiska sjukdomar där depressiva syndrom och ångestsyndrom var vanligast, medan schizofreni var minst vanligt. Psykisk ohälsa inklusive psykiska sjukdomar medför stora ekonomiska samhällskostnader såväl som individuellt lidande. Somatiska sjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar har hög prevalens hos personer med psykisk sjukdom. Dessutom är överdödligheten av naturliga orsaker hög för denna patientgrupp, som därtill är stigmatiserad i samhället. Därmed kan dessa personers upplevelse av den somatiska vården och bemötandet som är en betydande aspekt av vården anses angeläget att studera. Syfte  Syftet var att beskriva hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär. Metod  För att besvara syftet genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt. Urvalet avgränsades till peer-reviewed vetenskapliga originalartiklar publicerade på engelska under de tio senaste åren. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra kategorier. Den första kategorin Att inte bli tagen på allvar inkluderade att vårdpersonal misstolkade somatiska symtom som psykiska. Den andra kategorin var Att vilja vårdas med ett helhetsperspektiv, där det framkom upplevelser av ett bristande holistiskt synsätt. Den tredje kategorin var Att vilja involveras i sin vård, och den inkluderade upplevelser av bristande information, delaktighet och tillit. Den sista kategorin var Positiva och negativa attityder från vårdpersonal, som handlade om varierande upplevelser av vårdpersonalens attityder i bemötandet.  Slutsats Resultatet visade främst på upplevelser som hindrade, men även upplevelser som främjade god somatisk vård. De beskrivna upplevelserna kan bidra till förbättrat bemötande samt ökad förståelse för patientgruppens perspektiv. Det behövs ytterligare forskning om bemötande och kommunikationen mellan vårdpersonal och personer med psykisk sjukdom, samt hur förbättringar kan implementeras i vården. / Background Globally, nearly one billion people had a mental disorder in 2019. This included mental illnesses of which depressive and anxiety syndromes were most common, while schizophrenia was least common. Mental ill health including mental illnesses cause significant economic societal costs, as well as suffering for the affected individual. Somatic illnesses, especially cardiovascular diseases, have a high prevalence for people with mental illness. Additionally, the excess mortality from natural causes is high for these patients who are also subject to social stigmatization. Thus, these patients’ experiences of somatic care and the interaction with healthcare professionals, which is an important part of healthcare, can be seen as an important topic of study. Aim The aim was to describe how persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues. Method A non systematic literature review was carried out to fulfill the aim of the study. The sample was limited to peer reviewed scientific original articles published in English during the previous ten years. Data collection was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. Fifteen articles were included and quality checked. The findings were compiled using an integrated data analysis. Results The results were presented under four categories. The first category Not being taken seriously included experiences of health professionals misinterpreting somatic symptoms as psychological. The second category was Wanting holistic care, which included experiences of lacking holistic care. The third category was Wanting to be included which included experiences of lacking information, participation in care, and trust. The last category was Positive and negative attitudes from health professionals which included experiences of varying attitudes from healthcare professionals. Conclusions The results mainly showed experiences that hindered, but also experiences that facilitated satisfactory somatic care. The experiences described have potential to contribute to improved interaction with and understanding of patients with mental illness. Additional research is needed on the topic of communication and interaction between healthcare professionals and persons with mental illness, as well as on how improvements can be implemented in healthcare.

Bakgrund   Akut nociceptiv smärta är en naturlig konsekvens av ett kirurgiskt ingrepp, däremot upplever upp till 70 procent av patienter svår till outhärdlig smärta i det postoperativa skedet. Den nya definitionen av smärta betonar smärtupplevelsens subjektiva karaktär, varpå det personcentrerade förhållningssättet är starkt indicerat. Ändå uppstår det divergens i sjuksköterskans och patientens postoperativa smärtskattning. Detta kan orsaka patienten lidande i form av postoperativa komplikationer, icke adekvat smärtlindring och utökad vårdtid. Ett behov har identifierats att vidare utforska patientens upplevelse av smärtskattning, där förhoppningsvis större klarhet kan genereras kring dennes process av smärtskattning, de bakomliggande faktorerna till att denne skattar annorlunda från sjuksköterskan samt utvecklingspotentialen för ett bättre samarbete och adekvat postoperativ smärtlindring. Syfte Syftet var att belysa patientens upplevelse av postoperativ smärtskattning  Metod Studien utgörs av en icke-systematisk litteraturöversikt grundat i 15 vetenskapliga originalartiklar. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Sophiahemmet Högskolans bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering har tillämpats för att kvalitetsgranska respektive artikel. För bearbetning av resultatet tillämpades en integrerad analys.  Resultat Tre kategorier identifierades vid sammanställning av resultatet: Patientens upplevelse av att beskriva smärta, faktorer som påverkar patientens smärtskattning och patientens önskemål kring smärtlindring. Resultatet redogör för personcentrering, kommunikation och patientdelaktighet som de centrala delarna i lyckad postoperativ smärtskattning och smärtlindring. Slutsats För att åstadkomma postoperativa smärtskattningar där patienten känner sig sedd, förstådd och hörd behöver processen individualiseras, personcentreras och befrias från sjuksköterskans förväntningar och förutfattade meningar. Patienterna behöver förses med adekvat information om smärta, hur smärtskattning går till och vilka smärtbehandlingsalternativ som finns, för att åstadkomma delaktighet och kvalitativ personcentrerad vård. / Background Acute nociceptive pain is a natural occurrence following a surgical procedure, however, up to 70 percent of patients experience severe to excruciating pain during the postoperative phase. The new definition of pain emphasizes the subjective character of pain, whereupon the person-centered approach is strongly indicated. Nevertheless, divergence occurs between the nurse´s and patient´s postoperative pain assessment. This can cause the patient suffering in the form of postoperative complications, inadequate pain relief and extended stay. A need has been identified to further explore the patient´s experience of pain assessment, where hopefully greater clarity is generated on their process of assessing pain, the underlying factors causing the patient and nurse assessing differently as well as the potential for better collaboration and adequate postoperative pain management. Aim The aim was to investigate the patient´s experience of postoperative pain assessment. Method The study consists of a non-systematic literature review based on 15 scientific articles. The articles were obtained through the databases CINAHL and PubMed. Sophiahemmet University’s assessment basis for scientific classification has been applied to quality check each article. An integrated analysis was applied to process the results. Results Three categories were identified when compiling the results: The patient´s experience of describing pain, influenceable factors on the patient’s pain assessment and patient requests regarding pain relief. The results present person-centered care, communication, and patient participation as the central key elements in successful postoperative pain assessment and pain management. Conclusions To achieve postoperative pain assessment where the patient feels seen, understood, and heard, the process needs to be individualized, person-centered and freed from the   nurse´s expectations and preconceptions. Patients need to be provided with adequate information on pain, how pain assessments work and what pain treatment options are available, to achieve patient participation and quality person-centered care.

Syfte: Att utifrån litteratur beskriva upplevelser av palliativ vård hos patienter med obotlig cancer och som vårdas på hospice eller inom den slutna vården, samt att utifrån litteraturen belysa vad dessa patienter anser att en god palliativ vård innefattar. Metod: Beskrivande litteraturstudie baserad på 14 artiklar sökta i databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och via manuell sökning. Resultatet av analysen sammanställdes i 5 huvudkategorier innehållande 23 underkategorier. Huvudresultat: Patienterna upplevde att en adekvat smärtlindring utan förbehåll och dröjsmål var det viktigaste i den palliativa vården. En god kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och patienten låg till grund för att en god vård skulle kunna utvecklas. Tillit till sjukvårdspersonalens kompetens och förmågor hade avgörande betydelse för patienternas upplevelse av trygghet. Autonomi hade en central roll för patienterna då delaktighet i vården skapade känsla av kontroll och mening. Miljön på hospice bidrog till att patienterna förlorade sin identitet. Att finna mening med sitt lidande bidrog till att patienterna succesivt accepterade sin situation och kunde finna frid i sin vetskap om det oundvikliga.   Slutsats: Den mellanmänskliga kommunikationen och sjuksköterskans kompetens har nyckelroller för patienternas upplevelse av god palliativ vård. Mer forskning krävs för att möta det växande behovet av kvalificerad palliativ vård. / Purpose: The purpose of this study was to describe the experiences of terminal cancer patients’ receiving palliative care in hospice or in an in-patient care unit, and illuminate what these patients believe that good palliative care involves. Method:  The Literature study had a descriptive design and was based on 14 scientific articles that were retrieved from the databases Cinahl, PubMed, PsycInfo and by manual search. The results of the analysis were compiled into 5 categories containing 23 subcategories. Main Result: Patients experienced that the issue of most importance in palliative care was to obtain adequate pain relief without reservation or delay. Good communication and interaction between the nurse and the patient was the basis for good health care to be developed. Trust in health professionals' skills and abilities were essential to patients' perceptions of security. Autonomy was central for the patients’ participation in their health care, and it created a sense of control and meaning. The environment at the hospice had a negative impact on the patients’ self-image and made them lose their identity. Finding meaning in their suffering helped the patients gradually to accept their situation in order to find peace in their knowing of the inevitable. Conclusion: The interpersonal communication and nursing skills is of crucial importance for patients' perceptions of good health care. More research is needed to meet the growing request of qualified professional palliative care.

Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser efter en gastric bypass operation. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes, där intervjuer skedde med sex personer som genomfört en gastric bypass operation. Data analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Under intervjuerna framkom att informanterna upplevde att operationen inte hade någon negativ inverkan på deras vardagliga liv. De upplevde en ökad livskvalitet och förbättrad hälsa som lett till ett mer fysiskt aktivt liv. Viktnedgången tillsammans med omgivningens positiva reaktioner på den nya kroppen hade stärkt deras självförtroende. Den största förändringen informanterna upplevde i det vardagliga livet var deras förändrade matvanor. De beskrev att maten var i fokus och att de planerade sin vardag efter måltiderna. De följder som framkom upplevdes inte som något stort problem, utan viktminskningen och de positiva hälsoupplevelserna dominerade. Informanterna kände sig välinformerade och hade realistiska förväntningar på operationen, samt var förberedda på de konsekvenser som kunde uppstå. Studien visar att den specialiserade vården på överviktskliniker kan bidra till att underlätta tiden efter operationen för patienten. Det framkom att informanterna upplevde en kunskapsbrist om gastric bypass operationer bland sjukvårdspersonal, inom primärvård och slutenvård. För att patienten ska känna trygghet och förtroende är det därför viktigt att öka kunskapen om överviktsoperationer bland hälso- och sjukvårdspersonal.

Bakgrund: Idag är det drygt 700 personer som väntar på en njurtransplantation i Sverige. Njurtransplantationen är en räddning från döden för många patienter som genomgår dialys behandling eller andra former av interventioner för att kunna leva ett ”normalt liv”. För att kunna erbjuda den bästa omvårdnaden bör sjuksköterskan ha en god kunskap om patienters upplevelser. Syfte: Avsikten med litteraturstudien var att belysa patienters upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Metod: Litteraturstudien bygger på tio vetenskapliga studier med kvalitativ metod. Kvalitetsgranskning av artiklarna och sammanställning av resultat genomfördes. Resultat: Resultaten presenteras genom två tema som omfattar patienternas upplevelser av att vänta på en njurtransplantation. Teman som valdes ut är:Osäkerhet i väntan på en njurtransplantation; Behovet av stöd från omgivningen. Slutsats: Att få en njurtransplantation innebär en chans till ett nytt liv. Den komplexa processen som en transplantation innebar framkallade många upplevelser hos patienter med njursjukdom. Vårdens insatser bör vara inriktade på att utveckla strategier och vara mer fokuserade på patienternas behov av information och kunskapsutveckling för att kunna hantera upplevelserna vid väntan på en njurtransplantation. / Background: There are currently around 700 people waiting for a kidney transplant in Sweden. Kidney transplantation is a lifesaver for many patients undergoing dialysis or other previous interventions to be able to live a “norma llife”. In order to be able to offer the best care, the nurse should have a good knowledge of patients' experiences. Aim: The purpose of the literature study was to shed light on patients´ experiences of waiting for a kidney transplant. Method: The literature study is based on ten scientific studies with a qualitative method. Quality review of the articles and compilation of results was carried out. Results: The results are presented through two themes that include patients´experiences of waiting for a kidney transplant. Themes selected are: Uncertaintyin waiting for a kidney transplant; The need for support from the environment. Conclusion: Getting a kidney transplant means a chance at a new life. The complex process involved in a transplant evoked many experiences in patients with kidney disease. Healthcare efforts should develop their strategies and be more focused on the patients´ needs for information and knowledge development in order to be able to manage the experiences while waiting for a kidney transplant.