Uppsatsen handlar om sex- och kärleksberoende. Efter att ha gått på en gästföreläsning med SLAA (Sex & Love Anonymous Addicts) bestämde sig författarna till uppsatsen att de ville veta mer. De två centrala frågeställningarna är.1. Hur framställs en person med sex- och kärleksberoende i litteraturen?2. Hur beskriver litteraturen den sexuella beroendeproblematiken?Syftet är att redogöra för hur litteraturen framställer personer med sex- och kärleksberoende samt att se hur litteraturen beskriver den sexuella beroendeproblematiken. Metoden i uppsatsen innebär att författarna gör en tolkande form av texten med hermeneutik och diskursanalys. De tre perspektiven som används för att analysera texten är symbolisk interaktionism, socialkonstruktivism och queerteori. Resultat- och analysavsnittet är indelat i åtta olika teman och uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Författarna av uppsatsen kommer fram till att det finns skillnader i framställningen av kvinnligt och manligt sex- och kärleksberoende. Författarna till böckerna som använts beskriver männen med sex- och kärleksberoende som ”vanliga” män med god social situation och inte socialt avvikande på andra sätt. De flesta författarna menar att en diagnostisering vore till fördel för de drabbade men visar samtidigt på en misstänksamhet gentemot själva fenomenet.

Abstract The study's focus is on the social network for people with addictions and mental illness. The study aims to investigate how social network creates conditions for the sensibility of coherence and experiences of exclusion. So here we would like to describe social networks in our own words: "Without each other we are nothing and we all need someone to care about." When an individual is socially vulnerable will be the social networks even more necessary The study contributes to the understanding of how it is to be socially vulnerable and what difficulties an individual may face in their daily lives and the importance of supportive relationships to facilitate life, experience well-being and prevent alienation. The study is based on interviews with guests from the NGO (Non-Governmental Organization) meeting points.

Bakgrund: Missbruk och beroende är komplexa tillstånd som behöver förstås ur ett helhetsperspektiv. Litteraturen visar dock att missbruks- och beroendeproblematik är förknippat med stigma och negativa attityder. Vi menar att det är väsentligt att få kännedom om vilka attityder som finns bland sjuksköterskor. Vi anser också att ett tydliggörande av attityder är en förutsättning för att kunna erbjuda personer med missbruks- och beroendeproblematik lika vård på lika villkor, vilket de har rätt till. Syfte: Att undersöka sjuksköterskors attityder till personer med missbruks- och beroendeproblematik. Metod: Litteraturstudie. Litteratursökning via CINAHL och PsycINFO. Elva studier, både kvalitativa och kvantitativa, inkluderades. Kvalitativ innehållsanalys har använts. Resultat: Det finns sjuksköterskor med skuldbeläggande attityder som anser att personer med missbruks- och beroendeproblematik inte förtjänar högkvalitativ vård på lika villkor som alla andra. För lite kunskap skapar osäkra attityder och det anses att det vore bättre om dessa patienter vårdades av specialutbildad personal. Det finns attityder förknippade med jämlikhet, framförallt hos de sjuksköterskor med erfarenhet av missbruks- och beroendevård. Paternalistiska attityder är vanligt förekommande och förknippade med bristande tillit till patienten såväl som för intention att företräda och tillvarata patientens intressen. Missbruk och beroende ses inte alltid som en reell sjukdom. Slutsats: Reflektion och helhetssyn är avgörande för attitydförändring och gagnar därigenom patienten. Patienter med missbruk och beroende har rätt till och är värda vård på samma villkor som alla andra. Det är dags att vi sjuksköterskor tar vårt ansvar och erbjuder detta.

Bakgrund och problemformulering: Allt fler kvinnor, främst unga kvinnor, använder smärtstillande tabletter med kodein. Kodein har en centralstimulerande effekt och ger förutom smärtlindring och avslappning ett behagligt lugn. Kodein har en stark beroendeframkallande potential med snabb toleransökning, vilket innebär att det är lätt att bli beroende av tabletterna. Forskning visar att kvinnor tar värktabletter för ångest, sömnproblem och i sista hand värk som egentlig anledning till att använda receptbelagda värktabletter. Effekten av kodein innebär bland annat att kroppen efterhand slutar tillverka egna endorfiner. Kunskap om hur kvinnor med kodeinmissbruk uppfattar sitt missbruk är bristfällig och få studier finns presenterade.Syftet med studien är att beskriva kodeinberoende kvinnors uppfattning av missbruket.Den metod jag använt mig av i studien är fenomenografi. Studien bygger på sju intervjuer.Resultatet av studien innebar följande fem kategorier av uppfattningar: Kodeinmissbruket är ansvarsbefriande. Kodeinmissbruket är ångestdämpande. Kodeinmissbruket är behovsreducerande. Kodeinmissbruket är en skam. Kodeinmissbruket är en sorg.Diskussion: Här förs ett resonemang från resultatet kopplat till bakgrunden med tidigare forskning. Vidare förs i diskussionen ett resonemang av resultatet kopplat till vårdvetenskap. Studien visar att kvinnor med ett missbruk av kodeintabletter är en heterogen grupp som har många uppfattningar om upplevelsen av missbruket. Slutsats: Kvinnorna måste ses i sitt livsvärldsperspektiv. Alla kvinnor har sin egen historia som de bör ges möjlighet att berätta för en behandlare med kunskap och intresse av målgruppen. / <p>Program: Fristående kurs</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

Bakgrund: Personer med beroendeproblematik kategoriseras som en utmanande patientgrupp som återkommer ofta inom vården. Sjuksköterskors tidigare erfarenheter påverkade relationen med dessa patienter och därför valdes referensramen interpersonal relations in nursing. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors erfarenhet av att vårda patienter med beroendeproblematik inom somatisk vård. Metod: En litteraturstudie baserad på sju kvalitativa och två kvantitativa artiklar sökta i databaserna CINAHL och PUBMED. Resultat: Litteraturstudien visade att vårdandet av patienter med beroendeproblematik upplevdes som komplext, där flera etiska dilemman uppstod. Relationen mellan sjuksköterskor och patienter var en viktig del i vårdandet men ansågs vara svår att upprätthålla då sjuksköterskor upplevede hot, våld, aggressivitet och manipulation. För att hantera problemen med att ge vård till dessa patienter visade resultatet att stöd och utbildning var viktiga faktorer för sjuksköterskor. Slutsats: Känslor och osäkerhet hos sjuksköterskor ledde till att den vårdande relationen var svår att upprätthålla. Sjuksköterskor var i behov av mer stöd och utbildning för att hantera den komplexitet som fanns hos patienter med beroendeproblematik. Ökad kunskap kring området ledde till att sjuksköterskor kände sig säkrare i sin roll och lättare kunde upprätthålla en vårdande relation gentemot patienterna.

Detta examensarbete är en fallstudie i hur kvinnliga klienter som söker vård för substansmissbruk upplever mötet med vården och socialtjänsten. Den utgår från djupintervjuer med fyra kvinnor som har haft missbruk och beroendeproblem. Vad som särskiljer dessa kvinnor är att de faller utanför ramarna av den traditionella bilden av den kvinnliga missbrukaren. Det finns ingen social utsatthet i form av våld, bostadslöshet, arbetslöshet eller prostitution som annars brukar vara närvarande. Samtliga av mina informanter är välanpassade och högst kompetenta samhällsmedborgare med arbete, akademisk utbildning, egna företag och bostad. Samtliga har vidare hamnat i kläm mellan olika hjälpinstanser då socialtjänsten i första hand är utformad för att tillhandahålla hjälp som syftar till att återanpassa och återinföra individer som av en eller annan anledning hamnat utanför samhället. Missbruksvården i sin tur kräver att man uppvisar flerårig dokumentation på sitt missbruk innan man blir aktuell för substitutionsvård, för detta krävs bl.a. att man ska vara aktuell hos socialtjänsten. / This is a case study on how female clients seeking treatment for substance abuse are experiencing the treatment that the get in their dealings with the medical and social care services. It is based on interviews with four women who have had addiction and dependency problems. What distinguishes these women is that they fall outside the range of the traditional image of the female drug abuser. There is no social vulnerability in the form of violence, homelessness, unemployment, prostitution that otherwise tend to be present. All of my informants are well adjusted and highly competent members of society. They work, have academic education, private businesses and housing. My aim has been to shed light on these women's experiences of the treatment they have met in their dealings with the medical and social scare services.

Summary Titel: Men’s experiences of how alcohol and/or drug addiction affect their activity performance. A qualitative study.   Background: Individuals that suffers from addiction experience physical and psychosocial problem, which means that their activity performance becomes inadequate. Addiction and abuse is a significant public health issues with a high rate of recurrence. At present, about 90% of people with an addiction ends up in relapse within the first year of recovery. Aim: The aim of this study was to investigate how men of working age with an addiction to drugs and / or alcohol experience their activity performance in the daily activities. Method: The study was conducted based on a qualitative method with semi structured interviews. Eight men in working age were interviewed about their experience of how addiction affects their activity performance. The data were analyzed using a qualitative content analysis. Results: The results were reported in 4 main categories: Changed roles affect social activities, The perception of everyday activities, The feeling of being restricted in everyday situations and Health impacting activity performance negatively. Under each main category, subcategories identified , describing different experiences of each main category. Conclusion: Addiction had a major impact on the individual’s activity performance. The interviewees found that the drug became the priority in everyday life and governed the choice of activities. Keywords: Occupational therapy, Interview Study, Addiction problems, Activity i Daily life

Background Substance use disorder [SUD] is a global problem and opioids is a growing partof the overdoses worldwide. Sweden has a high mortality rate related to narcotics compared tothe rest of the EU. Nurses meet people with SUD when people with SUD are seeking care. People with SUD are usually met with stigma and have a risk of getting worse care in a healthcare setting. Aim The aim with this study is to describe nurses’ experiences of meeting people with SUD. Method This study is a literature study. Seven qualitative articles were analyzed with acontent analysis approach. Results The results show that nurses had a sense of insecurity being present in the meetingwith people with SUD. The presence of insecurity comes from a more demanding care, afeeling of being vigilant, lack of information and that nurses’ integrity is under threat. Conclusions People with SUD are a vulnerable group with a risk of being exposed for carepanding and in many cases nurses experience a kind of insecurity while caring for them. / Bakgrund Beroendeproblematik är ett problem globalt där opiater står för en stor och ökadmängd överdoser. Sverige har en hög dödlighet kopplat till narkotika preparat i jämförelsemed resten av EU. Sjuksköterskor möter personer med beroendeproblematik när de sökervård. Personer med beroende möts av både stigma och riskerar sämre vård inom hälsosjukvården. Syfte Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att möta personer medberoendeproblematik. Metod Studien är en allmän litteraturstudie. Sju kvalitativa artiklarna inkluderades ochinnehållsanalys valdes med en induktiv ansats. Resultat Resultatet visar på hur en upplevd osäkerhet är närvarande hos sjuksköterskor imötet med personer som har en beroendeproblematik. Upplevelserna innefattar att vården ärkrävande, ett ökat behov att vara vaksam, informationsbrist och att sjuksköterskor integritet ärhotad. Slutsats Personer med beroendeproblematik är en sårbar grupp som riskerar att utsättas förvårdlidande och som sjuksköterskor i flera fall upplever en osäkerhet i att vårda.

Syftet med denna studie är att undersöka hur socialarbetare som arbetar med missbruk och beroende ser på deras eget samt andra socialarbetares bemötande. Vi undrar över vad deras erfarenheter av möten med människor med missbruks- och beroendeproblematik givit dem. Vi undrar även vilka komponenter som är viktiga att ta hänsyn till för att skapa ett gott möte. Syftet är även att undersöka socialarbetarens erfarenheter och tankar kring föreställningar om klienter med missbruks- och beroendeproblematik. Vi har valt att använda en kvalitativ ansats för att nå vårt resultat och använt oss av intervjuer som verktyg. Symbolisk interaktionism och stämplingsteorin är de två huvudteorier vi använt för att analysera vårt material. Vi har kommit till den slutsatsen att samtliga informanter ser bemötandet som något viktigt och vitalt för att kunna medverka till förändring för klienten och för att kunna bygga en relation. Vi har vidare insett att det förekommer lika många åsikter i ämnet som det finns personer och i detta fall socialarbetare. Alla informanter diskuterar viktiga komponenter för ett gott bemötande och är överrens om att en förlust av sådana komponenter kan skada relationen. Vid frågor rörande föreställningar och fördomar skiljer sig informanternas åsikter åt. Återigen kan vi se skillnad i personlig erfarenhet och moral och möjligen spelar ålder och arbetslivserfarenhet roll för detta. / The purpose of this essay is to examine how social workers, working with abuse and addiction, look at their, as well as others, responding and treatment to clients with this sort of problems. We wonder what their own experiences of meetings with this particular client has given them and which components that need to take place in order to make this meeting a good one. The purpose is also to examine the social workers experiences and thoughts on the perceptions of client’s with abuse or addiction problems. We have chosen to use a qualitative approach to reach our results and utilize interviews as a tool for this approach. Symbolic interactions and labeling theory are the two main theories used for analyzing the results. We have come to the conclusion that all of our informants for this essay see the meeting between themselves and their clients as the most important aspect to be able to make a different for the client and to build a relationship. We have furthermore realized that it exists as many different opinions as there are people, and in this case social workers. All of the informants does discusses imperative components to create a good meeting and do overall agree that ignorance of such can be fatal for the client and the relationship that are to be build. When asking about perception and prejudice the results poles apart between the informants. Again we can see that the difference is in personal experiences and moral, and perhaps in age and work experience.

I dagens samhälle bemöts patienter med psykisk ohälsa och beroende-problematik inom psykiatriskvård inte alltid med respekt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik inom psykaitrisk vård. Tio sjuksköterskor inom sluten-och öppenpsykaitrisk vård deltog. Data samlades in genom narrativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter i bemötandet av personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hinderför ett gott bemötande var krävande patienter, osäkerhet och brister i verksamheten. Möjligheter för ett gott bemötande var relationsarbete och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår patientgrupp att möta samtidigt som mycket kunskap saknades angående beroendeproblematik. Sjuksköterskorna kunde känna sig psykiskt påverkade av arbetet och en stor osäkerhet fanns gällande bedömningar och omvårdnad. Trots svårigheterna att möta patienter med beroendeproblematik beskrevs arbetet som intressant, utmanande och ett privilegium. Trygghet beskrevs öka med erfarenhet och med bra samarbete och stöd från kollegorna. Om inte sjuksköterskors kunskap angående beroendeproblematik tillgodoses och ökas finns en risk för allvarliga brister inom den psykiatriska vården.