Studier har visat att dialektisk beteendeterapi (DBT) är en tidskrävande integrerande behandlingsform. DBT beskrivs utifrån fyra hörnstenar: inlärningsteori, kognitiv teori, dialektisk filosofi och zenbuddistisk filosofi. DBT utvecklades för självskadebeteende, senare utvecklades den också för annan beteendeproblematik. Syftet med denna studie var att undersöka hur behandlare och behandlingsassistenter med DBT erfarenheter upplever att klienterna tillgodogör sig DBT-behandlingen och om män respektive kvinnor tillgodogör sig olika. En man och fem kvinnor i Sverige med olika yrkeserfarenheter inom DBT intervjuades mellan 45-60 minuter om hur DBT-behandling av klienter tillgodogörs på LVM-hem utifrån behandlarens perspektiv. Intervjuerna meningskoncentrerade och resulterade i fem teman: a) främja positiv utveckling; b) en ökad kunskap; c) en ökad självkontroll; d) en ökad självkänsla; e) ett ökat välbefinnande. Slutsatsen är att ökad kunskap om sin personlighet främjar positiv utveckling att tillgodogöra sig verktyg för att öka självkontrollen, vilket kan leda till ökad självkänsla som främjar till ett ökat välbefinnande.

This thesis aim was to investigate how social workers reflect around their communication with children who live with parents or guardians who have addiction problems. How the social workers manage to enable the child’s legally right to be heard in a decision-making process. What methods the social workers are using and what that is perceived as limitations and capabilities in the communication with children who live with parents with addiction problems. The method used in the study is qualitative with interviews. There were five interviews conducted with social workers within the same municipality. Theories for analysing were Family System theory and Attachment theory. Primarily the study has called for a deeper understanding of how complex social work and authority assessing is when related to children. This study reveals how difficult it is for social workers to enable for children to be heard about their situation without their parent’s permission and approval to communicate with the social worker. Importance was also emphasised and expressed on building and maintaining a trusting relationship with the child and stakeholders involved. In the municipality where the study took place they all stated that they are working according Swedish legislation and got training in and used the method Signs of Safety, which enables to get an image over the children's situation. Other methods for communicating with children were used different by different social worker due to different trainings, abilities and depending on the needs from the individual child.

I dagens samhälle bemöts patienter med psykisk ohälsa och beroende-problematik inom psykiatriskvård inte alltid med respekt. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik inom psykaitrisk vård. Tio sjuksköterskor inom sluten-och öppenpsykaitrisk vård deltog. Data samlades in genom narrativa intervjuer. Materialet analyserades med hjälp avkvalitativ innehållsanalys. Sjuksköterskorna beskrev hinder och möjligheter i bemötandet av personer med psykisk ohälsa och beroendeproblematik. Hinderför ett gott bemötande var krävande patienter, osäkerhet och brister i verksamheten. Möjligheter för ett gott bemötande var relationsarbete och trygghet. Sjuksköterskorna upplevde att det var en svår patientgrupp att möta samtidigt som mycket kunskap saknades angående beroendeproblematik. Sjuksköterskorna kunde känna sig psykiskt påverkade av arbetet och en stor osäkerhet fanns gällande bedömningar och omvårdnad. Trots svårigheterna att möta patienter med beroendeproblematik beskrevs arbetet som intressant, utmanande och ett privilegium. Trygghet beskrevs öka med erfarenhet och med bra samarbete och stöd från kollegorna. Om inte sjuksköterskors kunskap angående beroendeproblematik tillgodoses och ökas finns en risk för allvarliga brister inom den psykiatriska vården.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik är idag ett vanligt fenomen som socialarbetare kan ställas inför i mötet med klienter, vilket kan medföra en hel del utmaningar. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur professionella socialarbetare upplever arbetet med klienter som har en samsjuklighet. Studien grundade sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teorierna stigma och återhämtning. Studiens resultat visade att arbetet med samsjuklighet är komplext, att det krävs en nära samverkan för att klienterna ska få rätt hjälp och att målgruppen många gånger riskerar att bli diskriminerade på grund av stigma. Slutsatserna var således att svårigheterna kring målgruppen påverkar varandra. Målgruppens stigmatiserade ställning i samhället kan exempelvis försvåra samverkan och göra det svårare att få en helhetssyn, vilket i sin tur kan påverka klientens återhämtning. / Comorbidity in the form of mental illness and addiction problems is today a common phenomenon that social workers can face in meeting clients, which can entail a lot of challenges. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of how professional social workers experience working with clients who have a comorbidity. The study was based on qualitative semi-structured interviews which were then analyzed using thematic analysis. The results were discussed based on previous research and the theories of stigma and recovery. The results of the study showed that the work with comorbidity is complex, that close collaboration is required for the clients to receive the right help and that the target group often risks being discriminated against due to stigma. The conclusions were thus that the difficulties around the target group affect each other. The target group's stigmatized position in society can, for example, complicate collaboration and make it more difficult to gain a holistic view, which in turn can affect the client's recovery.

Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström. Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders. Supervisor: Johan Billsten. Assessor: Torbjörn Forkby. The purpose of this study was to provide an increased knowledge and understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.