Jämställdhet innebär lika möjligheter och villkor för kvinnor och män i alla livets områden, däribland familj och barnuppfostran. Tidigare studier visar att det finns en skillnad i vilken ansvar som åläggs mödrar och fäder i barnomsorgen. När föräldrar brister i omsorgen av ett barn finns Lag (SFS 1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) för att skydda barn från omständigheter som kan skada deras utveckling. En av dessa brister kan vara om barnet har föräldrar med beroendeproblematik. Syftet med studien var att genom en socialkonstruktionistisk ansats och genusperspektiv analysera hur föräldraförmåga och beroendeproblematik framställs hos mödrar och fäder i förvaltningsrättens domar vid LVU-mål. Detta har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys av 63 domar från en av Sveriges förvaltningsrätter. Analysens resultat visade att att kvinnor åläggs ett större ansvar gällande föräldraskap samt att bedömningen av deras beroendeproblematik ges större utrymme. Ytterligare ett genomgående resultat var att män i dessa domar inte gavs samma utrymme och ansvar. Bland annat fanns en avsaknad av resonemang i domar gällande mäns föräldraförmåga och beroendeproblematik i vissa fall, vilket visar på könade förväntningar och mönster kring både beroendeproblematik och barnomsorg. Mödrar konstrueras som mer avvikande i sitt beroende och även som den primära omsorgsgivaren för barnet.

Bakgrund: Personer med substansbrukssyndrom (SUD) är en stigmatiserad och marginaliserad population i samhället som har ett stort vårdbehov. Tidigare forskning visar på att hälso- och sjukvårdspersonal har stigmatiserade fördomar och attityder gentemot denna patientgrupp. Denna studies syfte var att undersöka och belysa hur personer med SUD upplever hälso- och sjukvårdens bemötande vid vårdkontakter. Metod: Med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt, har material samlats in från tre databaser, PubMed, PsycInfo och CINAHL. Elva artiklar valdes ut och analyserades för att identifiera individer med SUD och deras upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården. Resultat: Både positiva och negativa upplevelser rapporterades av deltagarna. Av resultatet framkom det att upplevd stigmatisering, en sämre kommunikation mellan patient och personal, en upplevd misstro och en negativ relation med personalen bidrog till ett sämre uppfattat bemötande. Det kunde bidra till att deltagarna var mindre angelägna att uppsöka vård. Ett gott bemötandet beskrevs som öppet och empatiskt, icke-dömande, en god kommunikation och en relation med vårdpersonalen som grundades på tillit. Det kunde resultera i att deltagarna var mer angelägna att uppsöka vård. Åtta teman och fyra subteman framkom när materialet studerades och resultatet presenteras utifrån dessa teman. Slutsats: Hälso- och sjukvården har en betydande roll i sitt inflytande på denna patientgrupp och har en stor möjlighet att lindra lidandet samt främja en god omvårdnad genom sitt bemötande. / Background: People with substance use disorders (SUD) are stigmatized and marginalized in society with a great need for care. Previous research shows that healthcare professionals have stigmatized prejudices and attitudes towards this patient group. This study aimed to investigate and shed light on how people with SUD experience the health service’s treatment at care contacts. Method: Using a descriptive literature review, the material has been collected from three databases, PubMed, PsycInfo and CINAHL. Eleven articles were selected and analyzed to identify individuals' with SUD experience of treatment in healthcare. Results: The results showed that perceived stigma, poorer communication between patient and staff, perceived mistrust and a negative relationship with the staff contributed to a more negative experience of the encounter. This could contribute to the participants being less likely to seek care. The better encounter was described as open and empathetic, non-judgmental, good communication and a relationship with the care staff that was based on trust. This could result in the participants being more likely to seek care. Eight themes and four sub-themes emerged when the material for this study was reviewed, and the results are presented based on these themes. Conclusion: Healthcare has a significant role in its influence on this patient group and has a great opportunity to alleviate suffering and to promote good care through its treatment.

Bakgrund: 2% av den svenska befolkningen har ett narkotikaberoende och 3,8% har ett alkoholberoende. Att vara beroende av alkohol och narkotika medför flera risker för både hälsoproblem och sociala problem och är mycket kostsamt för samhället och vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteratsökningen gjordes på databasen PubMed och artiklarna analyserades med hjälp av Evans dataanalysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att en stor del av sjuksköterskans erfarenheter handlade om vissa utmaningar i vården av personer med beroendeproblematik. Men resultatet lyfte även en del möjligheter för ett gott vårdmöte, samt sjuksköterskans känslor av frustration och hopplöshet i vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik bestod av en del utmaningar, möjligheter och personliga känslor. En ökad kunskap kan utgöra en viktig del för att lättare förstå en komplex patientgrupp som denna. Ökade kunskap är nödvändig för att sjuksköterskan ska känna sig trygg och säker i sin roll att vårda personer med beroendeproblematik. I slutändan kan detta innebära att vården blir bättre och säkrare för personer med beroendeproblematik. / Background: 2% of the Swedish population have a drug addiction and 3,8% have an alcohol addiction. Being addicted to alcohol and drugs entails several risks for both health and social problems and is very costly for society and healthcare. Aim: The aim of the literature study was to describe the nurse´s experience of caring for people with addiction problems. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative scientific articles. The literature search was conducted on the PubMed database and the articles were analyzed using Evans´ data analysis method. Main result: The result showed that a large part of the nurse´s experience was about certain challenges in caring for people with addiction problems. However, the result also highlighted some opportunities for good care encounters, as well as nurses' feelings of frustration and hopelessness in care encounters. Conclusion: The nurse's experience of caring for people with addiction problems consisted of some of challenges, opportunities, and personal feelings. Increased knowledge can be an important part of understanding a complex patient group like this. Increased knowledge is necessary for the nurse to feel confident and secure in their role of caring for people with addiction problems. In the end, this may mean that care becomes better and safer for people with addiction problems.

Most women with substance-abuse problems are also subjected to violence, constituting a serious societal challenge. The social support they receive has been found insufficient and a need to strengthen knowledge/skills within social services has been highlighted. Using Christies (1986) ’ideal victim’ theory as a framework, the purpose of this study was to describe social workers self-perceived competence in relation to female clients subjected to violence, and to explore their attitudes regarding women with substance-abuse problems. Social workers managing female substance-abuse cases were recruited from all municipalities of Dalecarlia, Sweden. The study was conducted based on a quantitative approach and questionnaires were used for data collection. Participants’ responses indicated that the majority perceived their competence to be good. Furthermore, participants tended to endorse non-ideal victim descriptors of women with substance-abuse problems, and while the largest proportion (47,4%) agreed with the statement that violence should be considered secondary to substance-abuse, a similar proportion (42,1%) disagreed. These findings suggested that inadequate competence within social services does not serve as an explanation for the insufficient social support. Instead the study highlights attitudes and organizational conditions within social services in relation to the women. / Våldsutsatthet hos kvinnor med missbruks- eller beroendeproblematik är ett utbrett samhällsproblem. Stödet till dessa tycks vara bristfälligt och behovet av ökad kompetens inom socialtjänsten har lyfts. Syftet med denna studie var att mot bakgrund av Christies (1986) teori om det idealiska offret beskriva missbrukshandläggare i Dalarnas kompetens i relation till våldsutsatta kvinnliga klienter samt att undersöka deras uppfattningar gällande kvinnor med missbruk/beroende. Studien utgick ifrån en kvantitativ ansats och datainsamlingen genomfördes via en enkätundersökning. Handläggarnas svar indikerar att majoriteten upplevde sig ha en god kompetens. Vidare tenderade handläggarna att kategorisera kvinnliga klienter som icke-idealiska offer, och medan den största andelen (47,4%) instämde på påståendet att våldsutsatthet är sekundär till missbruk/beroende hos klienter tog en liknande andel (42,1%) avstånd. Resultatet indikerar att bristande kompetens inom socialtjänsten inte är förklaringen till ett bristfälligt stöd och lyfter istället uppfattningar samt socialtjänstens organisatoriska förutsättningar i relation till målgruppen.

Background: Patients with a substance abuse disorder can experience that caregivers lack knowledge and understanding about how the disorder affects their life and health. The patients’ sufferings are not only caused by the disorder but also the physical, psychological and social aspects that might be a reason for, or a result of the substance abuse disorder. To provide care to these patients hence places special demands on nurses’ approaches. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with substance abuse disorder. Method: A systematic review with a descriptive synthesis. Result: Nurses have experiences that it is engaging and rewarding to care for patients with substance abuse disorder. The result shows that the nurses have experiences that it is difficult and complicated to care for patients with substance abuse disorder and that it can be associated with fear, insecurity, organizational challenges and challenges in keeping a professional relation to patients who are socially exposed and have an unpredictable behavior. The result also points out the presence of prejudices and generalized attitudes towards the patients. There are also examples of experiences that the approach, experience and education can improve and facilitate the care. Conclusion: In order to provide an equal and successful care for patients, substance abuse disorder should be considered equal to other diseases and nurses need to regard the patient's living conditions. Keywords: caring relationship, dependency care, experiences, literature study, nurses, substance abuse disorder / Bakgrund: Patienter med beroendeproblematik kan uppleva att vårdpersonal saknar kunskap och förståelse för hur beroendet påverkar deras livssituation och hälsa. Patienternas lidande är inte bara orsakat av beroendet i sig utan påverkas även av fysiska, psykiska och sociala aspekter, vilka kan vara en orsak till eller en följd av missbruket. Att vårda dessa patienter ställer därför speciella krav på sjuksköterskors förhållningssätt. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med beroendeproblematik. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes. Resultat: Sjuksköterskor har erfarenheter av att det är engagerande och givande att vårda patienter med beroendeproblematik. I resultatet framkommer vidare att sjuksköterskorna erfar att det är svårt och komplicerat att vårda patienter med beroendeproblematik och att det kan vara förknippat med rädsla, osäkerhet, organisatoriska utmaningar samt utmaningar i att förhålla sig professionella till patienter som är socialt utsatta och har ett oberäkneligt beteende. Resultatet visar också att det förekommer fördomar om och generaliserade attityder kring patienterna. Sjuksköterskans förhållningssätt, erfarenhet och utbildning kan förbättra och underlätta vården. Slutsats: För att ge en jämlik och framgångsrik vård bör beroendeproblematik jämställas med andra sjukdomar och sjuksköterskor behöver ta hänsyn till patientens livsförhållanden. Nyckelord: beroendeproblematik, beroendevård, erfarenheter, litteraturstudie, sjuksköterskor, vårdande relation.

Samsjuklighet i form av psykisk ohälsa och beroendeproblematik är idag ett vanligt fenomen som socialarbetare kan ställas inför i mötet med klienter, vilket kan medföra en hel del utmaningar. Syftet med studien var att få en djupare förståelse för hur professionella socialarbetare upplever arbetet med klienter som har en samsjuklighet. Studien grundade sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultatet diskuterades utifrån tidigare forskning och teorierna stigma och återhämtning. Studiens resultat visade att arbetet med samsjuklighet är komplext, att det krävs en nära samverkan för att klienterna ska få rätt hjälp och att målgruppen många gånger riskerar att bli diskriminerade på grund av stigma. Slutsatserna var således att svårigheterna kring målgruppen påverkar varandra. Målgruppens stigmatiserade ställning i samhället kan exempelvis försvåra samverkan och göra det svårare att få en helhetssyn, vilket i sin tur kan påverka klientens återhämtning. / Comorbidity in the form of mental illness and addiction problems is today a common phenomenon that social workers can face in meeting clients, which can entail a lot of challenges. The purpose of the study was to gain a deeper understanding of how professional social workers experience working with clients who have a comorbidity. The study was based on qualitative semi-structured interviews which were then analyzed using thematic analysis. The results were discussed based on previous research and the theories of stigma and recovery. The results of the study showed that the work with comorbidity is complex, that close collaboration is required for the clients to receive the right help and that the target group often risks being discriminated against due to stigma. The conclusions were thus that the difficulties around the target group affect each other. The target group's stigmatized position in society can, for example, complicate collaboration and make it more difficult to gain a holistic view, which in turn can affect the client's recovery.

Authors: Julia Berghällen och Isabelle Österström. Title: The social services work for children who have parents with substance use- disorders. Supervisor: Johan Billsten. Assessor: Torbjörn Forkby. The purpose of this study was to provide an increased knowledge and understanding of how social workers work with children whose parents have a substance use disorder. The background to this study is that a large number of children live with parents who don't have the ability to care for them because of their disorder. Despite the parents lack of abilities to nurture and protect the child, the family or the individuals in the family don't always get the help and support that they are in need for by their surroundings. There is a perception that the social workers ability to help the children is affected by laws and regulations as well as by the structures of the system. The study was conducted by using a qualitative method, where six interviews were made with social workers from two different departments children, and adults. The interviewees were from two different municipalities. The interviewees were selected through a strategic selection where we only selected the profession area to social workers. The study was analyzed on the basis of three theoretical points, thematic analysis, hermeneutics and system theory. The results of the study are for the most part consistent with previous research. The most prominent results from the study are the importance of the social workers competence to utilize their abilities regarding interacting and cooperating. But also, being able to work within the structures regarding laws and regulations, and being able to see individuals as individuals in different systems.