No description available.

Introduktionen belyser att tuberkulos är en av världens mest dödliga infektionssjukdomar. Vanligast är förekomsten av tuberkulos i lungorna men kan även drabba andra organ. Behandlingen består av antibiotika samt DOT-behandling som innebär att personen med tuberkulos övervakas av sjuksköterska vid intag av läkemedel. Övervakningen är viktig för att minska smittspridning samt läkemedelsresistens som kan förekomma vid viss antibiotikabehandling. Utöver övervakningen har sjuksköterskan en viktig roll i att motivera och främja följsamhet till behandling hos personen med tuberkulos. Syftet med studien var att belysa patientens upplevelser av att leva med tuberkulos. Metoden för studien var en litteraturstudie enligt Polit och Becks nio stegsmodell. Databaserna PubMed och CINAHL användes till litteratursökningen där sökord gav träffar på relevanta artiklar. Artiklarna genomgick tre urval där de bland annat kvalitetsgranskas och därefter återstod tio artiklar. Nio av artiklarna var kvalitativa samt en mixad studie. Resultatet innefattade upplevelser av personer med tuberkulos från första symtom till färdig behandling som formade teman. Dessa teman var; att känna frustration, att känna lättnad, att känna oro och rädsla, att känna skam och förnedring, att känna isolering samt att känna stöd och uppmuntran. Slutsatsen i litteraturstudien var att upplevelserna berodde på olika faktorer samt förekom under olika tillfällen under sjukdomsförloppet. Upplevelserna som förekom flest gånger och under hela sjukdomsförloppet var att känna oro och rädsla samt att känna stöd och uppmuntran. Det är viktigt att sjuksköterskan frågar vad och varför personen med tuberkulos upplever som hen gör för att kunna ge god vård utefter personens behov.

Introduktion: Telefonsamtal till sjukvårdsrådgivningen har ökat och telefonsjuksköterskan har en svår roll att utan visuell kontakt bedöma individens behov. Patienter som ringer är sårbara och beroende av hjälp. De flesta samtal resulterar i råd om egenvård. Syfte: Var att belysa sjuksköterskor och patienters upplevelser i samband med sjukvårdsrådgivning. Metod: En litteraturöversikt har gjorts och resultatet av 17 artiklar sammanställdes. Resultat: Fem huvudkategorier framkom: Saknad av visuell kontakt, svåra samtal, sjuksköterskans arbetssituation, sjuksköterskans egenskaper och patientens upplevelse av sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskan hade en komplicerad arbetsuppgift med att guida och bedöma vården för vårdsökande. De ansåg att de hade ett värdefullt arbete som var både utvecklande och stimulerande. För patienterna var det viktigt att bli bemötta med respekt och bli betrodda. Diskussion: Det kunde skapa en oro och osäkerhet i bedömningen att inte få tala till den berörda personen direkt. Sjuksköterskan förlitade sig på sin erfarenhet då beslutstöden kunde brista i informationen. För patienten var det viktigt att få delta i beslutsprocessen och få ett gott bemötande för att känna tillfredställelse. Slutsats: Denna studie visar att mer forskning kring patientens upplevelse är nödvändig för att utveckla sjukvårdsrådgivningen ytterligare.

Inflammatorisk tarmsjukdom blir allt vanligare. Sjukdomen är kronisk och kommer följa patienten för resten av livet. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd och god omvårdnad. Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Metoden för litteraturstudien utformades efter niostegsmodellen av Polit och Beck (2012). En systematisk litteratursökning gjordes i databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. En urvalsprocess i tre steg gjordes, där artiklarna bearbetades och kvalitetsgranskades. Elva artiklar inkluderades till resultatet, varav åtta kvalitativa studier, en kvantitativ studie och två kvalitativ-kvantitativ mixade metoder. Resultatet framställdes i sju kategorier som belyser patientens upplevelser av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom. Kategorierna presenterar maktlöshet och frustration, social isolering, oro och rädsla, upplevelse av smärta, upplevelse av fatigue, att känna skuld och att känna kontroll över sin sjukdom. Litteraturstudiens slutsats beskriver att inflammatorisk tarmsjukdom bidrar till begränsningar i vardagen. Sjuksköterskan behöver kunskap om patientens upplevelse av att leva med inflammatorisk tarmsjukdom för att kunna ge stöd, och på så sätt bidra till att patienten lär sig leva med sin sjukdom.

Bakgrund: Det har skett en ökning av patienter som vårdas inom rättspsykiatrin. Målet med vården är att återintegrera patienterna in i samhället. Men forskningen visar att det finns flera negativa komponenter inom rättspsykiatrin, som gör att vården upplevs av patienterna som otryggt och bestraffande. Syfte: Syftet med studien var att belysa patientdelaktigheten inom rättspsykiatriska vårdmiljön. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Studien baserades på elva stycken vetenskapliga artiklar som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att genom att vårdpersonalen har en god relation med patient, som bygger på se hela patienten som ett subjekt person får man en förståelse för patientens utsatthet inom tvångsvård. Även att behålla meningsfulla relationer till anhöriga var viktigt för patienten. Resultatet visar även hur viktig det är med ett gott bemötande samt vikten av kommunikation och information. Slutligen visar resultatet hur hälsan och välbefinnandet ökar när patienten är medverkande i sin omvårdnad. Slutsats: Patientdelaktighet leder till ökat välbefinnande för patienten. Ett ökat välbefinnande leder till bättre hälsa. En god delaktighet till vårdpersonalen leder till en ökad begriplighet och meningsfullhet vilket kan leda till mindre ensamhet och lidande. Att involvera patient till att medverka till vården bidra med ökat välbefinnande för denne samt att vårdpersonalens insikt i patientens sjukdomshistoria och psykiska ohälsa ökar.

Bakgrund: Varje år drabbas i genomsnitt 55 av 100 000 personer i världen av hjärtstopp utanför sjukhus. Antal överlevande efter hjärtstopp ökar tack vare forskning. Denna patientgrupp kommer i framtiden att bli vanligare inom vården. Vid ett hjärtstopp upphör hjärtats pumpförmåga vars uppgift är att syresätta kroppen. Inom några sekunder förlorar personen medvetandet, andningen upphör och efter fem minuter kan syrebristen ge bestående skador. Att överleva hjärtstopp påverkar livet för den överlevande där risk för psykisk och fysisk problematik finns. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientens upplevelser av att överleva ett hjärtstopp och hur livet påverkas efteråt. Metod: Studien grundades utifrån en kvalitativ metod där 10 vetenskapliga artiklar användes. Analysen utfördes utifrån Evans (2002) metod av en beskrivande syntes. Resultat: Tre teman identifierades. När existensen hotas med subteman; Att vakna upp, Emotionell påverkan och Tankar om döden. Behov av stöd och information med subteman; Vårdgivarnas betydelse och Relationers betydelser. En ny livsvärld tar form med subteman; Sökande efter mening och sammanhang, Livslång behandling och Lära känna kroppen.  Slutsats: Resultatet visade att individer som överlevt hjärtstopp hade ett behov av att bearbeta känslor av händelsen. Studien indikerar även att vården behöver ge dessa patienter mer stöd och information.

Det finns flera olika anledningar till varför en individ måste genomgå en hjärttransplantation. Det finns mycket forskning kring den fysiska påverkan, men inte lika mycket om den psykiska påverkan som ändå är en central roll vid hjärttransplantationen. Vid sjukdom påverkas upplevelsen av hälsa, ohälsa, lidande och välbefinnande. Syftet är att beskriva hur patienter som är hjärttransplanterade upplever sitt psykiska välbefinnande före och efter hjärttransplantation. Metoden för arbetet är en litteraturöversikt där åtta stycken kvalitativa och kvantitativa artiklar analyserades och granskades. Resultatet visar att det psykiska välbefinnandet påverkas hos patienterna som ska genomgå eller har genomgått en hjärttransplantation och för att tydliggöra detta delades resultatet upp i tre teman, ”Patientens upplevelse av att förhålla sig till en ny chans i livet, Patientens upplevelse av oro och rädsla och Patientens upplevelse av återhämtning och stödet som gavs”. Under varje tema beskrivs hur patienten upplever sitt psykiska välbefinnande vid hjärttransplantation. Diskussionen beskriver hur de mest centrala upptäckterna påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet vid hjärttransplantation. Det mest centrala i resultatet som lyfts i diskussionen är patientens upplevelse av hur det psykiska välbefinnandet påverkas av skuld och sorg och hur stödet eller avsaknaden av stödet från vården och anhöriga påverkar patientens upplevelse av det psykiska välbefinnandet innan och efter hjärttransplantation.

Dagens forskning visar på ökat vårdbehov för psykosomatisk ohälsa. Dessa patienter är återkommande inom vården och faller mellan stolarna då deras ohälsa benämns som bland annat medicinskt oförklarliga symtom. Forskning visar också att kvinnor är den överrepresenterade gruppen. Psykosomatisk ohälsa definieras på olika sätt inom vården beroende på vem som vårdar. Resultatet av de olika definitionerna leder till bland annat feldiagnostiseringar och felbehandlingar till följd av en okunskap inom området. Studien ämnar beskriva hur patienter med psykosomatisk ohälsa erfar sin tillvaro, för att få en ökad förståelse för det. En litteraturöversikt har genomförts som studiedesign där åtta kvalitativa artiklar har analyserats som presenteras i fyra huvudteman; upplevelsen av att vara olagligt sjuk, den existentiella osäkerheten, sökandet efter en meningsfull tillvaro och människans sökande efter egna strategier i sin ohälsa. Upplevelsen av att vara olagligt sjuk har visat sig bottna främst i sjuksköterskans roll och okunskap gentemot patienter som lever med psykosomatisk ohälsa. Då patienter erfar sin ohälsa genom sin levda kropp bör sjuksköterskor vårda utifrån ett holistiskt förhållningssätt, där människan ses som en helhet.

Bakgrund: Sverige är ett av många länder som karaktäriseras av ett multikulturellt samhälle och en anledning till detta är en stor ökning i migration. Som ett resultat av en ökad migration har det setts en ökad variation på vilka typer av språk som hälso- och sjukvården möter i det dagliga arbetet. Detta har också resulterat i en ökad efterfrågan efter tolkar för att kommunikationen med hälso- och sjukvården ska fungera.    Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att använda tolk i mötet med hälso- och sjukvården.  Metod: En strukturerad litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa vetenskapliga artiklar. Datainsamlingen är genomförd i databaserna CINAHL och Psycinfo.  Resultat: Analysen av resultatet presenteras i fyra överkategorier 1) tolkens kunskapsbrister skapar förvirring och frustration 2) brist i tolkens professionella bemötande skapar obekväma möten 3) tolkens förmåga att få patienten att känna tillit 4) tolken underlättar och försvårar kommunikationen.  Slutsats: Att använda en tolk i möten med hälso- och sjukvård hade både negativa och positiva utfall för patienten. Patientens upplevelse av att använda tolk varierade beroende på vem tolken var och hur denne utförde sitt uppdrag. Upplevelsen var relaterad till tolkens förmåga att få patienten att känna sig sedd och hörd samt trygg och bekväm med att uttrycka sig.

HIV är en av de största epidemierna i världen och i Sverige lever ca 5300 personer med HIV idag. HIV är en långvarig sjukdom där behandlingen består av bromsmediciner. Över hela världen är HIV förknippat med fördomar. Att drabbas av HIV innebär stora påfrestningar och omvälvningar i livet. Många upplever en känsla av skam, stigma och diskriminering vilket kan leda till ett lidande. Vårdpersonal behöver kunskap om HIV-sjukdomen och hur den upplevs av personer. Det kan hjälpa vårdpersonalen i vården av och i mötet med HIV-smittade personer. Syftet är att beskriva personers upplevelser av att få diagnosen HIV och hur det är att leva med sjukdomen. Uppsatsen är en litteraturstudie baserat på vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ inriktning. En litteratursökning i vårdvetenskapliga databaser gjordes vilket resulterade i tio artiklar som kvalitetsgranskades och analyserades. Likheter och skillnader i studiernas resultat identifierades och utmynnade i två huvudteman och åtta subteman. Upplevelser i samband med diagnos beskriver olika reaktioner i samband med att personerna får sin diagnos och känslan av att vara annorlunda. Att leva sitt liv med HIV beskriver hur personerna lever vidare, betydelsen av omgivningens stöd och upplevelser av möten i vården. Det mest framträdande i resultatet är livsförändring, stigmatisering, andlighet och upplevelser av möten i vården, vilka tas upp i diskussionen. Där betonas också vikten av att vårdpersonalen individanpassar vården, utgår ifrån ett livsvärldsperspektiv och att han/hon bemöter individen med respekt och värdighet.