No description available.

No description available.

Bakgrund: Från det att hälso- sjukvårdlagen antogs i Sverige år 1982 har patientsäkerheten varit en aktuell och omdiskuterad fråga. En viktig del i arbetet för ökad patientsäkerhet är att vårdpersonalen rapporterar avvikelser. Inom sjukvården finns det alltid en risk för att misstag begås på grund av interaktionen mellan olika system och faktorer, samt på grund av komplexiteten i själva vårdandet. Forskning har kunnat visa att återkoppling är ett centralt element i förbättrandet av patientsäkerheten. Det har visat sig att vårdpersonal lär sig genom egna och andras misstag och därmed har risken minskat för att samma misstag skall upprepas. Syfte: Syftet med studien var att belysa situationer där sjuksköterskan varit inblandad i avvikande händelser av allvarlig art. Metod: Datamaterialet består av händelseanalyser som genomförts av det aktuella landstinget. Socialstyrelsens handbok för riskanalys och händelseanalys har använts för att utreda händelseförlopp och faktorer som kan ha påverkat händelseförloppet. Av de tillgängliga händelseanalyserna gjorda under åren 2007-2011 inkluderades 47 stycken i studien. Datan har genomgått en manifest kvalitativ innehållsanalys i enlighet med Granheim och Lundman (2008).  Resultat: Resultatet visar att kommunikationen mellan sjuksköterskor och medarbetare eller patienter har brustit på olika sätt. Det har även framkommit att sjuksköterskan inte har uppmärksammat viktiga symtom vilket har lett till fördröjd vård. Situationer där roll- och ansvarsfördelningen varit otydlig har lett till att patienters behov inte blivit tillgodosedda. I händelser där sjuksköterskan har frångått existerande rutiner eller där sjuksköterskan har handlat utan att efterfråga rutiner har fått konsekvenser för patienter. Problem har visats uppkomma då sjuksköterskan har varit inriktad på en del av patienten eller på ett symtom utan att se till helheten. Slutsats: Ett antal faktorer som rör sjuksköterskors roll i allvarliga incidenter har framkommit. Ytterligare forskning inom området skulle kunna bidra till en ökad medvetenhet rörande ämnet och på sikt förbättra patientsäkerheten.

No accidents or injuries should occur because of our public health care. It should be a place with high security and good quality in order to avoid this type of accidents. This is a tough situation when the public health care organization should have as good quality as possible despite savings. It is difficult for middle managers to improve patient safety in the absence of money. The purpose of this study is to explain the work with patient safety that middle manager perform during saving times. The perspective we will look into is how they work with patient safety as an ongoing change. The study builds on qualitative interviews with three middle managers on a hospital in Västmanland, Sweden, in order to attain our purpose. We discovered that the middle managers have a severe situation to handle in order to connect patient safety and savings. They have a lack of resources because of the savings that affect their daily work. We could see that employees are the most urgent resource that is missing. We can conclude that the middle managers are affected of a vicious circle. The savings affect the resources that affect time for the personal. There are not enough employees which results in less time for every individual in their work with patient safety. This connections lead to higher costs because of injuries that occur in the public health care because of time constraints. The employees easier make mistakes in their daily work and the increasing costs this results in is bigger savings for the public health care.

Sjukvård måste bedrivas dygnet runt, vilket leder till att skiftarbete inom vården är en nödvändighet. Sjuksköterskan bär ansvaret för att omvårdnadsarbetet utförs med god kvalitet samt patientsäkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva skiftarbetets inverkan på sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Metoden var en litteraturstudie. Artikelsökningar har skett i CINAHL samt PubMed vilket resulterade i 12 vetenskapliga artiklar, varav sju kvantitativa och fem kvalitativa. Dessa utgjorde litteraturstudiens resultat. Efter bearbetning av artiklarnas resultat framkom fyra kategorier; Handlingsberedskap, Försämrat omvårdnadsarbete, Tid förbättrar omvårdnadsarbetet samt Utvecklingsmöjligheter för omvårdnadsarbetet. Nattskift, roterande skift samt 12-timmarsskift har en inverkan på sjuksköterskans handlingsberedskap, sjuksköterskans grundläggande samt specifika omvårdnadsarbete och sjuksköterskans möjlighet att utveckla omvårdnadsarbetet.

Patientsäkerhet är ett underprioriterat område i hälso- och sjukvården, vilket bör förändras omgående eftersom patienter  kommer till skada och lidande förlängs. För ökad patientsäkerhet bör sjuksköterskans arbetsmiljö uppmärksammas och förbättras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur olika arbetsmiljöfaktorer påverkar sjuksköterskan i utförandet av patientsäker vård. Litteraturstudien innehåller sjutton artiklar, tolv kvantitativa, fyra kvalitativa och en av både kvalitativ och kvantitativ forskningsansats. Resultatet utgjordes av följande fyra teman: sjuksköterskans ökade arbetskrav och arbetsbelastning, ersonalbemanning och tid, vårdteamets påverkan på arbetsmiljön och emotionella faktorers påverkan på patientsäkerheten . Arbetsmiljöfaktorer som visade sig påverka sjuksköterskan var: personalneddragningar, stödet från ledningen, vårdteamet, ökad arbetsbelastning, ökade arbetskrav, samt övertidsarbete. Nämnda faktorer påverkade patientsäkerheten genom att utlösa stress, trötthet, fatigue och utbrändhet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskeutbildningen, men även hälso- och sjukvården bör införa kurser om enbart patientsäkerhet, vilket skulle resultera i att samtliga sjuksköterskor skulle få ökad kunskap inom området. Vidare bör ledningen uppmärksamma sjuksköterskans arbetsmiljö och dess påverkan på patientsäkerheten. I Sverige är arbetsmiljöns påverkan på sjuksköterskans patientsäkra arbete ett relativt outforskat område, därmed behövs vidare forskning och utveckling.

SAMMANFATTNING Bakgrund Utövandet av sjuksköterskeyrket skall grundas i den kunskap, förståelse, värderingsförmåga och det förhållningssätt som behövs för att kunna utföra god och patientsäker omvårdnad. Den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska kräver en legitimation som står för behörighet. År 2000 kom Socialstyrelsen med en föreskrift (SOSFS, 2000:9) där ett undantag från legitimation ges. Då det idag råder stor brist på sjuksköterskor, främst under sommaren, används föreskriften för sjuksköterskestudenter som efter termin kan anställas som dispenssjuksköterskor. Syfte Att beskriva sjuksköterskestudenters erfarenheter av att vikariera som dispenssjuksköterska. Metod Som metod valdes en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med öppna frågor och induktiv ansats. Studien byggde på sex intervjuer med studenter som under sommaren 2014 vikarierat som dispenssjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat Samtliga informanter uppgav att de hade tidigare vårderfarenhet och ansåg att det skulle bli roligt med ett utökat ansvar. Resultatet visade att informanterna fått en otydlig introduktion och varierande arbetsuppgifter. Alla kallades under anställningen Sjuksköterska men det framkom tydliga reflektioner gällande den skyddade yrkestiteln. Erfarenheten ansågs fungerat som en övergång mellan utbildning och yrke då informanterna med stort stöd kunnat utvecklas i yrkesrollen. Resultatet indikerar dock att föreskriftens (SOSFS, 2000:9) krav inte uppfyllts i vissa hänseenden. Slutsats Att vikariera som dispenssjuksköterska gav informanterna en tryggare övergång mellan utbildning och yrke. Dock medförde föreskriftens (SOSFS, 2000:9) otydlighet brister i patientsäkerheten och ett förtydligande måste därför göras. Ett förslag på arbetstitel för dispenssjuksköterskan behöver också arbetas fram då den skyddade yrkestiteln Sjuksköterska idag används felaktigt.

Bakgrund: En magnetkameraundersökning är en relativt säker diagnostisk metod då ingen joniserande strålning används, till skillnad från konventionell röntgen, vid framställandet av bilder. Trots detta finns ändå risker att ta hänsyn till, vissa gällande för alla patienter. För neonatala barn, prematura och fullgångna, skiljer sig dessa risker åt och därmed även neonatalpersonalens och röntgensjuksköterskans möjlighet att tillgodose barnets patientsäkerhet. Syfte: litteraturstudien syftar till att därför beskriva specifika riskfaktorer som påverkar patientsäkerheten vid undersökning med MR av fullgångna och prematura barn. Metod: vetenskapliga artiklar söktes i databaserna PubMed, Cinahl och Medline, varav åtta kvantitativa artiklar valdes ut efter kvalitetsgranskning. Resultat: Efter analys av dessa åtta artiklar utmärkte sig fyra kategorier som redovisades i resultatet; bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel. Resultatet visade även att användandet av en mr-kompatibel kuvös ytterligare påverkade patientsäkerheten positivt. Konklusion: Bildkvalitet, hypotermi, nedsatt saturation och narkosmedel är specifika riskfaktorer som visar sig viktiga att ta hänsyn till vid beaktande av patientsäkerheten för prematura och fullgångna neonatala barn. Nyckelord: MRI, magnetkamera, neonatal, patientsäkerhet, risker / Background: MRI is a relatively safe diagnostic method with non-ionizing radiation used, as is not the case in conventional radiography. Despite this there are still risks to take into account, some common to all patients. For neonates, premature and full-term, these risks differ, and thereby also affect the neonatal staff and the radiographer's ability to meet the child's special need of patient safety. Purpose: This study aims to describe specific risk factors that affect patient safety during examination with MRI, regarding the full term and preterm neonatal child. Method: scientific articles were searched in PubMed, Cinahl and Medline, eight quantitative articles were selected for quality review. Results: After analysis of these eight articles, four categories were recognized and distinguished; image quality, hypothermia, low oxygen saturation, and anesthetics. The results also showed that the use of an MR-compatible incubator further impacted patient safety positively. Conclusion: Image quality, hypothermia, low oxygen saturation and anesthetics are specific risk factors that need to take into account when considering the patient safety in preterm and full-term neonates. Keywords: magnetic resonance imaging, infant premature, patient safety

No description available.

Syftet med studien är att undersöka om och hur sjukvården arbetar med lärande i vårdarbetet. Studien behandlar lärandet utifrån vårdens patientsäkerhetsarbete. Uppsatsen utgörs utav en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt angreppssätt. Vi utformade en forskningsfråga som var relevant för vår studie. Därefter genomfördes sju intervjuer med vårdenhetschefer inom NU-sjukvården i Västra Götalandsregionen. Empirin behandlas och tolkas utifrån tidigare forskning, teori, egna erfarenheter och med hjälp av vår tolkningsmodell. Tidigare forskning visar att patientsäkerhet uppmärksammas allt mer idag, såväl nationellt som internationellt. Avvikelserapportering är en stor del av patientsäkerhetsarbetet och utgör grunden för identifiering av risker som kan leda till vårdskador. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659 ) infördes i januari år 2011 och har inneburit ett ökat systematiskt säkerhetsarbete inom vården. Motivet för lagkravet var att sjukvårdspersonalen skulle ges möjligheter att lära av misstag så att de inte återupprepades. I teoridelen används olika teorier om lärande, såväl individuellt som organisatoriskt. Vi redogör även för hinder och möjligheter i samband med lärande. Dessutom används en lärandecykel som påvisar att organisatoriskt lärande kan ses som en kontinuerlig process. Resultatet från studien bekräftar till stor del det som den tidigare forskningen identifierat inom patientsäkerheten och dess utveckling. Vidare visar resultatet att patientsäkerhetsarbetet och avvikelserapporteringen bedrivs på samtliga informanters vårdavdelningar. Arbetets omfattning skiftade dock, det är mer eller mindre intensivt vid de olika avdelningarna. Alla medarbetare ska rapportera, men resultatet visade att så inte alltid är fallet. De är främst avvikelser av hög allvarlighetsgrad som rapporteras. Att rapportering uteblir menar informanterna kan bero på att all personal inte har vetskap om hur de skall använda sig av rapporteringssystemet. Informanterna ser avvikelserapporteringen som en viktig och betydelsefull del utav lärandet i vårdarbetet. Vår slutsats mynnade ut i att svaret på vår forskningsfråga: Lär sjukvården av misstag, går att besvara med både ett ja och ett nej. Detta för att resultatet från studien visar att sjukvården drar lärdomar ifrån många misstag men att det återfanns förbättringspotentialer i arbetet med lärandet utifrån patientsäkerhetsarbetet / The purpose of this study is to examine whether and how health care worked with learning in health work. The study deals with learning based on patient safety work. The essay is made out of a qualitative approach with a hermeneutic approach. We designed a research question that was relevant to our study. This was followed by seven interviews with heads of clinics within the NU health care in the Västra Götaland region. The empirical data were processed and interpreted based on previous research, our theoretical framework and with the help of our interpretation model. Previous research showed that the patient safety increased more and more attention today, both nationally and internationally. Deviation was a big part of the patient safety process and formed the basis for the identification of risks that could lead to health damage. Patient Safety Act (SFS 2010:659 ) was introduced in January 2011 and has resulted in increased systematic safety in healthcare. The motive for the legal requirement was that the medical staff would be given opportunities to learn from mistakes so they do not return repeated. In the theoretical part, different theories of learning are highlight, both individually and organizationally. We also report on the obstacles and opportunities in the context of learning. Additionally, a learning cycle which demonstrated that organizational learning can be seen as a continuous process. Results from the study confirmed largely what the previous research identified in patient safety and its development. Furthermore, the results showed that patient safety and divergences were conducted on all informant wards. Scope of work shifted; however, it was more or less intensively at the different departments. All employees would report, but the result showed that this was not always the case. They were primarily departures of high severity reported. The reports came meant informants could be due to all the staff had no knowledge of how to use the reporting system. The informants saw divergences as an important and significant part of total learning in nursing work. Our conclusion resulted in the answer to our research question: Learn healthcare by mistake, went to answer with both a yes and a no. This will result from the study showed that health care drew lessons from the many mistakes but it was found potential for improvement in the process of learning based on patient safety