Bakgrund: Kvarvarande katetrar är vanligt förekommande i vården och det finns en mängd olika anledningar till att patienter ordineras dessa. Oftast sker ordinationen i samband med problem eller sjukdomar i urinvägarna. Med kvarvarande katetrar följer även en del komplikationer. Somliga komplikationer uppstår på grund av den teknik som används vid katetersättningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av att leva med en kvarvarande kateter. Metod: En litteraturöversikt har gjorts i denna studie. Tio stycken resultatartiklar söktes fram, nio var kvalitativa och en var kvantitativ och de har sedan analyserats och tolkats för att sedan tematiseras. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Psyc Info. Resultat: Resultatet beskrivs i två teman som presenterar skillnaderna mellan negativa upplevelser och positiva upplevelser. Resultatet visar att katetern kunde upplevas som ett hinder i vardagen och ofta upplevde deltagarna smärta, som vid urinvägsinfektion, oro eller obehag vid läckage och blockage. Självbilden och sexualiteten kunde förändras då vissa deltagare inte längre upplevde sig själva som kvinnliga eller manliga. Några deltagare upplevde även en positiv förändring i livet då de menade att katetern bidragit till en ökad frihet och trygghetskänsla. Diskussion: Metodens styrkor och svagheter bearbetas i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med vårdvetenskapligt material och valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori som belyser lidandet. / Background: Indwelling catheters are common in health care and there are multiple causes why patients get them prescribed. The most common reasons for the prescription is of difficulties and or diseases in the urinary tracts. Indwelling catheters are also an cause of complications like infections, pain or other catheter problems. Aim: The aim of this study was to explore the patient's experience of living with an indwelling catheter. Method: A literature review was conducted. Ten scientific articles were analyzed, interpreted, nine were qualitative and one was quantitative and then categorized into two themes. The articles were found from the databases CINAHL Complete, PubMed and Psyc Info. Results: The result presents two themes which represents the differences between the negative and the positive experiences from the patients. The result described that urinary catheter became an obstacle in the everyday life and were often the reason to urinary tract infection, anxiety, discomfort under leakage or blockage. The patients self-image and sexuality could sometimes change since some of the patients did not experienced themselves as the person they used to be before they got the urinary catheter. Some patients experienced a positive change in their life because they felt that the catheters contributed them with a sense of security and freedom. Discussion: The method's strengths and weaknesses are processed in the discussion. The result discussed articles and selected parts of Katie Eriksson nursing theory that highlights the suffering.

Historiskt sett har personer med smittsamma infektioner uteslutits från samhället. Personerna har setts med avsky och rädsla från omgivningen med risk för att överföra smittan. Multiresistenta bakterier (MRB) är ett ökande problem världen över och orsakar stort lidande för patienter. Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters upplevelse av att vara smittbärare av meticillinresistenta staphylococcus aureus (MRSA). Litteraturstudiens resultat baseras på nio vetenskapliga artiklar, där resultatet utföll i två kategorier. I kategorin känslan av att vara smittsam framkom underkategorierna att vara smutsig, skuld och skam samt rädsla och oro. I kategorin känslan av att vara annorlunda framkom underkategorierna känna sig kränkt, ilska och frustration samt känna sig stigmatiserad. För att patienter med MRSA-smitta ska få en god vård krävs det att vårdpersonalen har evidensbaserad kunskap. Därför skulle det vara av stort intresse att forskning i framtiden fokuserar på patienters upplevelse av att vara smittbärare. Ytterligare forskning behövs inom området på grund av ett ökat globalt problem med MRB. / Historically, people with contagious infections has been excluded from society. The characters have been seen with disgust and fear from the environment with the risk of transmitting the infection. Multi-drug resistant bacteria (MRB) is a growing problem worldwide and causes great suffering for patients. The purpose of this study was to investigate patients' experience of being carriers of methicillin-resistant staphylococcus aureus (MRSA). Literature study results are based on nine scientific articles, which precipitated the result of two categories. In the category of feeling of being contagious emerged subcategories to be dirty, guilt and shame and fear and anxiety. In the category of the feeling of being different subcategories emerged feel hurt, anger and frustration, and feel stigmatized. For patients with MRSA infection should get good care requires that health professionals have evidence-based knowledge. Therefore, it would be of great interest to future research focusing on patient experience of being contaminated. Further research is needed in this area because of the increasing global problem of MRB.

No description available.

Objectives: This thesis addresses patients’ conceptualising of the experience of admission to and discharge from an inpatient mental health unit, and the role of measurable psychosocial constructs in this conceptualisation. Design: An embedded mixed-methods design was employed. Themes developed using thematic analysis were compared and contrasted with standardised assessment ratings. Methods: Twelve adult patients of an acute mental health unit took part in two separate interviews about their experience of admission and discharge, and completed standardised measures of anxiety and depression, social support, attachment style and illness beliefs. Interview data were analysed using social constructionist thematic analysis. Relationships between participants’ contribution to constructed themes and their responses to standardised assessments were discussed in the context of extant literature. Results: A total of fourteen themes were constructed, organised around a central theme of choices, planning and decision making. Many themes were comparable to existing constructs in attachment theory and the literature addressing illness appraisal, including mentalisation, the safe haven, internal working models, self as illness and shame. Standardised assessments supported and enhanced these interpretations. Conclusions: Understanding of the process and adaptation to the inpatient experience can be enhanced by reference to the concepts of attachment theory and social cognition. Incorporation of these concepts into current care practices and future service development may improve the inpatient experience.

Årligen sker över 1,5 miljoner operationer i Sverige och idag väntar många på operationen som ska genomföras. Inom vården är väntan inför ett kirurgiskt ingrepp något många patienter får uppleva och kölistan för operationer kan vara lång. Erfarenheterna av väntan på ett kirurgiskt ingrepp och strategierna för att hantera väntan skiljer sig mellan individer. Litteraturstudiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av väntan på kirurgiskt ingrepp som resulterade i nio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet påvisar att patienters erfarenheter av väntetiden och vänteprocessen inför kirurgiskt ingrepp genererade både positiva och negativa känslor. Artiklarnas underkategorier skapade huvudkategorierna som var att leva i standby och känsla av hopp. De negativa känslorna som upplevdes var bland annat frustration och smärta. De positiva erfarenheterna av väntan var bland annat stöd och bättre hälsa. För att hantera väntan användes olika strategier där stöd var ett återkommande och viktigt begrepp. Patienterna letade efter stöd i form av information och närhet från både anhöriga och vårdpersonal. Mer forskning kring patienters erfarenheter av väntan inför kirurgiskt ingrepp är önskvärt där information och kommunikation spelar en central roll i omvårdnadsarbetet. / There are performed 1,5 million operations on a yearly basis in Sweden and still today are a lot of people waiting for their scheduled surgery. Waiting for surgery is something many patients will be experiencing and waitinglists for surgery can be long. The experience of waiting for surgery and strategies for manage the waiting time was different between the individuals. The aim of the study is to describe patients’ experience of waiting for surgery. The study was conducted by reviewing nine qualitative research articles. The results demonstrates patients' experience of waiting and the waiting process before surgery generated both positive and negative feelings. Articles subcategories created the main categories that were living in standby and sense of hope. Some of the negative feelings that were experienced were frustration and pain. The positive experience of waiting included support and health. To manage the wait, different stratergies were used and supporting was important. Patients were looking for support in terms of information from both families and healthcare professionals. Wait is a concept that with more research could provide a more clear picture of what waiting is and what it means for the patients who are in the middle of the waiting process for a surgical procedure.

Bakgrund: Varje år genomförs mer är 50 000 stamcellstransplantationer världen över och antalet ökar. Stamcellstransplantation, är en potentiell terapeutisk behandling för ett flertal olika livshotande blodsjukdomar. Återhämtningen efter behandlingen är lång, genomsnittstiden är ett år innan patienterna är tillbaka till samma livskvalitet de hade innan. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelse av att genomgå en stamcellstransplantation Metod: En litteraturstudie baserad på 1o kvalitativa studier. Resultat: Resultatet presenterades i fyra kategorier och sammanlagt tolv subkategorier. Att livet hotas innebar osäkerheter och rädslor. Alternativa hanteringsstrategier som användes var optimism, att skjuta ifrån sig, tro på något större, förlita sig på andra och att bli expert på sin sjukdom. Konsekvenser av behandlingen var kroppsligt lidande och att vara nära döden. Nystart innebar en ny tillvaro, förändrad syn på livet och förändrade relationer. Konklusion: Upplevelsen av behandlingen varierar mellan varje patient och osäkerhet och rädslor inför vad som kommer att hända fanns. Hopp gavs av anhöriga och vårdpersonal. För att hantera situationen använde de sig av olika strategier. Bristfällig information bidrog till patienternas osäkerhet och behov av bättre individuellt anpassad information finns. Nyckelord: Livskvalitet, patienters upplevelse, stamcellstransplantation / Title: Patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Background: Every year more than 50 000 stem cell transplantations are performed worldwide. Stem cell transplantation is a potential therapeutic treatment for several life-threatening blood diseases. The recovery after treatment is long, the average time is one year before the patients are back to the same quality of life as they had before treatment started. Aim: The aim of this study was to describe patients' experience of undergoing stem cell transplantation. Methods: A literature study based on 10 qualitative articles. Results: The results were presented in four categories and twelve subcategories. Threat on life included both insecurity and fears. Alternative coping strategies used were optimism, distance yourself, believe in something bigger, relying on others and becoming expert on your disease. Consequences of the treatment included bodily suffering and being close to death. The new beginning included a new existence, a changed outlook on life and changed relationships. Conclusion: The experience of the treatment differed between patients and there was uncertainty and fears about what was going to happen. Relatives and health professionals gave hope to the patients. Different coping strategies were used to cope with the situation. Inadequate information contributed to the uncertainty among the patients and there is a need for better individualized information. Keywords: Quality of life, patients experience, stem cell transplantation

Bakgrund: Långvarig smärta innebär stora negativa konsekvenser för samhället i form av ökade sjukskrivningstal och mindre delaktighet i samhället. Patienter med neuropatisk smärta upplever att de inte får den hjälp de önskar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att stödja dess patienter till att uppnå upplevd hälsa trots lidande och sjukdom. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med neuropatisk smärta. Metod: Litteraturöversikt där datamaterialet består av tio kvalitativa artiklar ur ett patientperspektiv. Resultat: Resultatet visas i två huvudteman; neuropatisk smärta, en ständig kamp i vardagen och bemötande i hälso- och sjukvården samt fem underteman; acceptansens betydelse för hantering av smärta, inverkan på relationer, inverkan på dagliga aktiviteter, vårdens bristande kunskap och förståelse,  vägen till smärtlindring , en utmaning. Resultatet visar att neuropatiska smärtan påverkar många delar av livet. Upplevelser av negativa konsekvenser både inom arbetslivet, familjelivet och sociala aktiviteter. För att uppnå livskvalitet krävs acceptans av smärtan. Konklusion: Patienter med neuropatisk smärta bör förstås i ett helhetsperspektiv och utifrån den komplexa smärtupplevelsen de har. Hälso- och sjukvården har stora möjligheter till förbättringsarbete för att bemöta dessa patienter och bidra till en ökad livskvalitet. Detta kan ske genom ett aktivt och intresserat lyssnade för att få en förståelse för patientens livssituation.

Sjuksköterskor på allmän vårdavdelning tar regelbundet emot patienter som har varit inlagda på en intensivvårdsavdelning. För att sjuksköterskor ska kunna bedriva en trygg vård är det betydelsefullt att ha kunskap om patientens upplevelse av att vårdas på allmän vårdavdelning efter förflyttning från intensivvårdsavdelning. Syftet med studien var att undersöka hur patientens upplevelse av trygghet påverkas på en allmän vårdavdelning efter förflyttning från en intensivvårdsavdelning. För att uppnå syftet genomfördes en allmän litteraturstudie med vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom fyra teman: miljöns betydelse, trygghetens påverkan på tillfrisknandet, omvårdnadens betydelse och ett tillgodosett informationsbehov. Resultatet visade att patientens känsla av trygghet var subjektiv och påverkades i olika situationer. Sjuksköterskan har en värdefull roll i att tillgodose patientens behov av trygghet. Detta kan åstadkommas genom att skapa en lugn miljö, upprätthålla en god relation till patienten, ge en trygg omvårdnad och tillfredsställa patientens behov av information. Ytterligare forskning ur patientens perspektiv är väsentlig för att skapa en fördjupad förståelse kring patientens upplevelse av trygghet. / Nurses in the general ward regularly receive patients who have been admitted to an intensive care unit. In order to provide safe care, it is important for nurses to have knowledge of the patient’s experience of being cared for in the general ward after being transferred from an intensive care unit. The purpose of the study was to explore how the patient’s experience of feeling safe is influenced in general ward after being transferred from an intensive care unit. To achieve the aim, a general literature study was conducted with scientific articles. The result emerged in four themes: the importance of the environment, the impact of feeling safe on the recovery, the importance of nursing and a satisfied need of information. The findings showed that the patient’s feeling of safety was subjective and influenced by different situations. The nurse has a valuable role in meeting the patient’s need of feeling safe. This can be achieved by creating a calm environment, maintaining a good relationship with the patient, providing safe care and satisfying the patient’s need of information. Further studies from the patient’s perspective is essential to gain in-depth understanding of the patient’s experience of feeling safe.

På många intensivvårdsavdelningar skrivs det dagbok för patienten. Dagboksskrivande på intensivvårdsavdelning är dokumentation av vårdtiden skrivet till patienten av sjuksköterskor och annan vårdpersonal och i vissa fall närstående. Intensivvårdsavdelningen är en tekniktät miljö som kan upplevas skrämmande och stressig för patienten, vård på intensivvårdsavdelning kan orsaka posttraumatisk stress syndrom efter vårdtiden. Forskning visar att dagboken tillsammans med uppföljningsverksamhet efter vårdtiden på intensivvårdsavdelningen kan minska risken för utveckling av post traumatisk stress syndrom. Syftet med studien var att beskriva innehållet i patientens dagbok från vårdtiden på intensivvårdsavdelningen. Den vetenskapliga ansatsen är kvalitativ där datainsamling har skett genom insamling av totalt sju patientdagböcker från fyra olika sjukhus i Sverige. Analysmetoden kvalitativ innehållsanalys användes. Resultatet presenteras i 16 underkategorier och fem kategorier. Resultatet visar att innehållet i dagboken handlar om orsak till patientens sjukdomstillstånd och behandling, förändringar i andningen, patientens kommunikation, hälsofrämjande aktiviteter och beskrivningar av omvärlden. Kategorierna har sammanförts till ett tema där dagbokens innehåll ses som en verklighetsbeskrivning genom dialog grundad på uppmuntran och hopp. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot intensivvård

Bakgrund: I dagens samhälle uppsöker många människor akutsjukvård. Det kan vara att personen genomgått ett stort trauma eller har ett kritiskt sjukdomstillstånd. Vid varje besök med vården upplever patienten ett bemötande. Varje unik individ har även förväntningar om hur bemötandet kommer att vara på akutmottagningen.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelse av sjukvårdspersonals bemötande på akutmottagning.  Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats där resultatet från 12 vetenskapliga artiklar har analyserats enligt Forsberg och Wengströms (2016) innehållsanalys. Den teoretiska referensram som arbetet baseras på är Katie Erikssons omvårdnadsteori.  Resultat: Resultatet visar att det fanns brister inom bemötandet. En faktor som var av betydelse berodde på vilket trauma patienten hade genomgått eller vad de hade för sjukdomstillstånd. Majoriteten av alla patienter hade upplevt ett sämre bemötande på olika sätt.  Det kunde vara att de kände sig bortglömda, negligerade av personalen och bristande information om sjukdomstillstånd eller hur lång väntan skulle bli. Ett gott bemötande grundar sig ofta på att patienten blir respektfullt behandlad, att patienten erhåller information och att de känner sig sedda av personalen. Slutsats: Upplevelserna av bemötande varierar från patient till patient, då varje patient och situation är unik. Sjuksköterskan skall vara flexibel i sitt bemötande och kunna variera det beroende på patientens behov. Utifrån att många av dessa patienter är försatta i en sårbar och svår situation är kommunikationen en stor och central del i akutsjukvården. Den bör vara individanpassad, utifrån varje patient och situation.  Nyckelord: Akutmottagning, bemötande, omvårdnad, patienters upplevelse, sjukvårdspersonal. / Background: In today's society, many people seek emergency care. It may be that the person has undergone a major trauma or has a critical illness condition. At each visit with the patient, the patient experiences an encounter. Each unique individual also has expectations of how the reception will be at the emergency room.  Purpose: The aim was to describe patients 'experience of healthcare professionals' response to emergency care.  Methods: A literature study has been done with qualitative approach where the results from 12 scientific articles have been analyzed according to Forsberg and Wengström’s (2016) content analysis. The theoretical frame on which the work is based is Katie Eriksson`s nursing theory.  Result: The result show differences in how patients experience the encounter. Other factors that mattered depended on the type of trauma the patient had undergone or their condition. They majority of all patients had experienced inferior treatment in different ways. It could be that they felt forgotten, neglected by the staff and lack of information about illnesses or how long the wait would be. A good encounter is often based on the patient being treated respectfully, that the patient receives information and that they feel seen by the staff. Conclusion: The experiences of responding vary from patient to patient. Then every patient and the situation are unique. The nurse must be flexible in her treatment and be able to vary it depending on the patient's need for treatment. Communication is a major and central part of emergency care and should be individualized so that each unique patient has the opportunity to understand the information provided. Then these patients are vulnerable and put in a strange situation.  Keywords: Emergency clinic, medical staff, nursing, patients' experience, reception.