Bakgrund: Palliativ vård ska utföras i syfte att lindra lidande hos patienter. Symtomkontroll är en viktig aspekt i den palliativa vården. Smärta vid livets slut är ett vanligt förekommande fenomen hos patienter med palliativ cancerdiagnos. Upplevd smärta ökar lidandet hos patienter som vårdas vid livets slut. Syfte: Att sammanställa forskning om smärtupplevelser hos patienter med cancerdiagnos i palliativ fas. Metod: Litteraturstudie där 10 kvalitativa originalartiklar granskades. Databaserna som användes var CINAHL och PubMed. Artiklarnas resultat bidrog till en sammanställning och analyserades med en innehållsanalys. Resultat: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård hade starka, fysiska smärtupplevelser. Smärta hade även en påtaglig psykologisk påverkan som hade tydlig inverkan på patienters välbefinnande. Patienternas beskrivningar av systematisk smärtskattning visade på olika åsikter och syn beroende på studie. Generellt reflekterade artiklarnas resultat att patienterna hade liknande tankar och åsikter om smärtlindring. Slutsats: Patienter med cancerdiagnos under palliativ vård upplever smärta fysiologiskt samt psykologiskt. Smärta och effekterna av denna förhindrar patienternas möjlighet till bra livskvalitet trots svår sjukdom, vilket är ett av målen för palliativ vård. För att systematisk smärtskattning ska fungera adekvat krävs en öppen och ärlig dialog mellan patient och vårdpersonal, vilket ställer krav på att det finns förtroende för vårdpersonalen. Patienternas beskrivningar av smärtlindring visar på en utbredd okunskap samt rädsla kring smärtlindrande läkemedel hos patienterna. Patienternas tankar och åsikter om smärtlindring visade i föreliggande arbete bristen av information från vårdpersonal till patient. / Background: Palliative care is provided to relieve suffering among patients’. Symptom control is an important aspect in the palliative care. Pain at end of life is a common phenomenon in patients’ with advanced cancer. Experienced pain increases suffering among patients’ at palliative care Aim: The purpose of this article is to compile research about pain experiences in patients with cancer diagnosis under palliative care. Method: A literature review where 10 qualitative original article were examined. The articles were found on CINAHL and PubMed and were analyzed using content analysis method. Results: Patients’ with advanced cancer had strong physical experiences of pain. Experienced pain also had a significant psychological impact, which had an effect on patients’ well-being. The descriptions of systematic pain measurement were different depending on the study. The articles’ results generally described patients’ similar thoughts and opinions about pain relief. Conclusion: Patients with cancer diagnosis under palliative care experience pain both physiologically and psychologically. Pain, and the effects of pain, prevents patients’ possibility for quality of life despite severe illness – one of the ambitions of palliative care. For an adequate pain measurement, an open and honest dialogue between patients’ and health care professionals is vital; which also requires the trust of healthcare professionals. Patients’ descriptions of pain relief prove a widespread ignorance and fear of pain relieving drugs among patients’. Much caused by health care professional’s lack of information.

Bakgrund: I dagsläget föreligger det en bristande empirisk kunskap om patienters upplevelser av att opereras i regional anestesi. Operationssjuksköterskan ansvarar för patientens vård och välmående under den intraoperativa perioden. Därav behöver det finnas en kunskap hos operationssjuksköterskan om hur patienter upplever att opereras i vaket tillstånd för att kunna ge en personcentrerad och evidensbaserad omvårdnad. Syfte: Att undersöka patienters erfarenheter av att vara vakna under ett kirurgiskt ingrepp. Metod: En systematisk litteraturstudie innehållande 11 stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Analysen har utförts genom metasyntes. Resultat: I resultatet framkom två huvudteman med underteman av patienternas erfarenheter. 1) Erfarenheter av regional anestesi med underteman: erfaranheter av att medverka, erfarenheter av att hantera situationen, erfaranheter skapade genom sinnen, erfaranheter från omgivningen samt erfaranheter av smärta. 2) Vårdpersonalens betydelse med underteman: betydelsen av vårdpersonalens närvaro, betydelsen av en god kommunikation samt betydelsen av att erhålla information. Resultatet visar att opereras i regional anestesi ger patienter en känsla av deltagande och kontroll, samtidigt förekommer det att patienter upplever ångest och smärta under sitt kirurgiska ingrepp. Patienter erfar vårdmiljön genom sina sinnen och använder sig av olika sätt att hantera upplevelsen av att opereras i vaket tillstånd. För att känna trygghet är det av betydelse att få kontinuerligt med information och att känna en närhet till vårdpersonalen. Slutsats: För att operationssjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad till patienter som opereras i regional anestesi behöver det finnas en kunskap om hur patienter erfar den intraoperativa perioden samt en förmåga att kunna se och bemöta varje patient utifrån sin unika livsvärld. / Background: In the current situation there is a lack of empirical knowledge of patients' experiences of being operated in regional anesthesia. The operating theatre nurse is responsible for patient care and well-being during the intraoperative period. Therefore the operating theatre nurse needs knowledge about patients' experience of being awake during surgery, to provide person-centered and evidence based nursing. Aim: To investigate patients' experiences of being awake during a surgical procedure. Methods: A systematic literature study containing 11 articles with a qualitative approach. The analysis has been performed with metasynthesis. Results: The result emerged two main themes with subthemes about patients' experiences. 1) Experiences of regional anesthesia, with subthemes: experiences of participation, experience of handling the situation, experiences created by the senses, experiences from the environment and experiences of pain. 2) Importance of the carers, with subthemes: The importance of presence by the carers, the importance of a good communication and the importance of receive information. The findings show that being operated in regional anesthesia gives patients a sense of participation and control, while at the same time it appears that patients experience anxiety and pain during their surgical procedures. Patients experience the environment through their minds and use different ways to handle the experience of being operated in a wakeful state. To feel safe it is important to receive continuous information and to feel presence to the carers. Conclusions: To provide good care for patients operating in regional anesthesia, the operating theatre nurse must have knowledge about patients experience in the intraoperative period as well as the ability to see and respond to each patient based on their unique lifeworld.

Bakgrund: Att förlora ett ben innebär en påfrestning på livet och livskvalitén sänks. Amputation betyder att skadad vävnad och skelett avlägsnas och det kan bero på trauma, cirkulatorisk svikt eller infektioner. Syfte: Var att beskriva upplevelsen av att ha förlorat en nedre extremitet genom amputation. Metod: Allmän litteraturöversikt användes för att sammanställa och skapa en översikt över befintlig forskning. Analysmodellen var induktiv utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier sammanställdes. De fem huvudkategorierna var; upplevelser av hur livet förändrats och hur andra ser på en själv, upplevelsen av information och stöd från sjukvården, hjälpmedel som hinder eller möjlighet till självständighet, att behöva socialt stöd på vägen mot ett nytt liv och positivt tänkande – en nyckelfaktor. Diskussion: Litteraturstudien visade att behovet av information var av stor vikt under hela amputationsprocessen, de amputerade upplevde att det var lite information som gavs ut och det skulle vara relevant att ge ut information både muntligt och skriftligt. Litteraturstudien visade också att protesen spelade en stor roll för synen på framtiden. Många såg den som nyckeln tillbaka till det tidigare livet och till ökad självständighet. Vidare föreslås mer forskning med kvalitativt tillvägagångssätt avseende de psykiska aspekterna hos såväl de amputerade som deras anhöriga.

Introduktion: Psykisk ohälsa har ökat och är vanligt förekommande i Sverige idag. Personer med psykisk ohälsa har en ökad risk för att utveckla försämrad hälsa och är därför i större behov av somatisk vård. Forskning har visat att dessa personer har sämre tillgång till somatisk vård, vilket kan bero på brister i bemötandet mellan dem och vårdpersonal samt att sjukvården kan upplevas specialiserad. Det är viktigt att undersöka hur dessa personer upplever vårdpersonalens bemötande inom somatisk vård. Syfte: Att beskriva hur personer med psykisk ohälsa upplever bemötandet från vårdpersonal inom somatisk vård.  Metod: Litteraturöversikt med beskrivande kvalitativ design som grundar sig på tio original artiklar publicerade mellan 2005 och 2021. Databaserna PubMed och CINAHL har använts som sökmotorer. Travelbees omvårdnadsteori speglar arbetets teoretiska referensram.  Resultat: Resultatet utformade sig i tre kategorier: Upplevelser av diskriminering av vårdpersonal; Upplevelser av att det psykiska hamnar i fokus samt Positiva upplevelser av vårdpersonalens bemötande. Personer med psykisk ohälsa upplevde att de inte blev respekterade av vårdpersonalen. De kände frustration över att inte bli tagna på allvar och att vårdpersonalen ändrade sina attityder gentemot dem när personalen fick kännedom om deras psykiska ohälsa. Det framkom positiva upplevelser i bemötandet där vårdpersonalen upplevdes engagerade.  Slutsats: Personer med psykisk ohälsa upplever sig inte respekterade i bemötandet med vårdpersonal inom somatisk vård, vilket led till konsekvenser som utebliven hälso- och sjukvård. Forskning inom ämne är begränsad och det behövs mer för att öka förståelsen och kunskapen för att de personerna ska få en så god vård som möjligt. / Introduction: Mental health problems have increased and are common in Sweden today. Persons with mental health problems are at risk of developing deteriorating health and are therefore in greater need of somatic care. Research has shown that these people have less access to somatic care, which can depend on deficiencies in the encounter between them and the staff and healthcare can be experienced as specialized. It’s important to investigate how these persons experience the meeting with staff in somatic care. Aim: Describe how people with mental health problems experience the encounter from healthcare staff in somatic care. Method: Literature review with a descriptive qualitative design based on ten original articles published 2005-2021. The databases PubMed and CINAHLwere used. Travelbee's nursing theory was the theoretical frame. Results: The result formed three categories: The experiences of discrimination by healthcare staff; The experiences that the mental health is in focus and Positive experiences of encounter by the healthcare staff. Persons experienced that they weren't treated with respect by staff. They felt frustrated of not being taken seriously and the staff often changed their attitudes towards them when they became aware of their mental health. The positive experiences were that healthcare staff were perceived to be committed. Conclusion: Persons with mental health problems feel disrespected in the encounter from staff in somatic care, which leads to consequences such as absent healthcare. Research in the subject is limited and more is needed to increase knowledge to receive as good care as possible for these people.

Bakgrund: Många cancerpatienter som är i livets slutskede önskar att erhålla palliativ vård i sitt hem. Hemmet är en vanlig plats för palliativ vård och den plats där många patienter vill dö då patienterna känner en trygghet där. Den palliativa omvårdnaden ges ofta av delegerad personal inom hemtjänsten. När patienter erhåller palliativ vård i hemmet minskar antalet sjukhusvistelser markant. Syfte: Syftet med studien var att beskriva den palliativa cancerpatientens upplevelser av omvårdnad i hemmet. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där nio vetenskapliga artiklar inkluderades. Data bearbetades och sammanställdes med inspiraton av en innehållsanalys. Resultat: Upplevelserna av den palliativa omvårdnaden i hemmet för patienter med cancersjukdom var mestadels positiva. Fem teman framkom som representerar patientens behov. Utifrån patienters upplevelse önskas palliativ cancervård i hemmet som är symtomlindrande, holistisk, kommunikativ, kompetent samt tillgänglig. Konklusion: Av de fem teman som framkom i resultatet utgjorde symtomlindrande det behovet som patienterna såg som det viktigaste, framförallt symtomlindring av cancerrelaterad smärta. Ytterligare forskning och utbildning inom området palliativ vård i hemmet för cancersjuka patienter behövs för att optimalt kunna ge en så bra vård som möjligt. / Background: Many cancerpatients who are in the final stages of life want to receive palliative care in their home. The home is a common place for palliative care and the place where many patients want to die as they feel safe there. The palliative home- health care is often provided by delegated personal in the homecare service. When patients receive palliative care in the home many hospitalvisits decreases. Aim: The aim of the study was to describe the palliative cancerpatients experiences of nursing at home. Method: The study was conducted as a general literature study with an inductive approach that includes nine scientific articles. Data was processed and compiled with inspiration of a content analysis. Result: The experiences of the palliative home- health care for patient’s with a cancerdisease were mostly postive. Five theames emerged  that represented the patients needs. Based on patients' experience, palliative cancer care is desired in the home, which is symptom-relieving, holistic, communicative, competent and accessible. Conclusion: Of the five themes that emerged in the resault, symtom-relief was the need that patients saw as the most important, especially symtom-relief of cancer related pain. Further research and education within the field of palliative care in the home for patients with a cancerdisease is needed to be able to optimally provide as good care as possible.

Background. Specialist nurses in intensive care may feel insecure when caring for obstetric patients, partly because they lack experience for the patient group, and partly because they lack knowledge about physiological changes during pregnancy. To achieve a holistic view of nursing, the aim of this study was to examine obstetric patients' experiences of being cared for in ICU. The method applied was a literature study and was conducted by analyzing the results of seven scientific articles with a qualitative and quantitative approach. The results of this study can be divided into two main categories. The first category was about feelings and experiences of obstetric patients at the ICU, including for example worries, anxiety, disappointment, stress, shame, and confusion. The second category deals with nursing interventions that obstetric patients consider benefiting their well-being during the ICU period. These include transparent information, person-centered encounters, presence of next-of-kin, contact with the newborn, breastfeeding-support, spiritual/existential support, and a calm environment. Based on these results, the conclusion is that obstetric patients in ICU are particularly exposed to negative experiences and have an increased risk of depression. A holistic nursing approach aimed at this patient group can increase the patient's well-being and lead to better mother-child-attachment. / Bakgrund. Specialistsjuksköterskor inom intensivvård kan känna sig osäkra när de vårdar obstetriska patienter på en intensivvårdsavdelning, dels för att de saknar erfarenhet för denna patientgrupp, dels för att de saknar kunskap om fysiologiska förändringar under graviditet. För att kunna uppnå en holistisk syn på omvårdnad var syftet med denna litteraturstudie att beskriva obstetriska patienters upplevelser av att vårdas inom intensivvården. Som metod för att svara på detta syfte genomfördes en litteraturöversikt som inkluderar sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Studiens resultat delas upp i två huvudkategorier. Den första huvudkategorin handlar om känslor och upplevelser som obstetriska patienter som vårdas på IVA erfar. Dessa är exempelvis oro, ångest, besvikelse, stress, skam och förvirring. Den andra huvudkategorin handlar om omvårdnadsåtgärder som patienterna anser gynna deras välbefinnande på IVA. Dessa inkluderar tydlig information, personcentrerat bemötande, närståendes närvaro, kontakt med barnet, amningsstöd, spirituellt/religiöst stöd samt en lugn vårdmiljö. Utifrån resultatet dras slutsatsen att obstetriska patienter inom intensivvården är särskilt utsatta för negativa erfarenheter samt har en ökad risk för depression. Ett holistiskt synsätt och specifika omvårdnadsåtgärder riktade till denna patientgrupp kan öka patientens välbefinnande och leda till en bättre anknytning mellan mor och barn.

Bakgrund: När patientens sjukdom inte längre kan botas övergår behandlingen från kurativ till palliativ. Avsikten med palliativ vård är att främja livskvalitet hos patienten samt närstående och i detta har sjuksköterskan en central roll. Behovet av palliativ vård är stort runt om i världen och det finns stora skillnader i kvalitén, även nationellt. För att möjliggöra en palliativ omvårdnad av högre kvalitet kan det vara förtjänstfullt att sjuksköterskan får en djupare förståelse för patientens behov. Syfte: Att undersöka vad patienterna anser viktigt i god palliativ omvårdnad. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt vilken grundar sig på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativt ansats. Resultat: Resultatet påvisar att det är viktigt att patientens behov av trygghet, välbefinnande och värdighet uppfylls för upplevelsen av god palliativ omvårdnad. Behovet av trygghet innefattar att vården bör vara lättillgänglig, samordnad och kontinuerlig samt att vårdpersonalen är kompentent och kommunicera på ett rakt och anpassat sätt. Patienterna menar även att en adekvat symtomlindring, en hemlik miljö samt en meningsfull tillvaro är betydelsefullt för att uppleva välbefinnande. Patienterna anser tillika att när deras självständighet och inflytande upprätthålls samt när vårdpersonal uppvisar ett gott bemötande upplever de värdighet. Slutsats: Litteraturöversiktens resultat överensstämmer med palliativa vårdens grundsyn som presenteras i litteraturen och påvisar patientens specifika behov av trygghet, värdighet och välbefinnande. Detta bidrar till ökad förståelse för vikten av ett personcentrerat förhållningssätt då resultatet medvetandegör att behoven hos patienterna är individuella. / Background: The purpose of palliative care is to promote the quality of life of the patient and relatives. The need for palliative care is large around the world and there are large differences in quality. In order to enable high-quality palliative care, it may be beneficial for the registred nurse to gain a deeper understanding of the patient's needs. Aim: To investigate what patients consider important in good palliative care. Method: A Literature review based on 15 scientific articles with a qualitative approach. Results: The results indicates that it is important that the patient's need for security, well-being and dignity must be fulfilled for the experience of good palliative care. The need for security includes that care should be easily accessible, coordinated and continuous, and nursing stuff be competent and communicate in a straightforward and adapted manner. Patients also believe that adequate symptomrelief, a homelike environment and a meaningful life are important for experiencing well-being. Patients believes as well that when they maintaine independence and ascendant as well as when nursing staff show a good attitude, they experience dignity. Conclusion: The results complies with the basic view of palliative care presented in the literature and demonstrate the patient´s specific needs for safety, dignity and well-being. This can provide an increased understanding of the importance of a person-centered approach as the results show that the needs of patients are individual.

Bakgrund: Ätstörningen anorexia nervosa innebär en intensiv rädsla för viktuppgång, som resulterar i att den som insjuknat successivt förlorar kroppsvikt genom att försätta kroppen i svält. Sjuksköterskans centrala roll i omvårdnaden av patienter med anorexia nervosa är att förmedla hopp, samt bemöta patienter med öppenhet, trygghet, respekt och förståelse. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: Metoden omfattar en systematisk litteraturstudie där dataanalysen utfördes genom att identifiera kategorier och meningar i resultatartiklarnas textinnehåll, som svarade på studiens syfte. Resultat: Vid granskning av resultatartiklarnas förekommer ett tydligt mönster av återkommande beskrivningar av hur kvinnor med anorexia nervosa upplever sin livsvärld. Kvinnors upplevelser av att leva med anorexia nervosa utgjordes av tre övergripande kategorier: “en strategi för att hantera livets negativa känslor och upplevelser”, “den inre konflikten och inre rösten” och “självhat”. Konklusion och implikation: Ett patientperspektiv skapar förutsättning att utveckla sjuksköterskans medvetenhet och kunskap om ätstörningens psykologiska och emotionella aspekter. Det skapar förutsättning att utföra en personcentrerad omvårdnad utifrån patientens upplevelser, behov och förutsättningar. / Background: The eating disorder anorexia nervosa is an intense fear of gaining bodyweight, causing the patient to successively lose weight by starvation. The central role of the nurse in treatment of anorexia nervosa is to convey hope, and to meet the patient with openness, safety, respect, and understanding. Aim: The purpose was to describe the experiences of women living with anorexia nervosa. Method: A systematic study of literature was conducted by identifying categories and reoccurring phrases in article contents that relate to the study’s purpose. Results: The reviewed articles show a clear pattern of reoccurring descriptions of the experiences of women living with anorexia nervosa. These experiences can be classified into three main categories: “a strategy for dealing with negative feelings and experiences”, “the inner voice and conflict”, and “self-hatred”. Conclusion and implication: A patient perspective creates the conditions for developing the nurse's awareness and knowledge of the psychological and emotional aspect of the eating disorder. It creates the conditions to perform a personcentred care on the patient's experiences, needs and basis.

Att omhänderta patienter med akuta smärtor kan vara en utmaning för sjuksköterskor då detta ställer krav på god kunskap och förståelse över det individuella behovet av smärtlindring. För att säkerställa en god smärtlindring behöver sjuksköterskor ta hänsyn till patientens subjektiva upplevelse av smärta jämsides med vitalparametrar och allmänt hälsotillstånd. Syftet var att beskriva patienters upplevelse av smärtlindring vid akuta smärtor inom prehospital akutsjukvård. Metoden som användes följer en litteraturöversikt med systematisk ansats. Litteraturöversikten innehåller både kvalitativa och kvantitativa artiklar från databaserna PubMed och CINAHL. Totalt har 9 vetenskapliga artiklar inkluderats och analyserats utifrån en integrerad innehållsanalys. I resultatet framkom två huvudkategorier utifrån fyra underkategorier. De två huvudkategorierna benämndes; att bli sedd som patient och att få smärtlindring. Underkategorierna var; vikten av kommunikation, känsla av delaktighet, rädsla för läkemedelsbiverkan och svårigheter att förstå smärtbedömning. Patienterna uttryckte att delaktighet i form av att bli sedd och bekräftad samt involverad i sin vård och behandling främjade upplevelsen av smärtlindring. När sjuksköterskan såg till hela patienten, inte enbart behandlade de fysiska symtomen utan även tog hänsyn till den känslomässiga delen upplevde patienterna trygghet och tillit. Icke farmakologiska åtgärder såsom trygghet, positionering och såromläggningar kunde användas som alternativ till smärtlindring. Slutsatsen var att patienterna uttryckte att en lyckad smärtlindring bland annat innefattade delaktighet och ömsesidig kommunikation mellan patient och sjuksköterska. Genom att ta hänsyn till patienters upplevelse av akuta smärtor samt de känslomässiga aspekterna vid akuta smärtor kunde hälsa och välbefinnande främjas. / Caring for patients with acute pain can be a challenge for nurses as this requires good knowledge and understanding of the individual need for pain relief. To perform good pain relief, nurses need to take into consideration the patients' subjective experience of pain alongside vital parameters and general health. The aim was to describe patients' experience of pain relief for acute pain in prehospital emergency care. The method used follows a literature review with systematic approaches. The literature review contains both qualitative and quantitative articles from the databases PubMed and CINAHL. A total of 9 scientific articles have been included and analyzed based on an integrated content analysis. The results revealed two main categories of which four subcategories. The two main categories were: to be seen as a patient and to receive pain relief. The subcategories were: the importance of communication, sense of participation, fear of medication side effects and difficulty understanding pain assessment. The patients expressed that participation in the form of being seen and confirmed and involved in their own care and treatment promoted the experience of pain relief. When the nurse looked at the whole patient, not only treating the physical symptoms but also took into consideration the emotional part, the patients experienced safety and trust. Non-pharmacological measures such as safety, positioning and wound dressings could be used as alternatives to pain relief. The conclusion was that the patients expressed that successful pain relief includes, among other things, participation and mutual communication between patient and nurse. By taking into consideration the patients' experience of acute pain and the emotional aspects of acute pain, health and well-being could be promoted.

Bakgrund: Antalet amputationer ökar successivt varje år i Sverige och därmed möter sjuksköterskor allt fler patienter som har fantomsmärtor. För att kunna möta dessa patienter behöver sjuksköterskan ha kunskap om och förståelse för fenomenet fantomsmärta. Detta för att kunna utföra en personcentrerad vård, lindra smärta och för att kunna ge en säker vård. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av fantomsmärta. Metod: Litteraturstudien utgår från elva artiklar med en kvalitativ ansats. Databassökningar genomfördes i Cinahl och PubMed. Litteraturstudiens valda artiklar har kvalitetsgranskats.Artiklarna analyserades systematiskt och kategoriserades i kategorier och underkategorier. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: fantomsmärtan ter sig på olika sätt och användning av copingstrategier. Kategorin fantomsmärtanter sig på olika sätt underbyggdes med tre underkategorier: varierande smärtförnimmelser, påverkad psykisk hälsa och påverkad social hälsa. Kategorin användning av olika copingstrategier underbyggdes med två underkategorier: behov av hanteringsstrategier och behov av information. Konklusion: Patienterna upplevde att fantomsmärtan var en individuell upplevelse som påverkade varje patient på olika plan, vilket genererade i ett varierande behov av stöd och hantering. Genom att förstå att fantomsmärta är en individuell upplevelse kan sjuksköterskan anpassa sin omvårdnad för att möta varje patients unika behov och möjliggöra en personcentrerad vård. / Background: In Sweden, the number of amputations increase annually. As a result, registered nurses are expected to meet patients with phantom pain to a larger extent. Hence, registered nurses must have knowledge and understanding about phantom pain in order to perform person-centered care and provide safe care. Aim: The purpose of the literature review was to describe patients' experiences with phantom pain. Method: The literature review is based articles on a qualitative approach. Database searches were conducted in Cinahl and PubMed. The included articles for this literature review have been quality reviewed. The articles were systematically analyzed and categorized into themes and subthemes. Results: The analysis resulted in two main categories: the phantom pain manifests itself in different ways and the use of coping strategies. The main category phantom pain manifests itself in different ways was substantiated with three subcategories: varying pain sensations, affected mental health and affected social health. The main category use of different coping strategies was supported with two subcategories: need for coping strategies and need for information.Conclusion: The patients felt that the phantom pain was an individual experience that affected each patient in a different way, which generated a varying need for support and coping strategies. By understanding that phantom pain is an individual experience, the nurse can adjust the care to meet each patient's unique needs and enable person-centered care.